PU allmänt Flashcards
1) Ange tre viktiga luftföroreningar i städernas utomhusmiljö och ange vad som avgör var i luftvägarna de deponeras. (3p) (HT17 Ordinarie)
a) Svarsexempel: partiklar/storlek, kväveoxider /vattenlöslighet, ozon / vattenlöslighet
2) PCB (polyklorerade bifenyler), dioxiner och bromerade flamskyddsmedel är tre grupper av miljögifter. Ange två egenskaper som dessa kemikalier har gemensamt och som påverkar deras toxicitet. (2 p) (HT17 Ordinarie)
a) Svarsexempel: fettlösliga och svårnedbrytbara
3) Tobaksrökning är ett hälsoproblem såväl i Sverige som globalt. Redogör för förekomsten av tobaksrökning i Sverige,
i olika grupper baserat på kön och socioekonomi. Beskriv även översiktligt utvecklingen över tid de senaste 20 åren.
(3 p) (HT19 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Andelen av hela befolkningen som röker tobak dagligen är ca 7% (2018). Daglig tobaksrökning är vanligare bland kvinnor än bland män. Andelen invånare som röker tobak dagligen är större i grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning (14 respektive 9 procent), än i gruppen med eftergymnasial utbildning, 4 procent (siffror från 2018). Andelen rökare är störst i åldersgruppen 45-64 år, men andelen har under den senaste 20-årsperioden minskat i alla åldersgrupper, liksom i alla utbildningsgrupper.
4) Var i det svenska sjukvårdssystemet finns miljömedicinsk kompetens som disciplin, vid utförandet av
miljökonsekvensutredningar? (1 p) (HT19 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Arbets- och miljömedicinska kliniker
5) Reflektera, med stöd av Marmots biopsykosociala modell, över vilka faktorer som är centrala för sambandet mellan
socioekonomisk position och hälsa i Sverige respektive i ett låginkomstland. (3p) (HT20 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Den Biopsykosociala modellen (utvecklad av sir Michael Marmot) kan användas för att studera sambandet
mellan socioekonomisk position och hälsa. Denna modell inkluderar en rad olika faktorer, såsom social omgivning,
arbetsmiljö, levnadsvanor, materiella faktorer, psykologiska resurser och riskfaktorer samt hur dessa via fysiologiska
mekanismer påverkar olika hälsoutfall. Modellen kan appliceras globalt men olika faktorer kan spela olika stor roll,
exempelvis kan materiella faktorer förväntas väga tyngre som förklaringsfaktor i ett låginkomstland jämfört med ett
höginkomstland.
6) Psykosociala faktorer har visat sig ha betydelse för hälsan.
A) Redogör för vad som menas med psykosociala faktorer. (2p)
B) Nämn en psykosocial faktor som har betydelse för uppkomsten av hjärtinfarkt och redogör
översiktligt för de mekanismer som är verksamma.
(3p) (HT20 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Psykosociala faktorer avser individen i relation till sitt sociala sammanhang. Dels handlar det om individens
psykosociala omgivning, som innefattar stressorer och skyddande faktorer i arbetet och den sociala omgivningen, dels om
individens egna psykologiska resurser och riskfaktorer.
b) Svarsförslag: Arbetsrelaterad stress är en psykosocial faktor som kan öka risken för hjärtinfarkt. Vid stress aktiveras flera
system i kroppen. Via HPA-axeln frisätts metabola hormoner såsom kortisol, medan det sympatiska nervsystemet
stimulerar frisättning av adrenalin och noradrenalin. Detta ger en fysiologisk stressreaktion med bl a ökat blodtryck, ökad
hjärtfrekvens och inflammation, som normalt är övergående. En funktion i HPA-axeln är att bromsa det inflammatoriska
svaret och på så sätt uppehålla homeostasen. Vid långvarig stress kvarstår dock de förhöjda homonnivåerna, vilket ger
en kvarstående inflammation och en ökad risk för trombosutveckling i kärl som är drabbade av ateroskleros, så som t ex
hjärtats kranskärl. En annan psykosocial faktor som kan öka risken för hjärtinfarkt är depressivitet. Vid depressivitet ses ,
förhöjda nivåer av inflammationsmarkörer (CRP). En långvarig inflammation i blodkärlen leder till snabbare utveckling av
ateroskleros, och därmed ökad risk för hjärtinfarkt. Man har också sett att baroreflexen, som innebär att en
blodtryckshöjning kompenseras med snabb nedreglering av hjärtfrekvensen, har nedsatt känslighet i samband med
depressivitet. Psykosociala faktorer, såsom stress och depression, kan leda till att beteende- och livsstilsfaktorer påverkas
negativt (tex träning, matvanor, alkoholkonsumtion, rökning mm), vilket i sin tur kan öka risken för hjärtinfarkt.
