Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Vård och Ohälsa 3 > Smärta 2 > Flashcards

Smärta 2 Flashcards

1
Q

NSAIDs verkningsmekanism, farmakologiska effekter och biverkningar.

A

Farmakologiska effekter: Smärtlindrande, antiinflammatoriskt, febernedsättande.

Biverkningar: Illamående, kräkningar, magsmärtor, ökad blödningsrisk, trötthet, huvudvärk, yrsel, sömnstörningar, allergiska reaktioner, försämrad njurfunktion.

Verkningsmekanismer: Vid skada/inflammation så bryts fosfolipider från det skadade cellmembranet ner till arakidonsyra. COX-1 bildas kontinuerligt och finns i de flesta vävnader där den är involverad i syntes av prostaglandiner och tromboxaner från arakidonsyra. Prostaglandinerna har flera viktiga fysiologiska funktioner, t.ex. reglering av njurgenomblödnin, trombocytaggregation och skydd av magslemhinnan. COX-2 induceras i samband med att inflammatoriska processer startar. COX-2 omvandlar arakidonsyra till prostaglandiner. Prostaglandinerna bidrar till den inflammatoriska reaktionen genom vasodilatation sam aktivering och sensitisering av nociceptorer. NSAID hämmar bildningen av prostaglandiner och påverkar därmed den inflammatoriska processen och hämmar smärta perifert. Prostaglandiner orsakar även feber genom påverkan av CNS. Genom att NSAID hämmar bildningen av dem påverkas termostatcentrum i hypothalamus och kroppstemperaturen stabiliseras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vid vilka tillstånd är NSAID kontraindicerade?

A

Vid njurinsufficiens (njursvikt), leverfunktionsnedsättning, ökad blödningsbenägenhet, pågående gastrointestinal blödning/sår (t.ex. magsår), inflammatorisk tarmsjukdom, hjärt-kärlsjukdomar, graviditet eller önskan om graviditet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ge exempel på verksamma substanser tillhörande NSAID gruppen.

A

Ibuprofen: ipren, ibumetin.
ASA: magnecyl, treo, bamyl.
Diklofenak: voltaren.
Naproxen: pronaxen, naprosyn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är skillnaden mellan COX2 hämmare och klassiska NSAID?

A

COX-2 hämmare är selektiva och hämmar endast COX-2 från att bilda prostaglandiner. Medan klassiska NSAID hämmar både COX-1 och COX-2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge exempel på COX2 hämmare.

A

Celebra® (celecoxib), Arcoxia® (etoricoxib), Dynastat® (parecoxib).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur verkar paracetamol (verkningsmekanism och effekt) och vilken risk medför överdosering av preparatet?

A

Effekt: Smärtlindrande, febernedsättande.

Överdosering: Risk för leverskador vid akut eller långvarig överdosering.

Verkningsmekanism: Dess analgetiska verkningsmekanism är inte helt klarlagd. Dess febernedsättande effekt förklaras genom dess hämmande verkan på prostaglandinsyntesen i hypothalamus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv kort verkningsmekanism och effekter av kortisol. Vilka systemiska biverkningar får man av kortison?

A

Effekt: Hämmar inflammation och immunsystemet.

Verkningsmekanism: Hämmar bildningen av arakidonsyra från fosfolipidhaltiga cellmembran från skadade celler. Vilket leder till att produktionen av prostaglandiner och andra proinflammatoriska faktorer minskar.

Systemiska biverkningar: Mag-tarm biverkningar, diabetes, hypertoni, vätskeretention, grå starr, ökad infektionsbenägenhet, psykiska biverkningar (eufori, psykoser, förvirring).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför använder man antidepressiva preparat vid behandling av smärta? Beskriv verkningsmekanismen för TCA.

A

TCA som var ett antidepressivt medel från början visade sig ha specifik analgetisk effekt. Så idag utgör dessa läkemedel förstahandsval vid behandling av neuropatisk smärta. TCA höjer nivåerna av serotonin och noradrenalin i synapsklyftorna i ryggmärgen genom att blockera återupptag av dessa transmittorsubstanser i nervändsluten i ryggmärgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ge exempel på och beskriv verkningsmekanism för lokalanestetika och antiepileptika.

A

Antipileptika: Det dämpar den neuronala överaktiviteten i nervsystemet (inklusive smärtsystemet) genom hämning av jonflöde i natriumkanaler (minskad depolarisation av nervmembranet) och kalciumkanaler (inhiberande effekt på frisättningen av excitatoriska transmittorsubstanser). Effekt vid neurogen smärta.
Exempel på antiepileptika är karbamazepin och gabapentin.

