interventioner Flashcards
1) Redogör för de båda begreppen primär prevention och sekundär prevention. (3p) (HT17 Ordinarie)
a) Svarsexempel: Primär prevention innebär att genom olika insatser på individ- eller befolkningsnivå förhindra uppkomst av
sjukdomar och skador samt fysiska, psykiska och sociala problem. Sekundär prevention innebär att genom tidig upptäckt,
i ett tidigt skede påverka förlopp av sjukdomar och skador, att förhindra utveckling, och även att förhindra återinsjuknande.
2) Ge exempel på en realistisk primärpreventiv åtgärd på befolkningsnivå, som har koppling till sjukdomen lungcancer.
(2p) (HT17 Ordinarie)
a) Svarsexempel: Ett exempel kan vara att införa rökförbud på offentliga platser såsom busshållplatser, tågperronger etc.
3) Redogör för om, och i så fall på vilket sätt, vaccination mot HPV kan påverka incidens respektive mortalitet i
livmoderhalscancer. (2 p) (VT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Vaccination leder till att färre smittas av viruset som i sin tur påverkar utveckling av livmoderhalscancer.
Därmed borde incidensen minska, och i ett längre perspektiv även mortaliteten eftersom färre får sjukdomen.
4) Redogör för om, och i så fall på vilket sätt, screening kan påverka incidens respektive mortalitet i livmoderhalscancer.
(2 p) (VT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Screening innebär tidig upptäckt av sjukdomen. Om den upptäcks tidigt ökar chanserna till framgångsrik
behandling, vilket innebär att mortaliteten minskar. Om screeningen innebär att förstadier till sjukdomen kan upptäckas
och behandlas kommer även incidensen att minska.
5) Enligt Beatties modell kan sjukdomsprevention kategoriseras utifrån om den sker på individuell eller kollektiv nivå,
och i vilken mån den är auktoritär respektive participatorisk. I vilken av de fyra kvadranterna placerar du screening för
livmoderhalscancer? Motivera ditt svar. (2 p) (VT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Flera alternativ är möjliga, det är hur man motiverar svaret som avgör om svaret är rätt. Tillgång till
screening är ett auktoritärt beslut, och det är individer som screenas. Man kan dock se det som ett individuellt beslut att
delta i screeningen, och som en kollektiv intervention genom att den erbjuds till alla som ingår i riskgruppen.
6) Inom det sjukdomspreventiva arbetet talar man om ”den preventiva paradoxen” och ”universell proportionalism”.
Förklara innebörden av begreppen, gärna genom att utgå ifrån konkreta exempel. (3 p) (HT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Inom vården använder vi ofta begreppen primär- respektive sekundärprevention, avseende förebyggande
insatser för att förhindra sjukdomsuppkomst respektive återfall och förvärrande av redan uppkommen sjukdom. Inom
andra områden (tex inom socialtjänst) använder man ofta andra indelningar, såsom universell (för alla), selektiv (för vissa
grupper) och indikerad (för vissa (högrisk) personer) prevention. Men även om en preventiv insats är universell så kan
man behöva fördela den olika så att de som är mer utsatta (har större behov) får mer av insatsen; detta kallas
proportionell universalism. Om man inte ska ge insatsen till alla uppkommer förstås från om vilka man ska satsa på.
Kanske de med högst risk? Ett problem är då att de med viss men lägre risk oftast är väldigt många fler än de med högst risk. Detta innebär att om man satsar sina resurser på dem med lägre risk så kommer man potentiellt åt många fler och
den sammanlagda vinsten kan bli större för samhället än om man hade satsat resurserna bara på dem med högst risk.
Eftersom detta kan kännas paradoxalt och intuitivt fel (det känns ju naturligt att först hjälpa dem med störst risk) kallas det
för den preventiva paradoxen. OBS att man alltså inte här ställer hela befolkningen (dvs inkl de med ingen eller låg risk)
mot de med högst risk, utan de med viss risk mot de med högst.
