Konjunkturen och den keynesianska modellen - kapitel 13-14

Question 1

Vi mäter konjunkturens längd och djup, längre tidsserier över BNP visar 2 grundläggande egenskaper:

Answer 1

1. BNP ökar långsiktigt - BNP trenden, tillväxtteori. Trenden är mått på BNP vid full sysselsättning –> potentiell BNP. BNP-trend är alltså en utjämnad version av den faktiska BNP-nivån som speglar potentiell BNP.
2. BNP fluktuerar kortsiktigt - cyklisk BNP, beroende av konjunkturerna. Ger oss toppar och dalar.

När BNP är högre än trenden –> högkonjunktur
När BNP är lägre än trenden –> lågkonjunktur

Question 2

Konjunkturens cykel

Answer 2

Topp (högkonjunktur) –> nedgångsfas –> botten (lågkonjunktur) –> uppgångsfas = hel cykel

Question 3

Uträkning: BNP observerad eller faktisk BNP

Answer 3

BNP observerad = BNP trend + cyklisk BNP

Question 4

Uträkning: cyklisk BNP

Answer 4

Cyklisk BNP = observerad (faktisk) BNP - BNP trend –> Absolut BNP gap

Mer intressant se cyklisk BNP som andel av BNP trend dvs absoluta belopp av BNP gap

Question 5

Uträkning: Relativt BNP gap

Answer 5

Med detta kan meningsfulla jämförelse göras för cykelns storlek över tid och mellan länder.

Relativt BNP gap = cyklisk BNP / BNP trend = (observerad BNP - BNP trend) / BNP trend

Question 6

Procyklisk och kontracyklisk variabel

Answer 6

Variabler som undersöks i syfte att ge en bredare bild av den ekonomiska aktiviteten som sker parallellt med konjunktursvängningar i BNP.
- Procyklisk - variabel som rör sig i samma riktning som BNP –> C, I & X
- Kontracyklisk - variabel som rör sig i motsatt riktning som BNP –> G

Question 7

Stabil och volatil variabel

Answer 7

Variabler som undersöks i syfte att ge en bredare bild av den ekonomiska aktiviteten som sker parallellt med konjunktursvängningar i BNP.
- Stabil - variabel som varierar mindre än BNP –> G
- Volatil - variabel som varierar mer än BNP i sin procentuella avvikelse från trenden –> I & X

Question 8

Fördröjd och ledande indikator

Answer 8

Variabler som undersöks i syfte att ge en bredare bild av den ekonomiska aktiviteten som sker parallellt med konjunktursvängningar i BNP.
- Fördröjd - variabel som ändras efter det att BNP ändras –> sysselsättning
- Ledande - variabel som ändras innan BNP ändras -_> orderläge i tex företag. Kan ge prognoser för konjunkturer.

Question 9

Sker samvariation mellan konjunkturer i olika länder, varför?

Answer 9

1. Handelsförbindelser - speciellt nära förbindelser
2. Samma underliggande ekonomiska förändringar - såsom oljeprisutveckling eller teknisk utveckling

Question 10

Hur uppstår konjunkturcykler? 2 grundläggande egenskaper hos konjunktursvängningar

Answer 10

• Förutbestämt element - de trögrörliga svängningarna hos BNP och andra makrovariabler sker återkommande
• Slumpmässigt element - när prognoser ibland blir fel, speciellt i vändpunkter. Impulser sker som förklarar de slumpmässiga elementen.
  –> anpassning och impulsspridningsmodellen blir de förutbestämda elementen dvs rörelserna i konjunkturen

Question 11

Den keynesianska modellen: definiering

Answer 11

• Behandlar jämvikt på kort sikt
• Analys med 3 antagande: konstant pris- och lönenivå, lediga produktionsresurser, konstant ränta och växelkurs
• Dessa antaganden ger effekt: utbudet anpassas till efterfrågan, BNP bestäms av efterfrågan

Question 12

Efterfrågan på BNP (Y) bestäms av den aggregerade efterfrågan på delkomponenterna:

