Levnadsvanor Flashcards
13) Betydelsen av levnadsvanor för risken att insjukna i tex hjärtinfarkt är välkänd, men även en rad psykosociala
faktorer har denna effekt. Beskriv olika former av psykologiska resurser och riskfaktorer (minst två av varje) som har
visats påverka (skydda mot eller öka) risken att insjukna i hjärtinfarkt. (3 p) (HT17 Ordinarie)
a) Svarsexempel: Psykologiska resurser: Coping (Mastery), self-esteem, Sense of coherence. Riskfaktorer: Hopplöshet, vital
exhaustion, depressivitet/depression
14) Ge exempel på fysiologiska mekanismer som kan förklara dessa samband mellan psykologiska faktorer och risken
att insjukna i hjärtinfarkt. (2 p)
a) Svarsexempel: Kortisoldynamik såsom reaktivitet vid stresstest eller ändrad dygnsrytm (diurnal deviation); Mått på
låggradig inflammation, tex nivåer av Interleukin-6; Markörer för Plaque vulnerabilitet, tex MMP-9
15) Vilket av följande påståenden om sjukdomsprevention och levnadsvanor är FELAKTIGT? Enligt WHO kan sunda
levnadsvanor förebygga… a)…80% av all kranskärlsjukdom och stroke. b)…minst hälften av all typ 2-diabetes. c)…cirka
en tredjedel av all cancer. d)…upp till 10% av all spädbarnsdödlighet. (1 p) (HT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: d är felaktigt (WHO säger inget om spädbarnsdöd)
16) Vilket av följande påståenden om tobaksrökning i Sverige i dagsläget är FELAKTIGT?
a) Cirka 10% av befolkningen
anger sig vara dagligrökare.
b) Andelen dagligrökare är högst i åldersgruppen 45-64 år.
c) Personer med hög utbildning röker i mindre omfattning än personer med låg utbildning.
d) Det är totalt sett fler män än kvinnor som röker, vilket syns särskilt tydligt i många invandrargrupper. (1 p)
(HT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: d är fel, dvs korrekt svar (fler kvinnor än män röker totalt sett; OBS just bland invandrare är det dock
tvärtom)
17) Det är känt att socioekonomisk situation har en stark koppling till livsstil och levnadsvanor. a) Beskriv hur kostvanor
varierar med socioekonomisk situation. Ange och diskutera möjliga orsaker till variationen. (2p) Beskriv hur
tobaksrökning varierar mellan olika grupper i samhället, och utifrån socioekonomisk situation. Förklara möjliga
orsaker till variationen. (2p) (HT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Det finns en positiv association mellan hälsosamma matvanor och högre socioekonomiskt status, som kan
bidra till att förklara skillnaderna i sjukdomsförekomst och dödlighet mellan olika socioekonomiska grupper.
Utbildningsnivå framträder som en viktig faktor i flera studier. Som indikatorlivsmedel för nyttiga vanor används ofta frukt
och grönsaker och som indikatorlivsmedel för ohälsosamma matvanor används livsmedel som är energitäta och
näringsfattiga (kakor, kex, sötsaker, choklad, chips eller glass). Matkostnader påverkar matvanorna så att de som har
lägst inkomst äter mer av energitäta, näringsfattiga livsmedel och mindre av hälsosamma livsmedel som till exempel
grönsaker och fisk. (Källa: Livsmedelsverket)
b) Svarsförslag: Andelen personer som röker tobak dagligen minskar i Sverige, och var 2018 ca 7 %. Sett till utbildningsnivå
var det högst andel som rökte dagligen i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, och lägst andel i gruppen med
eftergymnasial utbildningsnivå. Andelen som uppgav daglig tobaksrökning varierade beroende på län med som lägst 5
procent och som högst 11 procent av befolkningen. Skillnaden i andelen som uppgav daglig rökning mellan grupperna
med eftergymnasial och förgymnasial utbildningsnivå ökade något under perioden, främst bland kvinnor. Andelen
personer i åldern 16–84 år som 2018 uppgav att de rökte tobak dagligen var 6 procent i gruppen födda i Sverige. Bland
personer födda i övriga Europa eller utanför Europa var andelen 11 respektive 10 procent. (Källa: Folkhälsomyndigheten).
Det framgår att det finns kulturella skillnader vad gäller tobaksrökning, något som också kan vara orsaken till att
tobaksrökning varierar mellan grupper med olika utbildningsnivå.
En annan orsak är att högre utbildningsnivå är förknippat
med ökad kunskap om hälsorisker i samband med rökning.
18) Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem såväl i Sverige som i andra delar av världen. Redogör för förekomsten av
övervikt/fetma i befolkningen i Sverige, fördelning utifrån kön och socioekonomi, samt hur utvecklingen ser ut över
tid. Ange något sjukdomstillstånd där övervikt/fetma bidrar till sjukdomsutvecklingen, redogör för
sjukdomsmekanismerna, samt föreslå en sjukdomspreventiv intervention på befolkningsnivå som kan bidra till
minskning av sjukdomsbördan orsakad av det valda sjukdomstillståndet. (6 p) (VT20 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Andelen med övervikt och fetma ökar i samhället. Utvecklingen över tid, med ökad andel som rapporterar
övervikt/fetma, följer samma mönster för både män och kvinnor. År 2018 var andelen med övervikt eller fetma (BMI 25
eller högre) i befolkningen 51 procent. Förekomsten var betydligt högre bland män (58%) än bland kvinnor (45%). Lägre
utbildningsnivå är enligt Folkhälsomyndigheten förknippat med högre andel som kan definieras ha fetma. Lägst andel med
fetma återfinns bland de som har eftergymnasial utbildning. Detta gäller både män och kvinnor. För övervikt finns inte
samma starka koppling till utbildningsnivå. Övervikt/fetma ökar risken för att drabbas av hjärt/kärlsjukdom på grund av
inlagring av fett i blodkärlen, och bildandet av aterosklerotiska plack. En sjukdomspreventiv intervention på
befolkningsnivå skulle kunna vara att utöka idrottsundervisningen i form av flera veckotimmar genom hela skolsystemet,
och/eller utöka undervisningen om kopplingar mellan kost/fysisk aktivitet och hälsa. Det skulle kunna bidra till minskat
antal överviktiga/feta och därmed färre som drabbas av hjärt/kärlsjukdom.
19) Ge ett exempel på ett sjukdomstillstånd som orsakas av tobaksrökning och förklara mekanismerna bakom
sjukdomsutvecklingen. (2p) (HT20 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Tobaksrökning har potential att orsaka ett antal sjukdomstillstånd. Exempel är hjärt-kärlsjukdom, cancer,
KOL och emfysem. Mekanismer vid det tillstånd som valts ska beskrivas övergripande.
20) Icke-smittsamma sjukdomar (NCD), även kallat livsstilssjukdomar, ligger enligt WHO bakom en stor andel av alla
dödsfall globalt sett. A) Ange hur stor andel av alla dödsfall som enligt WHO kan tillskrivas NCD. (0.5p) B) En
sjukdomsgrupp som betraktas som NCD är hjärt-kärlsjukdomar. Ange de största övriga sjukdomsgrupperna som
ingår i NCD. (1p) C) Hur stor andel av dödsfallen i hjärt-kärlsjukdomar skulle kunna förebyggas med en hälsosam
livsstil enligt WHO:s beräkningar? (0.5p) (VT21 Ordinarie)
a) Svarsförslag: 2/3
b) Svarsförslag: Cancer, KOL, astma och typ 2 diabetes mellitus.
c) Svarsförslag: cirka 80% av alla dödsfall i hjärt-kärlsjukdomar (eller kranskärlssjukdom)
21) Det finns en klar koppling mellan levnadsvanor och risk för olika former för cancer. Ange de viktigaste råden om
hälsosamma levnadsvanor som World Cancer Research Foundation och svenska myndigheter ger för att minska
risken för att utveckla cancer (2p) (VT21 Ordinarie)
a) Svarsförslag:
o Ät mycket frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter.
o Begränsa intaget av livsmedel med hög kalori och fetthalt och undvik söta drycker.
o Undvik processat kött, begränsa intaget av rött kött och livsmedel med hög salthalt.
o Begränsa ditt drickande av alkohol.
o Se till att hålla dig smal och var tillräckligt fysiskt aktiv.
o Undvik nikotin i alla former – speciellt rökning.
22) Ett högt BMI (övervikt/fetma) är en känd riskfaktor för utveckling av diabetes mellitus typ 2. A) Hur stor andel av
Sveriges befolkning rapporterar ett BMI som klassas som fetma? (1p) B) Resonera kring vilken strategi som bör väljas
för att få störst effekt av en preventiv åtgärd för att begränsa utvecklingen av diabetes mellitus typ 2 orsakad av
övervikt/fetma. Utgå från den ”preventiva paradoxen” och begreppen högriskstrategi respektive befolkningsstrategi.
(2p) (VT21 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Enligt siffror från Folkhälsomyndigheten 2020 har 16% av befolkningen ett BMI över 30, vilket klassas som
fetma.
b) Svarsförslag: Den preventiva paradoxen lär oss att en strategi inriktad mot befolkningen kommer att ha störst effekt,
eftersom den når inte bara dem som har högst risk, utan även den betydligt större gruppen med medelhög risk. Den allra
bästa effekten nås om en befolkningsstrategi kan kombineras med en högriskstrategi.