7) Inom vården förutsätts vi även arbeta hälsofrämjande. Vad skiljer en sjukdomspreventiv åtgärd från en
hälsofrämjande åtgärd? Kan en åtgärd vara både sjukdomspreventiv och hälsofrämjande? Motivera varför eller varför
inte. (3 p) (HT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: På läkarutbildningen på LiU använder vi Socialstyrelsens definitioner av sjukdomsförebyggande (prevention)
och hälsofrämjande (promotion). Preventiva åtgärder handlar om sådant som minskar risken att insjukna eller försämras i
sin sjukdom (eller att latent sjukdom blir manifest), medan hälsofrämjande åtgärder handlar om att stärka eller bibehålla
människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande med avsikt att stärka deras möjlighet till delaktighet och tilltro till
egen förmåga. En åtgärd kan absolut ha både preventiva och hälsofrämjande inslag, och ge både preventiva och
promotiva effekter. Poängsättningen på denna uppgift beror framförallt på hur väl underbyggda argument som framförs,
eftersom väldigt många olika svar kan vara rätt. Det är ofta framgångsrikt att kombinera prevention och promotion.
8) Kostnaderna för att utveckla läkemedel har ökat under senare år. En anledning till detta är att läkemedelsbolagen har
frångått den traditionella ”aktivitetscentrerade” strategin till förmån för en ”targetcentrerad” strategi. a) Beskriv vad
som menas med dessa två begrepp (2p) b) Resonera kring varför det är mer komplicerat/dyrare att utveckla läkemedel
genom den ”targetcentrerade” strategin (2p) (HT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: ”Aktivitetscentrerade” strategi: man utgår från att ett växtextrakt eller en molekyl har en viss aktivitet (in vitro
eller på en organism) och förbättrar sedan molekylens egenskaper. Ex. ”Targetcentrerad” strategi: man utgår från en
biokemiskt målmolekyl (”target”), exempelvis ett visst enzym, och identifierar molekyler som påverkar målmolekylens
funktion.
b) Svarsförslag: ett huvudproblem är att även om man får fram en läkemedelskandidat som hämmar målmolekylen så kan
denna vara svår att utveckla till ett bra läkemedel (upptag, metabolism mm kan vara svårt att få till) och det kan visa sig
att läkemedelskandidaten inte ger de effekter man önskar hos människa (men som man såg i djurförsök). När man
använder den traditionella aktivitetsbaserade strategin vet man på ett tidigt stadium att en farmakologisk effekt kommer att
erhållas (substansen tas således upp och metaboliseras inte alltför snabbt).
9) Föreslå en sjukdomsförebyggande intervention på gruppnivå i syfte att minska förekomsten av fetma bland barn 8-14
år. Förklara vilken grupp den vänder sig till och vilka sjukdomstillstånd (utöver fetman) interventionen kan förväntas
förebygga. (2p) (VT19 Omtentamen)
a) Svarsförslag: För att minska utveckling av övervikt bland barn kan riktade insatser göras i form av föräldrautbildning, t ex i
områden med hög andel invandrare (som kan ha svårare att ta till sig skriftlig information). Kunskap om såväl kostens
som motionens betydelse för hälsan har en preventiv effekt. Barnen i dessa områden kan också erbjudas olika former av
fysisk aktivitet utöver skolgymnastiken, för att grundlägga goda motionsvanor. Om barn inte blir överviktiga minskar risken
för att i förlängningen utveckla fetma, vilket i sin tur är en allvarlig riskfaktor för hypertoni och framtida hjärt-kärlsjukdom
liksom diabetes. Barn som har övervikt riskerar också att i större utsträckning än andra utsättas för kränkande behandling
och psykisk ohälsa av olika slag.
10) Två preventiva insatser för att minska förekomsten av livmoderhalscancer är HPV-vaccination och screening. Är
vaccination respektive screening att betrakta som primär- eller sekundärprevention? Motivera dina svar. (2 p) (HT19
Ordinarie)
a) Svarsförslag: Vaccination förebygger att sjukdom uppstår hos frisk individ, och är således att betrakta som
primärprevention. Screening syftar till tidig upptäckt av sjukdom eller förstadium till sjukdom, så att behandling kan inledas
tidigt. Screening är därmed att betrakta som sekundärprevention.