Answer 12

• C, konsumtionsvaruefterfrågan
• G, efterfrågan på offentliga varor och tjänster
• I, investeringsvaruefterfrågan
• NX (nettoexport), export och importvaruefterfrågan (X-IM)

Question 13

Konsumtionsefterfrågan definiering

Answer 13

Efterfrågan grundar sig i att när real disponibel inkomst ökar med 1 krona ökar konsumtionen (MPC) med en krona eller mindre. Även att om inkomsten är 0 är fortfarande konsumtionen positiv (pga tex transfereringar) –> positiv funktion från C0

Question 14

Disponibel inkomst formel och förklaring

Answer 14

Disponibel inkomst = Yd –>
Yd = Y - txY + Tr = (1-t) x Y + Tr

Dvs, disponibel inkomst = bruttoinkomst - skatter - ränteutgifter + transfereringar.
Disponibel inkomst är den inkomst som återstår när skatten är betald och transfereringar inräknats.

Question 15

Marginell konsumtionsbenägenhet (MPC)

Answer 15

är den extra konsumtion en kronas ökning i disponibel inkomst ger upphov till. Denna ökning i konsumtion är mindre än 1 krona 0< MPC <1

MPC = delta C / delta Yd, dvs förändringen i konsumtion dividerat med förändring i disponibel inkomst.
Ex MPC 0,8 med 1 kronas ökning i disponibel inkomst ger 80 öre mer i konsumtion.

Question 16

Konsumtionsefterfrågafunktionen

Answer 16

C = C0 + MPCxYd
Dvs, totalt efterfråga i konsumtion är utgångsläget/intercept C0 plus MPC multiplicerat med disponibel inkomst. Djupare förklaring:

C = C0 + MPC x ((1-t)xY + Tr)
där ((1-t)xY + Tr) = Disponibel inkomst och multipliceringen av MPC och Yd görs för att få fram den nya konsumtionen vid ökad BNP/disponibel inkomst.
Omflyttning av denna formel ger –>
C = C0 + MPCxTr + MPCx(1-t)xY
där (C0 + MPCxTr) = intercept
och (MPCx(1-t)xY) = lutning x BNP

Question 17

Vad ger konsumtionsfunktionen förändring i lutning respektive skift?

Answer 17

Exempel:
- Om skattesatsen, t, minskar så ökar MPC och därmed lutningen = MPC x (1-t), funktion ökar lutning
- Om inkomstoberoende transfereringar ökar (tex bidrag) sker skift uppåt i funktionen då den nya skärningspunkten/utgångsläget/intercepten höjs –>
C0+ MPC x Tr höjs.

Question 18

Skiftfaktorer för konsumtionsfunktionen

Answer 18

Dvs, bestämningsfaktorer för konsumtion utöver den disponibla inkomsten.
- Förväntningar om framtida inkomst - påverkar vårt framtida konsumtionsbeteende
- Nettoförmögenhet -skiftar konsumtionsfunktionen uppåt
- Realräntan - högre ränta minskar konsumtion för låntagare

Question 19

Investeringsefterfrågan: definiering och bestämningsfaktorer

Answer 19

Definiering: efterfrågan på investeringsvaror dvs nya byggnader, infrastruktur och maskiner.
Bestämningsfaktorer för efterfrågan:
- Realräntan - stigande realränta minskar investeringsefterfrågan oavsett om de finansieras av eget kapital (eftersom högre realränta ger högre avkastning på värdepapper och fokus flyttas till att lägga pengar på detta) eller via lånade medel (eftersom högre realränta gör att räntebetalningar stiger och framtida intäkter måste läggas på de)
- Förväntade framtida intäkter - hög förväntad avkastning –> hög efterfrågan på investeringsvaror
- Osäkerhet om framtida intäkter - investeringar skjuts fram

Dessa utgör skiftfaktorer vilket gör att funktionen, oberoende av BNP (därför horisontell linje), skiftar uppåt/neråt.

