Toxologi Flashcards
1) En toxisk effekt kan orsakas av såväl modersubstansen, en metabolit till modersubstansen som av något endogent
bildat ämne. Ge ett exempel på ett fall där den toxiska effekten åstadkommes av modersubstansen och ett exempel på
när det är en metabolit till modersubstansen som ger den slutgiltiga toxiska effekten. Ange i båda fallen såväl namn
på ämnet i fråga och vilken typ av skada eller toxisk effekt som blir resultatet. (2 p) (VT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: modersubstans; tex bly-nervskada, metabolit; tex benspyren-DNA skada-cancer
2) Inom toxikologi används olika begrepp som additiv effekt, synergistisk effekt, potentierande effekt och
försiktighetsprincipen. Förklara vad som menas med de fyra begreppen. (VT19 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Additiv effekt; två eller flera ämnen förstärker varandras toxiska effekt på ett additivt sätt (tex 1+1=2).
Synergisk effekt; två eller flera ämnen förstärker varandras toxiska effekt på ett multiplikativt sätt (tex 1+1>2).
Potentierande effekt; ett ämne som normalt inte är så toxiskt kan förstärka ett annat ämnes toxiska effekt.
Försiktighetsprincipen; Om man inte säkert vet att ett ämne är helt ofarligt ska man betrakta det som potentiellt farligt till
dess motsatsen bevisats.
3) Många toxiska ämnen är så kallade elektrofiler. a) Vad menas med att ett ämne är elektrofilt? (1p) b) På vilket sätt kan
elektrofiler verka eller skada? (1p) c) Ge exempel på två olika toxiska ämnen som är elektrofila? (1p) (VT19
Omtentamen)
a) Svarsförslag: Ett ämne som kan reagera med ämnen som har en hög elektrontäthet.
b) Svarsförslag: Genom att reagera med tiol-, hydroxyl- eller aminogrupper på proteiner.
c) Svarsförslag: Aldehyder och isocyanater,
4) Merparten av grundämnena i periodiska systemet är metaller. Sedan finns det några få halvmetaller såsom arsenik
och selen och så en rad ickemetaller. A) Ge exempel på två toxiska metaller. (1p) B) På vilket sätt kan de verka
toxiskt? Vad händer på biokemisk nivå i våra celler? (1p) C) Ange en toxisk metall och beskriv sedan vilka
konsekvenser i form av skada och sedan sjukdom som en exponering kan komma att få? (1p) (HT20 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Kvicksilver, kadmium, Krom (VI)
b) Svarsförslag: Binder till nukleofila ligander i protein, skador på nervsystemet, hudirritation, bildning av oxidanter.
c) Svarsförslag: Krom (VI) à oxidantbildning och eller aktivering av immunsystemet à irritativa skador eller allergi. Kadmium
à urkalkning av ben. Kvicksilver à nervskador. Bly à nervskador, anemi.
5) Krom är en metall som i vissa fall kan agera toxiskt. Det finns därför gränsvärden för hur mycket krom som får finnas
i dricksvatten. A) Vilken svensk myndighet ansvarar för dessa gränsvärden? (1p) B) Krom med oxidationstalet sex
(Krom VI) kan på olika sätt vara toxiskt. Förklara närmare hur. (2p) (HT20 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Livsmedelsverket
b) Svarsförslag: Krom med oxidationstalet sex (sexvärt krom) tas upp mycket lättare av kroppen/cellen än vad krom med
oxidationstalet tre (trevärt krom) gör. När det väl finns i kroppen/cellerna kan krom växla i oxidationstal och då avge eller
uppta elektroner och detta leder till uppkomst av reaktiva syremetaboliter som kan orsaka en oxidativ stress och på det
sättet skada. I kroppen kommer kromet också att kunna binda till DNA och därmed modifiera/skada DNA. Vidare kan
krom binda till protein och kommer då att fungera som hapten och av immunsystemet kännas av som något främmande.
Resultatet kan bli en uppkomst av kromallergi.
6) Det finns likheter mellan hur cyanid och kolmonoxid verkar toxiskt.
A) Förklara likheten och hur de kan utöva sin
toxiska effekt. (1p)
B) Vad kommer en exponering att leda till på cellulär nivå och för cellers funktion? (1 p)
C) Ge exempel på ”vardagliga” sammanhang där man kan förvänta sig bildning av gaserna kolmonoxid respektive vätecyanid.
Ett exempel för varje gas (1p) (VT21 Ordinarie)
a) Svarsförslag: De binder båda till järn i viktiga proteiners funktionella grupper. Exempelvis i erytrocyters hemoglobin
(koloxid) eller mitokondriernas cytokromoxidas (cyanid).
b) Svarsförslag: Detta leder till att syre inte kan tas upp och syrebrist i kroppen eller att cellandningen i mitokondrierna
hämmas vilket i sin tur leder till en systemisk cellulär syrebrist, ”kvävning” och celldöd.
c) Svarsförslag: Kolmonoxid vid ofullständig förbränning av bränslen. Tobaksrök. Vätecyanid då kväveinnehållande material
brinner. Exempelvis protein, diatermirök. Förekommer även i tobaksrök.
7) När det gäller hantering av kemiska ämnen, eller i verksamheter som involverar hantering av kemiska ämnen, finns
det historiskt exempel på att man inte har beaktat försiktighetsprincipen.
A) Vad innebär försiktighetsprincipen? (1p)
B) Ge ett exempel på ett ämne eller verksamhet, där denna princip inte beaktats, och då detta lett till icke-önskvärda
hälsoeffekter. (1p)
C) I det aktuella exemplet, vad är det då för icke-önskvärda hälsoeffekter som ämnet eller
verksamheten i fråga har orsakat? Förklara kortfattat mekanismerna. (1p) (VT21 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Att ett nytt ämne eller verksamhet ska betraktas som skadlig tills motsatsen är bevisat.
b) Svarsförslag (B och C):
o Tobaksrök à lungcancer pga förekomst av cancerframkallande ämnen i röken och att detta leder till mutationer i
lungepitelceller.
o Metylkvicksilver à skador på nervsystemet.
o Asbest à mesoteliom (lungsäckscancer) à mutationer i lungepitelceller.
o Bly à har tidigare funnits som tillsats i bensin à bly ger upphov till skador i nervsystemet.
8) År 2021 gick nobelpriset i Fysiologi eller Medicin till upptäckt och studier av TRPV1-receptorn som har betydelse för
vår förmåga att känna av tryck och temperatur. Alla har vi TRPV1-receptorer,men vi har även TRPA1-receptorer. (HT21
Ordinarie)
A) Vad är TRPA1-receptorer, varför har vi dem och hur aktiveras de? (1,5p)
B) Ge exempel på ett tillfälle då dina TRPA1-receptorer har aktiverats (ange en specifik exponering eller typ av
exponering). Vid aktiveringen, vad hände då på cellnivå och vad blev konsekvensen av det som hände på cellnivå?
(1,5p)
a) Svarsförslag: Jonkanaler till vilka elektrofila toxiska molekyler kan binda. De fungerar som sensorer för toxiska elektrofila
kemikalier och är en del av vårt ”kemiska sinne” som varnar för toxiska kemikalier.
b) Svarsförslag: Exempelvis vid en exponering för rök vilken innehåller aldehyder eller andra mer eller minder irritativa
ämnen (ex rök i ögat vid korvgrillning). De elektrofila kemikalierna aktiverar genom att de binder till nukleofila delar i
receptorns aktiva site vilket resulterar i att joner strömmar in i cellen. Detta leder i sin tur till en nervimpuls och
att ”organismen reagerar”.