11)
A) Föreslå två interventioner som skulle kunna bidra till en minskad tobakskonsumtion i form av rökning en
hälsofrämjande åtgärd på strukturnivå och en primärpreventiv åtgärd på befolkningsnivå. Motivera varför respektive
intervention är hälsofrämjande eller primärpreventiv. (3p)
B) Redogör också för hur tobaksrökning är relaterat till
socioekonomi, och resonera om hur dina föreslagna interventioner når de grupper som har det största behovet. (1p)
(HT20 Ordinarie)
a) Svarsförslag: En hälsofrämjande åtgärd på strukturnivå kan vara att höja skatten på tobaksprodukter. Det innebär att den
som överväger att börja röka kanske blir stärkt i sitt beslut att avstå på grund av den höga kostnaden. Sekundärprevention
avseende tobak kan vara att på gruppnivå erbjuda stöd att sluta röka för alla rökare som söker vård för luftvägsbesvär
eller astma, men även till rökande föräldrar till barn med luftvägsproblematik. På det sättet hindras utvecklingen av
luftvägsbesvär och risken för andra komplikationer.
b) Svarsförslag: Rökning förekommer i högre utsträckning bland individer med låg utbildningsnivå än bland högutbildade, och
det är en utmaning att nå fram med interventioner till lågutbildade. En skattehöjning drabbar alla lika, men kan skapa nya
problem om t ex en lågutbildad ensamstående mor ändå prioriterar rökningen och kanske i stället ger barnen sämre mat.
Att nå ut med information om rökslutargrupper till lågutbildade kan också vara svårt, och det kan krävas t ex uppsökande
verksamhet som komplement till erbjudanden som ges vid besök på vårdcentral.
12) Föreslå en digital intervention som kan bidra till att minska alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skador i
Sverige. Ange följande: a) vilken målgrupp skulle den vända sig till och varför just den målgruppen? (1p) b) hur ska
den spridas för att få störst effekt på målgruppen? (1p) (VT21 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Målgruppen kan vara en relativ liten målgrupp med en hög risk för alkoholskador men med en liten effekt på
befolkningsnivå eller tvärtom dvs en stor målgrupp med låg risk för alkoholskador men med en relativ stor effekt på
befolkningsnivå.
b) Svarsförslag: Spridningen beror på vem som utgör målgruppen. Att bara lägga upp en intervention på app store kanske
inte räcker. Störst spridning får man nog genom sk faciliterad access t.e.x om hälso- och sjukvårdspersonal hänvisar till
interventionen (även om detta i sig är en knepig implementering). En annan väg är genom en mer målgruppsinriktad
implementering t.e.x sms/mejl/social medier där målgruppen nås med ett erbjudande om att använda/testa interventionen.
13) Samhällsinterventioner i sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande syfte kan genomföras på olika sätt. Ett känt
exempel är Norsjöprojektet i Sverige som genomfördes åren 1985-1994 med målet att minska dödligheten i hjärt-
kärlsjukdom på lokal nivå. En framgångsfaktor i Norsjöprojektet anses vara de individuella
hälsoundersökningar/hälsosamtal som under en tioårsperiod erbjöds alla 30-, 40-, 50-, och 60-åringar. A) Resonera,
utifrån relevanta begrepp inom socialmedicin, om hur dessa hälsoundersökningar/hälsosamtal kan ha haft en
preventiv effekt avseende hjärt-kärlsjukdom (2p) B) Ge ett exempel på hur hälsosamtal även kan vara hälsofrämjande
(1p) (VT21 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Då alla erbjöds hälsosamtalen nådde man såväl högriskgrupper som befolkning. Högriskindivider kunde
identifieras och behandling mot t ex högt blodtryck sättas in. Även individer med lätt förhöjd risk kunde identifieras och
därefter följas upp. Ohälsosamma levnadsvanor uppmärksammades och stöd för t ex rökavvänjning kunde erbjudas.
Sammantaget kunde en rad riskfaktorer hos många individer påverkas vilket bör ha bidragit till nedgången i såväl
sjuklighet som dödlighet pga hjärt-kärlsjukdom.
b) Svarsförslag: Hälsofrämjande insatser har som mål att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala
välbefinnande, till exempel genom ökad delaktighet och tilltro till egen förmåga och ökade förutsättningar för att göra
hälsosamma val. I hälsosamtalet kunde individer med ohälsosamma vanor uppmuntras att fundera över sina val, och de
fick information och kunskap som gjorde dem bättre rustade att välja hälsosamma vanor.