7) Hjärtinfarkt utgör en stor andel av den så kallade sjukdomsbördan i Sverige. Det mått som rukar användas för att
mäta sjukdomsbörda är DALY, Disability Adjusted Life Years, medan ett annat mått är mortalitet. A) Resonera kring
för- och nackdelar med att använda DALY som mått på sjukdomsbördan orsakad av hjärtinfarkt. (2p) B) Föreslå en
primärpreventiv åtgärd på befolkningsnivå som kan bidra till att minska sjukdomsbördan orsakad av hjärtinfarkt.
Förklara på vilket sätt åtgärden kan bidra till minskad sjukdomsbörda. (2p) (HT20 Omtententamen)
a) Svarsförslag: DALY illustrerar ohälsa hos en population genom att kombinera år som förlorats pga funktionsnedsättning
Years Lost to Disability, (YLD) och för tidig död Years of Life Lost (YLL). För att mäta sjukdomsbördan orsakad av
kroniska sjukdomar som innebär en betydande funktions-nedsättning och stort lidande över lång tid, såsom t ex diabetes,
KOL, och psykiska sjukdomar, är DALY mer informativt än t ex måttet mortalitet. När det gäller hjärtinfarkt som ofta leder
till plötslig död kan måttet mortalitet vara mera informativt. Å andra sidan kan även patienter med genomgången
hjärtinfarkt leva länge med funktionsnedsättning, vilket alltså mäts bäst med DALY.
b) Svarsförslag: En utökning av antalet timmar inom idrott och hälsa i grund- och gymnasieskolan skulle kunna innebära
ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Då avsaknad av fysisk aktivitet är en betydande riskfaktor för utvecklandet av
hjärt/kärlsjukdom skulle det i förlängningen innebära minskad incidens av hjärtinfarkt.
8) Den traditionella folkmedicinen, naturmedicinen och skolmedicinen bygger på samma typ av princip för metoder för
att bota sjukdomar. Detta kallar vi ofta för vetenskaplig läkekonst. Omvänt kallas det som innefattas i begreppet
homeopati av den vetenskapliga läkekonsten såsom varande en pseudovetenskap. Detta till trots så omsätter
homeopati och homeopatika enorma summor pengar varje år och detta engagerar väldigt många patienter, som det är
stor sannolikhet att du som läkare i din framtida gärning kan komma att träffa på då och då. Det kan därför vara bra att
känna till lite kring denna medicinska irrlära från 1700-1800-talen. Vilka är de bärande principerna som styr metoder
för att bota sjukdomar inom allopatin respektive inom homeopatin? (2p) (VT21 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Allopatierna gör detta med hjälp av medel som framkallar reaktioner och symptom som är motsatta dem hos
sjukdomen ifråga, medan homeopatin förespråkar en metod för behandling av sjukdomar med mycket små doser av
ett ”läkemedel” som liknar symptom på sjukdomen men där större doser av samma medel verkar som ”gift” och framkallar
sjukdomen ifråga.
9) Homeopatika är blandningar som framtas genom extrem utspädning i vatten eller alkohol, och omskakning efter varje
steg i utspädningen anses viktigt för att mediet ska komma i kontakt med substansen och skaffa sig ett minne om den
verksamma effekten. I slutänden hävdar man inom homeopatin att homeopatika kan komma ner till så låga
koncentrationer som 10-60 M. Några bärande kritiska synpunkter från den vetenskapliga läkekonsten för att ”slå hål”
på homeopatins teoribildning finns. Redogör för tre av dessa! (3p) (VT21 Omtentamen)
a) Svarsförslag: (1) I en vanlig vattendroppe kan det finnas 1010 molekyler, men vid 10-60 M så finns det cirka en molekyl i
planeten Saturnus omloppsbana. Chansen att en sådan molekyl överhuvudtaget skulle träffa på en biologisk varelse som
en människa är försumbar. (2) Man kan i praktiken inte späda ner till så låga koncentrationer som 10-60 M
överhuvudtaget. Molekylerna i kärlen eller provrören som används är i betydligt högre ”koncentration” än själva den
homeopatiska beredningen. (3) Om nu skakningen framkallar ett ”minne” om den verksamma substansen, så kommer
man vid koncentrationer som går ner till 10-60 M redan ha detta minne härbärgerat i exempelvis alla världshaven.
1) Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), som benspyren, är exempel på carcinogena ämnen som man kan exponeras
för i arbetslivet. a) Ange två andra arbetsrelaterade orsaker till cancer och vilken typ av cancer som respektive
exponering kan orsaka. (2p) b) Förklara mekanismen för benspyrens carcinogena effekt. (1p) (VT19 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Asbest/mesotheliom, bensen/leukemi.
b) Svarsförslag: Benspyren kan metaboliseras till en reaktiv epoxid som är DNA-skadande genom att binda till DNA (DNA-
addukt) .
