Toxicologi Flashcards
Agern och blade fra egetraeer
Ekollon och Eklöv
Framförallt nöt och får.
Den toxiska effekten orsakas av tanniner (hydrolyserande tanniner). Mikrofloran i våmmen bryter ned dessa som det bildas skadliga metaboliter.
Nefrotoxisk
Levertoxisk
Gröna ekollon, blad och bark är giftigt från Eken. Bladen är som giftigast under våren, då innehåller de höga halter av tanniner. Enligt SVA; mörk & hård träck, senare blodig diarré, kolik och mörkfärgad urin, bleka slemhinnor, ödem, oregelbunden svag puls, andnöd, etc. Störst risk för förgiftning verkar det vara om stora mängder omogna ekollon blåser ner vid höststormar, eller om betet är magert.
ager- og kær padderok (Åkerfräken och Kärrfräken)
Vanlig i DK.
Åkerfräken: särskilt längs vägar bredvid fält
Kärrfräken: växer på blöta ängar
Växterna är giftiga för växtätare men ej för människor.
Oftast häst, kan ses hos får och nöt. Unga djur är mest känsliga.
Innehåller tiaminase som bryter ner vitamin B1 och orsakar vitaminbrist.
Kliniska tecken: Nedsatt aptit, vikttapp och förstoppning. Andningssvårigheter, kardiovaskulär påverkan och kramper finns beskrivet.
Toxinerna kan vara stabila i flera år - bevaras vid torkning.
benbræk
(Myrlilja)
Växer i höga myrar, hedar och längs sjöstränder.
Nöt och får
Innehåller saponiner (glykosider).
Leverskador hos lamm.
Skador omkring ögon p.g.a. fotosensibilisering.
Behandling:
Ändra betesmark
Symptomatisk
bidende ranunkel
(Smörblomma)
Växer ofta på ängar.
Mest hos nöt och häst.
Innehåller protoanemonin som är irriterande för GIT. (“Skarp, brännande, giftigt salt”)
Ratas oftast av djuren och mister sin toxicitet vid torkning, men giftig i ensilage.
Kliniska tecken: GI problem - Kolik - Irritation av GIT - Inflammation i munhålan
Engbrandbæger og Vårbrandbæger
(Stånds och vårkorsört)
Vanlig i DK.
Växer längs vägkanter och på gräsmarker.
Både giftig färsk, samt i hö och ensilage.
Oftast vårkorsört som orsakar förgiftningar i DK.
Framförallt hos nöt, men även får och gris kan påverkas av giftämnena.
Innehåller pyzzolizin - alkaloider som kan orsaka
leverskador (förstorning och nedbrytning av leverceller). [Fotosensibilisering]
Kliniska tecken: Akut eller kronisk leversjukdom. Ofta ospecifika (obekvämlighet. Vikttapp och nedstämdhet), men ikterus, fotosensibilisering och neurologiska kliniska tecken kan förekomma.
Obduktion: hepatomegali, lever cirros, m.m.
gifttyde
(Sprängört)
Förekommer mest i rörsumpar vid sjöar och vattendrag. Roten är mest giftig. Flera spp.
Omtyckt av nöt (söt, selleriliknande smak).
Innehåller giftämnet cicutoxin. Den exakta verkningsmekanismen är inte känd.
Absorberas snabbt från GI (kliniska tecken kan ses efter 10–15 minuter). Påverkar CNS.
Kliniska tecken: Ofta neurologiska tecken (ataxi, tremor och kramper). Senare slöhet och död.
Obduktion: Inga karaktäristiska tecken. Ljusa muskelområden finns beskrivna.
Behandling: effekt vid behandling med barbiturater (krampdämpande) finns beskrivet.
guldregn
Hela växten är giftig.
Speciellt fröerna innehåller alkaloiden cystin, som har en nikotinliknande effekt. Men både bälgen, fröna och bladen är giftiga.
Människor: I loppet av 15 minuter till ett par timmar; illamående, buksmärtor, svåra kräkningar, slemhinneinflammation, slöhet, hjärtklappning, pupillutvidgning, feber.
I allvarliga tillfällen muskelryckningar, kramper, medvetenlöshet, respiratoriska effekter.
Intag av 10 frön eller 2 bälgar eller mer: sök läkare.
kæmpe bjørneklo
(Jätteloka)
Växer vid ängar, vid vattendrag och vid vägkanter.
Kan normalt ätas utan problem av nöt, hästar, får och getter.
Innehåller furanocoumariner (fotosensibiliserande och levertoxisk) samt är lokalt frätande och bildar eksem.
Kliniska tecken:
Blåsor och sår omkring munhålan.
