Antikonvulsiva

Question 1

Antikonvulsiva- vad är det och 3 breda exempel på antikonvulsiva läkemedel.

Answer 1

Antikonvulsiva är läkemedel som är verksamma mot kramper.
Som antikonvulsiva räknas:

• Phenobarbital (barbiturat)

• Används i låga doser.
• Första valet för behandling av epilepsi hos hund och katt (P.O.)
• Plasmakoncentrationen bör övervakas.

• Diazepam (benzodiazepin (Stesolid))
- Används vid akut behandling av kramper (snabb fördelning till hjärnan).

• Kaliumbromid

• Äldsta antikonvulsiva.
• Den exakta verkningsmekanismen är okänd.
• Troligtvis stabiliseras neuroala membran genom att påverka kloridtransporten.
• Används ofta i kombination med phenobarvital vid refraktära (=okänslig för stimuli) kramper.

Question 2

Barbiturater- generellt

Answer 2

Delas in i:
- Oxy- och thiobarbiturater
- Efter verkningstid (lång, mellan, kort och ultrakort)
Bildar vattenupplösliga salter med Na
 pH 9–19
 Vävnadsirriterande ev. vävnadsnekros om det injiceras perivaskulärt.
Barbiturater förstärker CNS inhibitoriska och inhiberar CNS excitatorisk effekter.
1. Nedsätter hastigheten genom att GABA frigörs från GABA A receptorn.
Ökad aktivering av GABA A receptorer
Ökad klorid transport in i det postsynaptiska neuronet
Hyperpolarisering
Inhibition av det postsynaptiska neuronet
2. Blockerar glutamats bindning till AMPA receptorn.
CNS depression
3. Vid hög dos:
Minskad överföring av nervimpulser vid nikotinreceptorer neuromuskulära ändplattor.
Muskel avslappning.

Question 3

Barbiturater – fysiologiska effekter

Answer 3

CNS: Dosberoende depression av CNS. Ingen analgesi (hyperanalgesi kan förekomma vid subanestetiska doser).
CV: Nedsatt hjärtkontraktilitet (nedsatt slagvolym). Friska individer kompenserar detta med ökat antal hjärtslag och ökat systemiskt vaskulärt motstånd.
Mild systemisk hypotension kan förekomma.
Vid hjärtsvikt kan tillståndet förvärras.
Mjältvenskongestion.
Respiration: Central respirationsdepression. Konstgjord ventilation rekommenderas.
Muskulatur: Avslappning.
GI: Ingen.
Njurar: Nedsatt GFR och diures, troligtvis till följd av hypotension.
Foster: Passerar placenta och ger respirationsdepression hos fostret.
Metabolism: Hypotermi. Glukos kan nedsätta metabolismen av barbiturater.

Question 4

Barbiturater – farmakokinetik

Answer 4

Absorption: God P.O. absorption.
Distribution: Mest uttalad omfördelning (snabbt till CNS men fördelas snabbt därefter till andra vävnader). Slanka djur har låg fett/muskel-ratio.Lite längre tids påverkning av CNS, eftersom plasmakoncentrationen är högre en längre tid.
Metabolism: Nedbryts i levern, primärt av P450-enymsystemet. Längre verkningstid vid:
- Leversjukdom
- Användande av andra läkemedel som nedbryts/inhiberas av P450-enzymsystemet, t.ex. kloramfenikol.
Exkretion: Primärt njurarna.

Question 5

Barbiturater – biverkningar

Answer 5

Lågt terapeutiskt index (letal dos/terapeutisk dos)
Behandling vid överdosering:
- Konstgjord ventilation
- Inotrop terapi
- Vätsketerapi
Perivaskulär injektion
Starkt vävnadsirriterande p.g.a. högt pH.
Orsakar vävnadsnekros.
Behandling: Infiltration med fysiologiskt saltvatten med lidokain.
Intraartiell injektion
Direkt I a. carotis eller sidgren.
CNS skada till följd av vävnadsirritation (utlöser arteriella spasmer och därmed hypoxi).
Respirationsstopp.
Häst: Oftast död om >¼ av kastningsdosen intraarteriellt.
Försiktighet vid lever- och njurinsufficiens
Förlängd verkningstid p.g.a. nedsatt metabolism och elimination.

