Hållbar utveckling & hälsofrämjande processer Flashcards
1) Internationellt delar man idag in sjukdom i communicable och non-communicable diseases. Förklara skillnaden och
ge minst fyra exempel vardera på de vanligaste sjukdomarna inom de båda grupperna i ett globalt perspektiv. (3 p)
(HT18 Ordinarie)
a) Svarsförslag: CD = överförbara (smittsamma) sjukdomar, medan NCD = icke-överförbara (icke-smittsamma) sjukdomar.
CD: HIV, malaria, TB, virushepatit, influensa, tropiska sjukdomar, resistenta sjukhusbakterier (ex MRSA), diarrésjukdomar
mfl, NCD: hjärt-kärl, cancer, diabetes, kroniska lungsjukdomar och psykisk ohälsa
2) Det finns ett antal modeller för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer, tex. Solfjädermodellen. Beskriv denna eller
någon annan liknande modell och ge exempel på var du som läkare skulle kunna bidra och med vad. Rita gärna. (4 p)
(HT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Alla modeller för hälsans bestämningsfaktorer är likartat uppbyggda; i botten/längst in finns sådant vi har
svårt att påverka, som ålder, kön och arv, och ovanför/utanför kommer mer psykologiska faktorer såsom hopp och tillit,
och sen sådant som individen har lättare att själv påverka, såsom levnadsvanor (vilka dock också påverkas av
samhälleliga förutsättningar). Överst/ytterst kommer samhällsfaktorerna. Ett exempel på en modell är den som vi
använder i undervisningen här på läkarutbildningen på LiU, den sk Östgötamodellen (som bygger på den ursprungliga
Solfjädermodellen), se bild. Det är viktigt för poängsättningen på denna uppgift att hierarkin i bestämningsfaktorerna
framkommer i svaret. Läkare kan bidra med kunskap på många olika
nivåer, tex genom preventivt arbete avseende levnadsvanor eller genom hälsofrämjande insatser för att stärka patienters
tilltro till sin egen förmåga att hantera sin sjukdom. Eller genom att delta aktivt i olika samhällsaktiviteter. Poängsättningen
på denna uppgift beror framförallt på hur väl underbyggda argument som framförs, eftersom väldigt många olika svar kan
vara rätt.
3) Beskriv hur fysisk aktivitet har potential att fysiologiskt påverka tre olika organsystem, och ge för varje organsystem
exempel på någon sjukdom som kan förebyggas genom fysisk aktivitet. (3 p) (VT19 Omtentamen)
b) Nervsystem: Regelbunden fysisk aktivitet påverkar flera funktioner i människans nervsystem. Den fysiska aktiviteten
förbättras, exempelvis koordination, balans och reaktionsförmåga vilket minskar fallrisken. Dessutom bibehålls kognitiv
förmåga bättre, sömnkvaliteten förbättras, depressionssymtom minskar och självkänslan förbättras.
c) Hjärt-kärlsystem: Hjärtat påverkas så att slagvolymen ökar, pulsen minskar och blodtrycket normaliseras. Detta minskar
risken för hjärt-kärlsjukdom.
d) Skelett: Ökad belastning i form av viktbärande fysisk aktivitet ökar bennybildningen i skelettet och ger i yngre åldrar (<30
år) en ökad bentäthet. Ökad bentäthet innebär minskad risk för osteoporos och frakturer orsakade därav i högre ålder.
Det är dock oklart i vilken utsträckning osteoporos kan förebyggas med ökad fysisk aktivitet.
e) Endokrinologisk påverkan: Fysisk aktivitet leder till en ökad vävnadskänslighet för insulin på grund av sänkt frisättning av
insulin från de Langerhanska cellöarna och sänkt insulinkoncentration i plasma. Regelbunden fysisk aktivitet minskar
därmed risken för att utveckla typ 2-diabetes bland personer med förstadier till diabetes eller ökad risk att få diabetes. Den
ökade insulinkänsligheten är också starkt kopplad till minskad risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom.
f) Muskelstyrkan ökar av fysisk aktivitet. Starkare muskler har potential att förebygga såväl belastningsskador som ledbesvär
i form av t ex artros.