Fotosensibilisering ses vid munhålan.
Leverförgiftning kan förekomma, sällan hos hästar
sort natskygge
(Nattskatta)
Kan växa i bet- och majsfält. Ensilering nedsätter toxiciteten.
Innehåller flera toxiska föreningar, härunder föreningar som kan påverka det autonoma nervsystemet.
Innehåller alkaloiderna solanin och solanidin. Solanin påverkar mitokondriemembran och orsakar bl.a. apoptos.
Begränsad PO absorption.
Kliniska tecken:
Salivering, kräkning, diarré, nedstämdhet, ataxi och respirationsförlamning. Evt. Död.
prikbladet pericon - Johannesört
(Johannesört)
Öppna snår och vägkanter.
Framförallt hästar är känsliga, men också nöt och får.
Giftsubstans: Hypericin, som är fotosensibiliserande.
Kliniska tecken: ofta 1–3 veckor efter intag.
Fotosensibilisering, rodnad och klåda. Blindhet, kramper, diarré och död.
Skarentyde- Odört
(Odört) Känd för sitt starka gift. Hela växten är mycket giftig och framförallt de omogna fröna och bladen. Giftigheten beror i hög grad på växtstället. De exemplar som vuxit på en kylig och mörk plats är särskilt giftiga till skillnad från dem som vuxit på ett varmt och solbelyst ställe vilka kan vara nästintill ofarliga.
Innehåller ett flertal giftiga alkaloider där koniin är den viktigaste.
Giftet verkar genom att angripa CNS, vilket medför en gradvis minskning av muskelstyrkan (strukturell inhibering av katekolaminers verkan).
Tillräckligt höga doser av giftet förlamar andningsmuskulaturen och den utsatta dör av kvävning.
Medvetandet är under hela processen intakt. Det finns inget känt motgift, men den förgiftande kan överleva med hjälp av respirator till dess att toxinet har metaboliserats.
Taks – Idegran - YEW
(Idegran)
Förgiftningar ses ofta hos hästar, nöt, får och getter men giftig för alla djur.
Alla delar av träet/busken är giftig. Innehåller bl.a. Taxin A och B (alkaloider) med direkt effekt på kardiomyocyternas jonkanaler.
Hämmar hjärtats ledningssystem
Skakningar, dyspnö, koma m.m.
Obduktionsfynd kan vara ospecifika: kongestion i njura, lever, mjälte och lungor samt blodfyllt (mörkt) vänstra hjärtsida och blodtomt i högre hjärtsidan finns beskrivet.
Kliniska tecken:
Plötslig död kan förekomma.
Hjärtarythmi
Behandling:
Tömning av GIT.
Symptomatisk
ørnebregne -Örnbräken
(Örnbräken)
Finns i skog och i snår.
Oftast förgiftningar hos hästar och nöt.
Kumulativ toxisk effekt: Kliniska tecken efter 1–3 månader.
Innehåller enzymet Tiaminase som nedbryter vitamin B1, och orsakar vitaminbrist.
Kliniska tecken:
Akut: Blod diarré
Kronisk: Häst - ataxi, tremor, kloniska-toniska kramper, opistotonus (muskelkramp när huvud, nacke och rygg böjs bakåt). Nöt - anorexi, enteritis, nedstämdhet och ödem i halsregionen.
Obduktion: Häst - ospecifika fynd
Nöt - blödningar i vävnaden. Icke koagulerat blod och aplastisk anemi.
amerikansk påske lilje
Toxin ej identifierats.
Toxiskt för katt, men inte direkt för hundar, kaniner och råttor. Endast ett fåtal blad kan ge kliniska tecken.
Njursvikt och pankreasdegeneration.
Kliniska tecken: efter 3–12 timmar; kräkningar, nedstämdhet och anorexi.
Akut njursvikt efter 1–3 dagar: stigning i BUN och creatinin, epithelceller i urinen, proteuri och glucosuri.
Dålig prognos om behandlingen först startar efter 18–24 timmar.
liljekonval
Alla delar av växten innehåller toxiner.
Innehåller hjärtglykosider.
Minst 15 olika toxiner, härunder:
- convallatoxin
- convallarin
- convallamarin
Förgiftning med hjärtglykosider:
Katter generellt mer känsliga än hundar.
Karaktäristiska kliniska tecken: Hjärt arytmier; 1, 2, och 3 grads AV-block, ventrikulär arytmi, asystole och plötslig död. GI störningar: kräkning, diarré, anorexi och vikttapp.
Behandling:
Avgiftning av GI-kanalen.
EKG-övervakning och justering av vätska/elektrolytbalansen
Anti-arytmetika
