Tillväxtteori - kapitel 7 Flashcards
4 stora teorier/metoder inom tillväxtteori
- Tillväxtbokföring - delar upp tillväxt i 2 källor: realkapitalackumulation och teknisk utveckling
- Den neoklassiska tillväxtteorin - visar hur teknisk utveckling orsakar realkapitalackumulation
- Teorin om endogen tillväxt - förklarar vad som orsakar teknisk utveckling, vad driver oss till att uppfinna nya produktionsmetoder.
- Den institutionella teorin - visar vad som krävs för att ett land ska tillgodogöra sig de globala tekniska framstegen
Uträkning: tillväxttakten i BNP (per capita)
Är en ränta-på-ränta princip. v = tillväxttakten, BNP0 = BNP i utgångsåret
v = (BNPt / BNP0)^(1/t)-1
BNPt = (1+v)^(t x BNP0)
Uträkning: 70-reglen
Hjälper oss förklara förhållandet mellan tillväxttakter och nivåer, ger oss hur lång tid de tagit för BNP att fördubblas med hjälp av tillväxttakten.
Fördubblingstiden = 70 / tillväxttakten i procent per år
Uträkning: Tillväxt i real BNP per capita
tillväxt i real BNP per capita = tillväxt i real BNP - befolkningstillväxt
Tillväxtbokföring: tillväxtens direkta orsaker - formel
Nationens produktionsfunktion är totalen av förädlingsvärdet (real BNP) och produktionsfaktorer (insatser av arbetskraft i form av arbetade timmar & realkapital) samt deras produktivitet (hur produktiva produktionsfaktorerna är) för hela ekonomin:
Y = F(A, K, L)
Y = real BNP
A = totalfaktorproduktivitet/ tekniska utveckling
K = realkapitalstock
L = arbetskraft mätt i totalt antal arbetade timmar (per capita)
Slutsats av formeln: förändring i Y beror på förändring i total faktorproduktivitet A, i kapitalstocken K och i mängden arbetskraft L.
Tillväxtbokföring: uppdelning av tillväxtens källor
- tillväxt i total faktorproduktivitet
- tillväxt i kapitalstock
- tillväxt i totalt antal arbetade timmar
Uträkning: tillväxt i BNP med sina bestämningsfaktorer
Y^ = A^ + aK^ + (1-a)L^
- Hatten eller cirkumflex betecknar tillväxtakten av varje faktor ex Y^= triangelY / Y, tillväxten i Y mellan två år.
- a, betecknar kapitalets inkomstandel i BNP. Brukar vara 30 % –> 0,3 x K^
- (1-a) betecknar arbetets inkomstandel av BNP. Brukar vara 70 % –> (1-0,3) x L^= 0,7 x L^
Solowresidualen
Är omskrivningen av Y^ = A^ + aK^ + (1-a)L^ så vi får fram förändringstakt av total faktorproduktivitet A, tillväxtbokföring används mest till just detta.–>
A^ = Y^ - (aK^ + (1-a)L^)
Som blir i ord “förändring i total faktorproduktivitet är lika med ökningen i BNP efter avdrag för effekten av tillväxten i mängden produktionsfaktorer”
Tillväxt i BNP per arbetad timme med tillväxtbokföringsformeln
Räknas ungefär som tillväxten av BNP per capita. Grundar sig i antagandet att det totala antalet arbetade timmar växer i samma takt som befolkningen (befolkningstillväxt L^).
Formeln divideras med L^ –>
Y^/L^ = A^ + a(K^/L^)
Y^/L^ = tillväxt BNP per capita
K^/L^ = tillväxt i kapital per capita = kapitalintensitet
Kapitalintensitet
Kapital per capita = Kapitalstock / befolkningen
Den neoklassiska tillväxtteorin: solowmodellen visar?
BNP per capita har ju 2 bestämningsfaktorer: tillväxt i kapital per capita och tekniska utvecklingen. Denna teori visar hur stopp i den tekniska utveckling innebär stopp i all tillväxt, alltså visar den hur kapitalbildning sker.
Solowmodellens 3 element
- Produktionsfunktionen - för BNP per capita - y = Af(k)
- Funktion som beskriver faktiska investeringar - sy (= sAf(k))
- Funktion som beskriver nödvändiga investeringar- (n + ö)k
Produktionsfunktionen
Är en funktion som beskriver orsaksförhållandet –> tillväxt i BNP per capita = tillväxt i total faktorproduktivitet + tillväxt i total kapitalintensitet.
Produktionsfunktion = y = Af(k) där de små bokstäverna står för per capita (dividerat med L).
En ökning i total faktorproduktivitet skiftar hela produktionsfunktionen uppåt.
Faktiska investeringar
Är den del av BNP som utgörs av produktion av kapitalvaror (andelen = s = I/Y). För att få fram faktiska investeringar, I, multiplicerar vi denna andel s med BNP –> I = sY. Detta divideras sedan med L för att få per capita-form –>
I/L = sY/L = sy = sAf(k)
Faktiska investeringar per capita = sAf(k)
(då y= Af(k) förklaras formeln, det blir indirekt s multiplicerat med BNP y). Detta i sin tur gör faktiska investeringar per capita en kurva proportionellig till produktionsfunktionen.
Nödvändiga investeringar
Behandlar frågan: hur mycket investeringar krävs för att kapitalintensiteten ska vara konstant, om befolkningen växer med tillväxttakten n och kapital förslits med takten ö?
- nK = mängden nytt kapital eller investeringar, ^K, som behövs till (multiplicerat med) befolkningsökningen n varje år.
- öK = mängden investeringar som behövs för att ersätta (multiplicerat med) deprecierat kapital
Dessa två blir nödvändiga investeringar för att hålla K/L kapitalintensiteten konstant. I formel –>
I/L = (n + ö)k
- Givna värden på n och ö skapar linjär funktion av k med lutning (n+ö)
Steady state
Är en långsiktig jämvikt mellan kapitalintensitet och BNP per capita, ett stabilt läge.
Sker när faktiska och nödvändiga resurser är lika stora.
Hur nås steady state?
- Börjar med att de faktiska investeringarna (sy) är större än de nödvändiga ((n+ö)k)
- Detta överskott gör att kapitalintensiteten växer, sker kapitalackumulation.
- Detta fortgår och rör sig till höger på x-axeln så länge de faktiska är större än de nödvändiga
- När dessa tillslut är lika stora stannar växten och steady state har nåtts.
Engångsförändringar i steady state
Beror på 2 faktorer:
- förändringar i kapitalintensitet, när kapitalackumulation kommer till stånd
- förändringar som orsakar skift i produktionsfunktionen/ faktiska investeringar/ nödvändiga investeringar (dessa förändringar grundar sig alltid i förändring som gör att faktiska investeringar blir större än nödvändiga som ger kapitalackumulation och sedan tillväxt i BNP per capita. ex: reformer som ökar sparande, öppnar upp sig till utlandet).
Engångsförändring i steady state pga produktionsfunktionen
En ökning i totala faktorproduktiviteten ger skift uppåt i produktionsfunktionen (y=A(fk)) och därmed också i faktiska investeringar. Orsak kan va: ny uppfinning eller utbildningsreform.
Engångsförändring i steady state pga nödvändiga investeringar
Exempelvis en minskning i befolkningstillväxten (nK) leder till minskning i de nödvändiga investeringarna –> faktiska investeringar blir större och kapitalackumulation sker tills kapitalintensitet och BNP per capita nått ny steady state nivå.
Hur nås permanent tillväxt (kontinuerlig förändring i steady state) ?
Sker genom teknisk utveckling som ständigt kan ge ett skift uppåt i produktionsfunktionen och faktiska investeringsfunktionen (att öka investeringskvoten eller minska befolkningstillväxten hela tiden är ohållbart, därför fokus på teknisk utveckling.
Teorin om endogen tillväxt
Teori som förklarar hur teknisk utveckling kommer till stånd där teknisk utveckling är en endogen variabel. Ser teknologi som samhällets produktiva kunskapskapital och en ökning i detta kunskapskapital delas upp i 2 steg:
- uppkomst av nytt vetande via forskning & utveckling (FoU) samt genom learning-by-doing
- spridning av nytt och gammalt vetande genom utbildning
Teorin om endogen tillväxt: Uppkomsten av ny kunskap –> icke-rivaliserande tjänster, horndalseffekten och vad bestämmer takten av skapandet av nya ideér?
- Icke-rivaliserande tjänster - tjänster som inte förlorar värde/nytta av att någon annan också använder de
- Vad bestämmer takten av ny ideér? (1) Mängden resurser som satsas på forskning & utveckling. (2) Den nuvarande teknologiska nivån - nya ideér vilar nästan alltid på tidigare kunskap.
- Horndalseffekten - learning-by-doing, dvs erfarenheter ger ny kunskap och förbättringar.
Teorin om endogen tillväxt: Spridning av ny kunskap, hur?
Utbildning –> investeringar i kunskapskapital eller humankapital.
Resurskrävande att investera i humankapital men gör oftast avkastning längre fram (alternativkostnaden är den produktion den studerande skulle ha åstadkommit under utbildningstiden.
Högutbildad människor ger bättre förutsättningar för utvecklingar av idéer i FoU
Den institutionella teorin
Förklarar varför vissa länder blir rika och andra fattiga med hjälp av institutioners utformning (dvs regler och normer som styr samhället). Huvudtanken är att långsiktiga investeringar (exempelvis i real- och humankapital) är mest fördelaktiga och dessa stimuleras i en miljö med goda incitament (god social infrastruktur)
Den institutionella teorin: Den sociala infrastrukturen
Är de regler och institutioner som styr samhället, goda incitament ger bra social infrastruktur. Dessa är:
- Öppenhet gentemot omvärld för bra utbyte ( tullar eller regleringar stoppar detta)
- Institutioner och lagar som gynnar produktion, sparande och investeringar (konfiskation och höga skatter motverkar detta)
- Stabilitet i ekonomiska institutioner (korruption motverkar)