4) Inom förebyggande hälsoarbete på samhällsnivå brukar vi tala om den preventiva paradoxen. Vad innebär den? (2 p)
(HT19 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Den preventiva paradoxen handlar om vilken strategi som är mest effektiv i det preventiva arbetet. En
högriskstrategi innebär att man riktar in sig på ett mindre antal individer som har hög risk att insjukna, medan en
befolkningsstrategi innebär att åtgärderna riktas till stora grupper, eller en hel befolkning. Då antalet individer med endast
lätt förhöjd risk är så många fler innebär det att om insatserna riktas till dessa förhindras fler sjukdomsfall än om
insatserna riktas till de relativt få individer som har hög risk.
5) Ett annat begrepp som förekommer är ”proportionell universalism”. Vad menas med detta när vi diskuterar
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande samhällsinsatser? (2 p) (HT19 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Proportionell universalism innebär att interventioner riktas till alla, så att ingen blir utan intervention. Däremot
styrs resurserna så att grupper som har större behov får mera riktade insatser.
6) Du har i uppgift att göra en sambandsbedömning vid misstänkt arbetsrelaterade luftvägsbesvär. Redogör för de
aspekter som är nödvändiga att klarlägga för att kunna göra en sambandsbedömning? (2 p) (HT19 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Vid en sambandsbedömning måste diagnosen vara klargjord, exponeringen tillräckligt långvarig och
höggradig. Det måste finnas ett tidssamband. Det måste också finnas vetenskaplig evidens som stödjer att exponeringen
kan orsaka diagnosen.
7) Som enskild individ kan man känna frustration över alla miljölarm samt möjliga hälsoeffekter. Välj ut tre exempel på
miljögifter. För var och en av dem: ange möjliga exponeringsrelaterade hälsoeffekter och beskriv hur man bäst gör för
att undvika att exponeras. (3 p) (HT19 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Tex -Bisfenol A; hormonstörande, hjärt- och kärlsjukdomar; undvik plastförpackningar (plastflaskor, matlådor
samt ytbehandlade konservburkar) innehållande BPA -Dioxiner/PCB; hormonstörande, cancer; undvik fet fisk från
Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern -Högflourerade ämnen (PFAS); hormonstörande, cancer; kontrollera
innehåll i skidvalla, kläder, möbler, hushållsartiklar.
8) Föreslå en hälsofrämjande insats på gruppnivå som kan bidra till minskat tobaksbruk. Motivera varför du anser att
den kan klassas som hälsofrämjande. (2 p) (HT19 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Om alla nyblivna föräldrar inbjuds till en gruppverksamhet där man diskuterar levnadsvanor och hur man
bäst skyddar sitt barn från ogynnsamma miljöer skulle tobak kunna vara en aspekt som lyfts. Genom att föräldrarna i den
situationen kan stötta varandra och diskutera tobakens skadeverkningar kan den enskilde föräldern stärkas i att välja
rökfrihet för att värna om sitt barns hälsa. Detta är en hälsofrämjande åtgärd.
9) Ange ett vanligt sjukdomstillstånd som kan förebyggas med fysisk aktivitet, och förklara vilka mekanismer som är
verksamma. Föreslå också en primärpreventiv åtgärd på gruppnivå som skulle kunna förebygga det aktuella
sjukdomstillståndet, förklara varför du anser att åtgärden är primärpreventiv. (5 p) (VT20 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Diabetes typ 2 är en vanlig sjukdom som kan förebyggas med fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet leder till en
ökad vävnadskänslighet för insulin på grund av sänkt frisättning av insulin från de Langerhanska cellöarna och sänkt
insulinkoncentration i plasma. Regelbunden fysisk aktivitet minskar därmed risken för att utveckla typ 2-diabetes bland
personer med förstadier till diabetes eller ökad risk att få diabetes. En primärpreventiv åtgärd på gruppnivå –
primärpreventiv innebär att den förhindrar uppkomst av sjukdom som ännu inte drabbat individen – skulle kunna vara att
erbjuda utökad fysisk aktivitet under anpassade former för ungdomar med övervikt. För full poäng ska samtliga delar
finnas med och vara korrekt beskrivna.