Lokalanestetika: Blockerar impulsledningen i nervfibrerna reversibelt genom att hämma transporten av natriumjoner genom cellmembranet. Verkar smärthämmande. Exempel på lokalanestetika är bipuvacain och lidocain.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka läkemedel används vid behandling av postoperativ smärta, nociceptiva och neurogena smärtillstånd?

A

Nociceptiv smärta: NSAID, paracetamol, TCA, glukokortikoider.
Neurogen smärta: TCA, antiepileptika, tramadol, capsaicin, lokalanestetika, opioider.
Postoperativ smärta: NSAID, paracetamol, opioider, lokalanestetika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

NSAID omfattar konventionella NSAID, Coxiber och paracetamol.
RÄTT FEL

A

FEL.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

NSAID kan ge ökad blödningsbenägenhet samt ökad risk för arteriell trombos
RÄTT FEL

A

RÄTT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Paracetamol har smärthämmande och antiinflammatoriska egenskaper.
RÄTT FEL

A

FEL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Glukokortikoider (kortisol) hämmar bildning av arakidonsyra.

RÄTT FEL

A

RÄTT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Opioider har ingen effekt vid behandling av neurogen smärta.

RÄTT FEL

A

FEL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

SSRI är en grupp av antidepressiva läkemedel som har visat sig ha effekt vid neurogen smärta
RÄTT FEL

A

FEL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Lokalanestetika stimulerar/ökar impulsledningen i smärtsystemet.
RÄTT FEL

A

FEL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Behandling med NSAID är kontraindicerad hos patienter med hjärtsvikt, magsår samt vid ökad blödningsbenägenhet.
RÄTT FEL

A

RÄTT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Paracetamol utövar sin smärthämmande effekt genom att den hämmar COX-2 (men inte COX-1) och prostaglandinbildning.
RÄTT FEL

A

FEL

20
Q

Opioida läkemedel utövar sin effekt endast genom aktivering av smärthämmande nedåtgående system (dvs. i PAG och RVM).
RÄTT FEL

A

FEL

21
Q

Opioida läkemedel kan orsaka bl. a. illamående, förstoppning, bronkokonstriktion och muntorrhet
RÄTT FEL

A

RÄTT

22
Q

Systemisk behandling med glukokortikoider (kortisol) kan orsaka bl. a. magsår, diabetes, hypertoni samt muskel- och bindvävsatrofi.
RÄTT FEL

A

RÄTT

23
Q

Klassiska NSAID hämmar både COX-1 och COX-2 .

RÄTT FEL

A

RÄTT

24
Q

NSAID har ingen effekt vid neurogen smärta

RÄTT FEL

A

RÄTT

25
Q

Antidepressiva läkemedel har effekt vid smärtbehandling genom att depressionen (som ofta uppstår vid långvarig smärta) behandlas effektivt med dessa läkemedel.
RÄTT FEL

A

FEL

Tror jag men fattar inte riktigt frågan så vet inte om det är rätt?

26
Q

Lokalanestetika utövar sin smärthämmande effekt genom att de blockerar Na+ - kanaler i nervcellsmembranet.
RÄTT FEL

A

RÄTT

27
Q

Opioida analgetika har ingen effekt vid behandling av neurogen smärta.
RÄTT FEL

A

FEL

28
Q

Varför bör NSAID ej ges patienter med magsår?

A

Därför att NSAID hämmar skyddet som finns i magsäcken

29
Q

Vad betyder förkortningen NSAID?

A

Non-steroidal Anti-inflammatory drugs.

30
Q

Ge exempel på faktorer som kan påverka smärtupplevelsen.

A
  • Smärtans mening
  • Grad av upplevd kontroll över situationen
  • Individens emotionella status (t.ex. ångest & stämningsläge). Pat som är orolig för konsekvenserna av sin smärta eller för bakomliggande orsaker (t.ex. cancer) kan upplevelsen av smärtan förstärkas.
  • Kulturellt ursprung
  • Kön - förekomsten av smärta är högre hos kvinnor än män och smärta rapporteras som mer intensiv, mer utbredd och med längre duration hos kvinnor jämfört med män.
31
Q

Vad är placebo?

A
  • Placebo (latin: jag vill behaga) är en farmakologiskt inaktiv substans som kan ha terapeutisk effekt om det ges till en patient som tror att han eller hon får en verksam behandling.
  • Placeboeffekt = förväntanseffekt.
    Placeboeffekten innebär att en behandling eller medicin har en (ofta smärtlindrande) effekt, även fast behandlingen eller medicinen rent fysiologiskt inte har en direkt påverkan på den bakomliggande åkomman. Hos de allra flesta människor upplevs med andra ord en smärtlindrande effekt bara av att man tror att man gör något som kommer att lindra smärtan.