Question 6

Barbiturater – viktiga artskillnader vid anestesi

Answer 6

Hundar: Slanka hundraser - längre anestesi men normal uppvakning. Greyhounds- thiopental är kontraindicerat p.g.a. defekt i de oxidativa enzymsystemen som är nödvädiga för metabolism – ger en extrem effekt.
Hästar: Rekommenderas inte att användas utan sedation då det finns risk för våldsamma rörelser (exciation och inkoordination). Viktigt att skydda hästen mot skador.
Idisslare: Kan användas med risk för regurgitation (=uppstötning av mat från magsäck till matstrupe och mun.). Får och getter metaboliserar barbiturater 8 gånger snabbare än hundar.
Svin: Många har förlängd uppvakning (troligtvis p.g.a. fettdepåer). Orsakar inte malign hypertermi.
Fåglar: Har använts intraosseöst, men hög mortalitet. Används inte.
Kräldjur: Metaboliseras långsamt. Används inte.

Question 7

Barbiturater – interaktioner med andra läkemedel

Answer 7

Förstärkt effekt vid användande av andra CNS depressiva
Andra CNS depressiva potentsierar effekten av barbiturater, därför kan dosen reduceras. T.ex. opioider, alfa2-agonister och phenotiaziner.
Ökad metabolism av vissa andra läkemedel
Långtidsverkande barbiturater (phenobarbital) induerar hepatiska mikrosomala enzymsystem (P450)
Ökad metabolisering
Mindre effekt av läkemedel som metaboliseras av samma enzymsystem t.ex. kloramfenikol.

Question 8

Phenobarbital

Answer 8

Phenobarbital räknas in i gruppen “Barbiturater”.
Phenobarbital har lång verkningstid, ca 12 timmar, och används som krampstillande (inte till anestesi). Är inte så lipidupplöslig som thiopental och pentobarbital och har därför mindre och långsammare insättande effekt på CNS.

Absorption: Phenobarbital är en svag syra som absorberas väl I mag-tarmkanalen efter oral administrering till hundar. Maximal plasmakoncentration ses efter 4–8 timmar.

Distribution: Är fettlösligt och korsar BBB långsamt. Effekten utvecklas därför långsamt, men kvarstår under en lång tidsperiod. p.g.a. den måttliga fettlösligheten för phenobarbital, inträffar om distributionen till fettvävnad långsamt. Phenobarbital korsar placentabarriären och tas upp i modersmjölk.

Metabolism: Phenobarbital omvandlas I levern till p-hydroxy-phenobarbital, som p.g.a. en lägre antiepileptisk effekt; inte längre ger något betygande bidrag till aktiviteten hos phenobarbital. Barbiturater orsakar enzyminduktion och påskyndar därmed sin egen nedbrytning.

Eliminering: 25% av den administrerade dosen utsöndras i urinen i oförändrad form och ca 75% utsöndras som p-hydroxy phenobarbitalglukuronid och sulfatderivat och som rent p-hydroxy-phenobarbital.
Indikationer: Primärt mot kramper (låg dos).
Registrerat för behandling av epilepsi hos hund. Kan ges oralt.

Kontraindikationer: Ska inte ges till djur med svårt nedsatt leverfunktion. Ska inte ges till djur med svåra njur- och/eller hjärt- och kärl-/luftvägssjukdomar.

Försiktighet: Används med försiktighet till djur med:
- Nedsatt lever- och njurfunktion.
- Hypovolemi, anemi.
- Hjärt- eller luftvägssjukdomar.
Biverkningar: Mindre vanliga fall - Ataxi, dåsighet, håglöshet.
Mycket ovanliga fall – polyuri, polydipsi och polyfagi.
Levertoxicitet, minskade nivåer av tyroxin.
Immunotoxisk pancytopeni och/eller neutropeni.