10) Global hälsa påverkas av vad som sker lokalt, till exempel vid eldning av elektronikskrot och vid tillverkning av
kläder. Beskriv hälsans kausalitet (positiva och negativa) i båda dessa exempel så att du redogör för hur eldning
respektive tillverkning kan påverka hälsan hos människor lokalt och globalt. I ditt svar ska ”de tre benen” i hållbar
utveckling ingå, det vill säga ekonomiska, ekologiska och sociala förhållanden. (6 p) (VT20 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Eldning av elektronikskrot kan innebära att miljö- och hälsofarliga ämnen bildas vid förbränningen. Dessa
ämnen transporteras via luften till andra länder där människors hälsa kommer att påverkas. Kemikalier som används inom
textilindustrin, kan ge hälsoeffekter i form av allergiska reaktioner eller hudutslag hos personer i västvärlden som
använder de importerade textilierna. Samtidigt kan människors hälsa påverkas på lokal nivå i båda exemplen genom att
de blir exponerade för skadliga ämnen i sitt arbete och de saknar skyddsutrustning för arbetet. Både textilindustrin och
eldning av elektronikskrot (utvinning av ädla metaller från elektronikskroten) är en betydande inkomstkälla för den fattiga
befolkningen, men löner och arbetsförhållandena är oftast dåliga och det är vanligt med barnarbete. Ofta blir kläderna på
grund av dessa förhållanden billiga när vi konsumerar dem i rikare länder, vilket många tycker är en fördel och efterfrågan
ökar. Vad gäller elektronikskrot kan det vara en fördel för västvärlden att de slipper ta, ibland höga kostnader för att
återvinna elektronikskrot och problemet med avfall och deponi, som ofta är förknippat med höga kostnader när avfallet är
giftigt.
11) Det finns många förorenade områden i världen pga industrialismens utveckling. Flera länder arbetar med att
inventera och sanera dessa områden. Det finns riktvärden för förorenad mark som måste följas för att skydda miljön
och människors hälsa. Beskriv vad dessa riktvärden innebär och hur de kan relateras till ekonomisk, ekologisk och
social hållbarhet samt till de globala målen. (3p) (VT21 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Riktvärdet Känslig markanvändning (KM) är till för att skydda människors hälsa, dvs föroreningarna får inte
överstiga KM i mark som används för bostadsändamål, skolor, vårdinrättningar, parker, lekparker, idrottsanläggningar etc.
Mindre känslig markanvändning (MKM) används för industriområden, affärsområden, parkeringsplatser etc. Om
föroreningarna överstiger dessa riktvärden behöver områden saneras för att förhindra spridning av miljöföroreningar till
grundvatten och vattendrag. Riktvärdena är också till för att minska risken att människor, djur och ekosystemexponeras
för skadliga ämnen och utveckla sjukdom eller skadeverkningar i miljön.
o Ekonomisk hållbarhet: En väl fungerande och hållbar infrastruktur främjar ekonomisk tillväxt och utveckling genom att
skapa rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser (delmål 9.4)
o Ekologisk hållbarhet: Minska läckage och utsläpp till mark, vatten och luft för att minimera negativa konsekvenser för
människors hälsa och miljön (delmål 12.2).
o Social hållbarhet: Minska antalet sjukdomsfall till följd av föroreningar som kontaminerar vatten, mark och luft (delmål
3.9 och 6.3).
12) A) Är det farligt att bo i ett förorenat område? Motivera ditt svar och beskriv/identifiera exponeringsvägar. (2p) B)
Ange och förklara hur föroreningar i vatten/mark tillsammans med andra faktorer (ange minst tre faktorer) har
betydelse för utveckling av sjukdom. (2p) (VT21 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Nej, man måste bli exponerad för ämnena, dvs få i sig föroreningarna via munnen, andningsvägarna eller
via huden. Att gå på eller vistas på förorenad mark innebär inte att man får i sig föroreningarna. Vanligt är att man får i sig
via förorenat dricksvatten, odlade grönsaker/rotfrukter, svamp etc. som växt på förorenad jord eller som odlats på
alunskiffermark (naturligt i berggrunden), eller via fiskkonsumtion från förorenade vattendrag, eller att fått i sig jord via
smutsiga fingrar, osköljda grödor eller att små barn får i sig föroreningar genom att äta jord (pica-beteende).
b) Svarsförslag: Föroreningar i mark/vatten kan inte ensamt ge hälsoeffekter, men kan bidra till utveckling av sjukdom
tillsammans med flera andra faktorer som exempelvis ärftlighet, kinetik, arbetsmiljö, boendemiljö/standard, levnadsvanor
(kost, motion, rökning/snusning), vikt, kön, sjukdomshistoria. Även dos, tidpunkt och varaktighet, dvs när under en livstid
exponeringen skett och hur länge den har skett.