Idag används ofta ordet placebo i samband med utprovningar av nya läkemedel/behandlingar; där en kontrollgrupp får det nya läkemdedlet och den andra gruppen får placebo; dvs en förmodat overksam behandling. Patienterna och behandlarna vet ej vilken behandling som vilken patient får. PÅ det viset kan man sedan avgöra om det nya läkemedlet, eller den nya behandlingsmetoden, är effektivare än kontrollbehandlingen (placebo). Karakteristiskt för placebo är därmed att den inte är tänkt att ge någon specifik terapeutisk effekt på den sjukdomsprocess eller det sjukdomssymptom som undersöks. Placeboeffekten kan vara mellan 0-100%.

32
Q

Vilken/vilka verkningsmekanismer ligger troligen bakom placeboeffekten?

A

Hur placeboeffekten framkallas är inte klarlagt, men man tror att den har att göra med både omedvetna och medvetna processer.
Omedvetna:
• Klassisk betingning: vi kopplar ihop en viss typ av stimuli (ta medicin) med en viss respons (symtomlindring). (Jämför med Pavlovs hundar.) Betingningseffekten antas ha långvarig effekt.

Medvetna:
• Förväntanseffekter. Medvetna effekter som kan påverkas av en rad faktorer, tex:
• Behandlarens entusiasm/värme/empati/ auktoritet
• Färg och storlek på tablett (kulturberoende)
• Priset – ”dyrare” placebo har bättre effekt
• Typ av placebobehandlng (placebokirurgi > placeboinjektioner >
placebotabletter)
• Motivationshöjande – patienter som är starkt motiverade att ta sina placebo följer även andra hälsoråd som kan göra dem bättre.

Smärta:
Vad gäller placeboeffekter på smärta så är det visat att placebo kan trigga igång kroppens endorfinsystem, dvs. en självinducerad opioid behandling.
Neurofysiologi:
Parkinsonspatienter som får placebo har visat sig få symtomlindring men även en ökad utsöndring av dopamin i hjärnan.
Depression:
Placebobehandling kan leda till frisättning av serotonin.

Vid nocebo ses en ökad aktivitet i cholecytokininsystemet (CCK) och därmed en förstärkning av smärtan.

33
Q

Ge exempel på behandlingar där placeboeffekt kan vara starkt uttalad.

A

Placebo har starkast effekt vid behandling där pat upplevelse är en stor del av sjukdomen, som vid kroniska smärttillstånd och psykisk ohälsa (t.ex. oro, ångest och depression)

34
Q

Hur kan man öka/minska placebo?

A

Alla behandlingsritualer kan ge placeboeffekt!

Öka:

  • Respektfullt & empatiskt bemötande
  • Ta sig tid att lyssna på pat
  • Vara kunnig & tillgänglig
  • Skapa förtroende
  • Värme & beröring
  • Diplom & publicitet

Minska:

  • Oprofessionellt omhändertagande av pat
  • -> man gör inte som ovan helt enkelt.

Som ssk är det viktigt att kunna erbjuda pat en lugn och trygg miljö med ett gott omhändertagande. Man ska inge förtroende utan att vara självsäker, ödmjuk inför pat mål och önskemål samt få pat att känna sig delaktig i behandlingen.

35
Q

Vad är nocebo? (T)

A

Placebo har även en motsats; nocebo (lat. “jag skall skada”), som innebär att negativa förväntningar kan minska en medicin eller behandlings effekt. Noceboeffekt har även kunnat konstateras genom att kontrollgrupper vid läkemedelsstudier som ovetande får overksamma substanser ändå kan få den typen av biverkningar som den faktiska medicinen skulle kunna ge.

36
Q

Vad består smärtanalys av?

A
  • Smärtanamnes (t.ex. smärtans karaktär, utbredning, tidsförlopp, debut, påg behandlingar, sjukdomar, social status, ekonomi)
  • Smärtskattning
  • Smärtteckning
  • Klinisk undersökning

Syfte: Få tillräckligt med info om smärtan och klassificera den för att sedan kunna välja optimal behandlingsstrategi

37
Q

Varför mäter vi smärta?

A

Smärtan är en subjektiv upplevelse och kan inte mätas utan endast skattas av den enskilda pat. Skattningen utgör viktig info om den upplevda smärtan men är också en viktig grund för utvärdering av behandlingseffekter.

38
Q

Vad är en smärtteckning?

A

Pat får på ett papper (med en bild på en naken människa framifrån resp. bakifrån) fylla i områden hen har haft besvär ifrån i form av smärta värk eller ömhet. Pat får också beskriva smärtan med hjälp av smärtdeskriptorer på teckningen; ex. molande, brännande, huggande osv. Smärtteckningen ger en bra info om smärtans utbredning och utgör ett bra underlag vid genomgång av smärtanamnesen. Smärtteckningen är ett bra redskap vid evaluering av avslutad behandling.