Question 20

Offentlig konsumtions- och investeringsefterfrågan: definiering och bestämningsfaktor

Answer 20

Definiering: Efterfrågan på konsumtion av varor/tjänster till skolor, sjukvård och rättsväsendet.
Bestämningsfaktor: Expansion av finanspolitik

Bestämningsfaktorn utgör ett skift i funktion, oberoende av BNP (därför horisontell linje), uppåt eller neråt.

Question 21

Exportefterfrågan: Definiering och bestämningsfaktorer

Answer 21

Definiering: efterfrågan på utlands-efterfrågade varor (50 % av svenskt BNP)
VI UTGÅR HÄR IFRÅN FASTA PRISER (punkt 1 & 2 blir irrelevanta)
Bestämningsfaktorer:
1. Den nominella växelkursen - priset på den utländska valutan, stiger växelkursen (- devalvering) blir det dyrare för oss att importera men billigare för utland att köpa av oss –> efterfrågan stiger. (sjunkning av växelkurs - revalvering)
2. Den relativa prisnivån mellan länder - stiger den utländska prisnivån relativt till inhemsk ökar vår export
3. Andra länders BNP-nivå - om utlandets BNP är hög blir även deras import hög –> vår export ökar. Alltså påverkar utländska konjunkturfluktationer efterfrågan på våra varor

Question 22

Devalvering av inhemsk valuta –>

Answer 22

en ändring av fast växelkurs som gör att utländsk valuta blir dyrare

Question 23

Depreciering av inhemsk valuta –>

Answer 23

En ändring av rörlig växelkurs som gör att utländsk valuta blir dyrare

Question 24

Revalvering av inhemsk valuta –>

Answer 24

En ändring av fast växelkurs som gör att utländsk valuta blir billigare

Question 25

Appreciering av inhemsk valuta –>

Answer 25

en ändring av rörlig växelkurs som gör att utländks valuta blir billigare

Question 26

Importefterfrågan: Definiering, bestämningsfaktorer och formel

Answer 26

Definiering: den svenska efterfrågan på utländska konsumtionsvaror, investeringsvaror och tillbehör till exportvaror.
VI UTGÅR HÄR IFRÅN FASTA PRISER (punkt 1 & 2 blir irrelevanta)
Bestämningsfaktorer:
1. Nominell växelkurs - stigning av utländsk valuta –>
import dyrare och sjunker
2. Den relativa prisnivån mellan länder - stigning av utländsk prisnivå –> minskar import
3. Svensk BNP - stiger svenskt BNP –> ökar svensk konsumtion och därmed import

Punkt 3 visar på att denna funktion är beroende av BNP (dvs inte horisontell). Alltså om BNP/ disponibel inkomst ökar med 1 kr får vi ökning i importefterfrågan som mäts med MPM (marginella import benägenheten)

Formel: IM(autonom) + MPM x Y = importfunktionen

Question 27

Marginella import benägenheten (MPM)

Answer 27

Är den ökning som sker i importefterfrågan när BNP höjs med 1 kr. Exempel:
Om real BNP ökar med 100 miljarder ökar importen med 20 miljarder vilket betyder att MPM = 0,2
MPM = delta IM / delta Yd
Ökningen i importen dividerat med ökningen i BNP ger oss MPM-värdet (20/100 = 0,2)

Question 28

Nettoexportefterfrågan: definiering och funktion

Answer 28

Definiering: sammanställning av efterfrågan på export och import –> nettoexportefterfrågan NX (X-IM)
Denna funktion har lutning minus den marginella importbenägenheten MPM, dvs ökar BNP med en krona ökar importen med MPM kronor och nettoexporten minskar lika mycket. Ger motsatt värde till importfunktionen.

Funktion: NX = X - IM(Y) –>
NX = X - (IM(autonom) + MPM x Y) = X-IM(autonom) - MPM x Y
(SE anteckningar)

Question 29

Autonom efterfråga

Answer 29

den del av den aggregerade efterfrågan som är oberoende av BNP. Autonom efterfråga av AD ger oss alltså skärningspunkten i y-axeln där sedan funktioner beroende av BNP fortsätter AD-funktionen.
Autonom efterfråga = AD-funktionens intercept

Värdena som inte beror på BNP eller när BNP0 dvs C0(= MPCxTR), I, G, IM0 ger oss den sammanlagda autonom efterfråga dvs den aggregerade efterfrågans skärningspunkt/intercept i y-axeln.

Question 30

Den aggregerade efterfrågefunktionen: definiering

Answer 30

total eller samlad efterfrågan som riktas mot inhemska varor och tjänster

Question 31

Den aggregerade efterfrågan: funktion

Answer 31

AD(Y) = C(Y) + I + G + NX(Y)

C och NX beror på BNP (tänk på MPC & MPM som utgör ökning i konsumtion/import när BNP ökar) därav beror även AD på BNP.
AD(Y) –> aggregerad efterfråga som funktion av Y.

Detta innebär att lutningen på AD-kurvan visar hur mycket efterfrågan på svenska varor och tjänster ökar när BNP stiger med 1 krona. Lutningen kallas marginell utgiftsbenägenhet - g

Värdena som inte beror på BNP eller när BNP0 dvs C0(= MPCxTR), I, G, IM0 ger oss den sammanlagda autonom efterfråga dvs den aggregerade efterfrågans skärningspunkt/intercept i y-axeln. Därifrån utgör sedan de BNP beroende värden en lutning på funktionen.

Question 32

Marginell utgiftsbenägenhet - g: definiering och funktion

Answer 32

Definiering: är den ökning i aggregerad efterfråga (lutning i AD-funktionen) som uppstår till följd av att BNP ökar med 1 krona
Funktion: g = MPC x (1-t) - MPM
Alltså, g bestäms av marginell konsumtionsbenägenhet MPC multiplicerat med disponibel inkomst (1-t) minus marginell importbenägenhet MPM.
g = ett tal mellan 0 & 1

Question 33

Jämvikt: definition

Answer 33

Jämvikt i ekonomin: när den aggregerade efterfrågan är detsamma som den faktiskt producerade mängden varor och tjänster.

Question 34

Jämvikt: hur hittas de och jämviktsvillkoret

Answer 34

Genom att rita in en 45 graders vinkel i skalenligt diagram visas hypotetiska kombinationer där aggregerad efterfråga P BNP samt en punkt där den aggregerade efterfrågefunktionen uppfyller jämviktsvillkoret –> AD(Y) = Y –> skärningspunkten mellan 45 graders linjen och efterfrågefunktionen.

När det är jämvikt Y=AD är IL = 0, dvs inga lagerinvesteringar/lager

Question 35

Vad händer om BNP-nivån skiljer sig från jämviktsnivån?

Answer 35

Ex: högre BNP-nivå än jämviktsnivå –> för mycket BNP där inte hela BNP efterfrågas –> hela produktionen blir inte såld –> planerad lagerökning
Ex: lägre BNP än jämviktsnivå –> lagret försvinner snabbare än förväntat

Question 36

Lagerförändringar kan säga något om jämviktsnivån, vad är funktionen för lagerförändringar?

Answer 36

Lagerförändringar = produktion - efterfrågan = Y - AD = (C+I+IL+G+NX) - (C+I+G+NX) = IL
Är IL = 0 har vi jämvikt, Y = AD

Question 37

Hur uppnås jämvikt igen?

Answer 37

När BNP-nivån är högre än jämviktsnivån:
1. minska produktion
2. sänka priser
3. både 1 och 2
När BNP-nivån är högre än jämviktsnivån:
1. öka produktion
2. höja priser
3. både 1 och 2
(I Keynes modell funkar bara alternativ 1)

Question 38

Potentiellt BNP

Answer 38

alla sysselsatta

Question 39

Undersysselsättningsjämvikt

Answer 39

När jämvikts-BNP (dvs Y=AD) är lägre än potentiellt BNP, ger ett BNP-gap i form av deflationsgap. Under undersysselsättningsjämvikt är arbetslösheten större än jämviktsarbetslösheten. AD måste öka alternativ anpassa produktionen för att faktisk BNP = Y = Yjämvikt.