39
Q

Vilka skattningsskalor finns det? Beskriv dessa kort.

A
  • Unidimensionella instrument:
  • VAS (visuell analog skala):
    Pat graderar sin smärta längs en 10 cm lång linje genom att med hjälp av en markör ställa in aktuell smärtintensitet mellan 0 (ingen smärta) och 10 (värsta tänkbara smärta).
  • Numeriska skalor:
    Skriftligt och verbalt. Ex. 1-10 där 10 är värsta tänkbara smärta.
  • Verbala skalor:
    Kan uttryckas på många sätt och bör gärna bestå av minst fem skalsteg, t.ex. “ingen”, “lindrig”, “måttlig”, “stark” och “mycket stark” smärta.
  • Kombinerade skalor; verbal + numerisk:
    Ex. Borgs CR-10 skala som är utrustad med nummer och förutbestämda verbala beteckningar vid de olika stegen (2= svag, lätt, 5= stark, tung osv)
  • Ansiktsskalor mm:
    Vanligt när man smärtskattar barn. Ansiktsuttryck av olika slag. “De här ansiktena visar hur ont det kan göra. Peka på det ansikte som visar hur ont du har”.
  • Behavioural rating scales (BRS):
  • Ex. Mycket svag värk; märks bara när man tänker på den eller Stark värk; kan utföra lättare uppgifter, svårt att koncentrera mig.
  • Smärtskattning hos dementa:
  • Observera förändringar, ex. ansiktsuttryck, verbala uttryck, rörelsemönster, sinnesförändringar mm.
  • Multidimentionella instrument:
  • Brief Pain Ínventory (BPI):
    Används om man vill få en mer komplett bild av pat upplevelse. Tar även med pat tankar och funderingar om smärttillståndet samt hur det inverkar på det dagliga livets funktioner.
  • Psykofysiska instrument:
  • Sensorisk tröskel (första upplevelsen av stimuleringen), smärttröskel och smärttolerens utvärderas.
40
Q

Vad är skillnaden mellan smärttröskel och smärttolerans?

A

Smärttröskel:
Lägsta nivå på vilken en sinnesförnimmelse upplevs som smärtsam

Smärttolerens:
Den övre gräns där personen ber att stimuleringen ska upphöra. Hur mycket smärta kan pat tolerera i en given situation?

41
Q

Beskriv hur smärtskattning med VAS bör genomföras. (T)

A

Pat graderar sin smärta längs en 10 cm lång, vertikal eller horisontell, linje genom att med hjälp av en markör ställa in aktuell smärtintensitet mellan 0 (ingen smärta) och 10 (värsta tänkbara smärta).
Visuell analog skala har en sida för pat och den andra sidan för personal, med gradering för att förenkla avläsning. Så det gäller att tänka på vilken sida som man visar för pat.

42
Q

Redogör för morfinets verkningsmekanism. (T)

A

Morfinet förmedlar sin analgetiska effekt via aktivering av opioida receptorer - i hjärnan och i ryggmärgen.

Ryggmärgsnivå:
På ryggmärgsnivå finns receptorer både på primära och sekundära smärtneuron. Morfinet binder sig till dessa smärtneuron och bryter impulsbildningen. Detta gör att det sker en minskad frisättning av pådrivande transmittorsubstanser, bla. glutamat, från det primära smärtneuronet och en hyperpolarisering (blir för mkt minus och svårt att nå upp till aktionspotential) av det sekundära smärtneuronet vilket leder till minskad retlighet.

Hjärnan:
Morfinet “hittar” också till hjärnstammen där de binder till opioida receptorer (PAG & RVM) så att det nedåtgåendet smärthämmande systemet aktiveras.

43
Q

Varje smärtupplevelse består av två komponenter: sensoriskt-diskriminativa och affektiva.
RÄTT FEL

A

FEL (3 komponenter)

44
Q

Substans P, CGRP, glutamat och NO är exempel på transmittorsubstanser som förmedlar info mellan primära och sekundära smärtneuronet.
RÄTT FEL

A

Jag vet inte :/

Glutamat gör ju i alla fall det…

45
Q

Tractus spinoreticularis förmedlar info till hjärnstamscentra som reglerar andning och hjärtfrekvens.
RÄTT FEL

A

RÄTT

46
Q

Wind-up definieras som ökad och/eller kvarstående aktivitet i det sekundära smärtneuronet.
RÄTT FEL

A

RÄTT

47
Q

Histamin orsakar bl.a. endotelkontraktion på vensidan och läckage av plasma vid en inflammatorisk process.
RÄTT FEL

A

RÄTT

Vård och Ohälsa 3 (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions