Arbetslöshet och inflation - kapitel 6 Flashcards
3 centrala relativmått för arbetsmarknaden
Arbetskraftsundersökningar görs av SCB som klassificerar befolkningen i kategorier:
- Sysselsatt - har arbetat mer än 1 timme senaste veckan
- arbetslös - inte sysselsatt + aktivt sökt arbete senaste 4 veckorna
- ej i arbetskraften - inte sysselsatt + inte aktivt sökt jobb de senaste 4 veckorna
Sysselsättningsgrad
Visar hur många i den arbetsföra befolkningen som är sysselsatt.
Sysselsättningsgrad = antalet sysselsatt / befolkningen mellan 15 och 74 år
Relativa arbetskraftstalet
Bedömer hur många av den arbetsföra befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande.
Relativa arbetskraftstalet = antalet i arbetskraften / befolkningen mellan 15 och 74 år
Relativa arbetslöshetstalet
Visar hur väl arbetskraften utnyttjas genom att mäta arbetslösheten (de som inte är sysselsatta men sökt jobb) relativt till arbetskraften.
Relativa arbetslöshetstalet = antalet arbetslösa / antal i arbetskraften
Grupper som inte tillhör arbetslösa:
Är den outnyttjade arbetkraftsreserven, kan vara en kompletterande indikator till arbetsmarknadsläget:
- Latent arbetssökande - vill & kan arbeta men inte sökt arbete
- Undersysselsatta - deltidssysselsatta som vill arbeta mer
Arbetslöshetens kostnader
Negativ för den ekonomiska politiken & BNP pga:
- levnadsstandard sjunker då inkomsten sjunker
- levnadsstandard för sysselsatta sjunker pga arbetslöshetförsäkring från nationens skatter
- försäkring till arbetslösa är mindre lön
- arbetslösa kan uppleva utanförskap –> sämre livskvalité och hälsa
Arbetslöshetens vinster
- mer fritid, vila och tid till hemarbete
- kan söka bättre långsiktiga jobb
- kan utbilda sig som leder till långsiktigt mer fördelar
Inflation
= genomsnittlig relativ prisökning över en viss period. När priserna stiger sjunker kronans köpkraft - dvs den mängd varor och tjänster vi kan köpa för en krona
Deflation
= genomsnittlig relativ prisminskning över en viss period
Beräkning av inflation i jämförande av 2 år
Görs med hjälp av index, KPI = (totalsumma varukorg/lön valt år) / (totalsumma av samma objekt i basår) –>
Inflation år t = 100 x (KPI år t - KPI år t-1) / KPI år t-1
Prisindex 3 användningsområden
- mäta inflationsutveckling
- mäta kompensationer tex vid reglering av pensioner och återbetalning av studiemedel
- deflatera, dvs omräkna värdebelopp från löpande (nominella) till fasta (reala) priser
KPI
Konsumentprisindex = KPI = (totalsumma varukorg/lön valt år) / (totalsumma av samma objekt i basår)
Görs med kedjeindex, anpassning av korgens innehåll och mängd utifrån förändringar i konsumentköpbeteende.
KPIF - Varför och vad ?
Är KPI med fast ränta, exkluderar räntekostnader för egna hem. Används för att riksbanken ska kunna påverka inflationen med att ex höja räntan.
KPIF ger ett mått på den underliggande inflationen, inflation rensad från tillfälliga effekt.
3 olika uträkningar: Deflatering
innebär att omvandla nominella belopp till ett visst års prisnivå i syfte att jämföra köpkraften av nominella belopp över tiden.
- Belopp i basårets penningvärde = nominella beloppet / ett prisindex
- Belopp i årets penningvärde = prisindex x belopp i basårets penningvärde
- Prisindex = belopp i årets penningvärde / belopp i basårets penningvärde
Hyperinflation
inflation större än 50 % per månad, kapitalmarknaden slutar fungera
Penning illusionen
illusion vid inflation där många tror att endast varorna blir dyrare trots att den nominella lönen stiger i samma takt som den allmänna prisnivån. Mängden varor man kan köpa är alltså detsamma trots högre pris.
Inflationens omfördelningseffekter
Kan ske omfördelning av förmögenheter och inkomster mellan grupper vid inflation. Beror på att ekonomiska beslutsfattare slutit avtal om belopp som ska gälla i framtiden. Hur detta åtgärdas beror på om inflationen är förväntad eller inte.
- Förväntad inflation - avtal görs med inflation i åtanke
- Icke-förväntad inflation - åtgärdas med justeringar i avtalen i efterhand med indexklausul
Fisherhypotesen
Används vid fastställa nominella ränta mellan låntagare och långivare vid ett lån, den nominella räntan ska kompensera för förväntad inflation.
Fisherhypotesen –>
nominell ränta= förväntad realränta + förväntad inflation.
Skulle den faktiska inflationen inte matcha den förväntad sker omfördelning av förmögenheter.
Faktisk och förväntad realränta
Faktisk realränta - faktiska utfallet, den extra köpkraft en långivare erhåller utöver det utlånade beloppets köpkraft –> Faktiskt realränta = nominell ränta - faktisk inflation.
Förväntad realränta - den extra köpkraft en långivare förväntar sig erhålla utöver det utlånade beloppets köpkraft när lånet ingås
Långivare och låntagare omfördelning
Långivare vinner när:
faktisk realränta > förväntad realränta
som sker ner:
förväntad inflation < faktisk inflation
Låntagare vinner när:
faktisk realränta < förväntad realränta
som sker när:
förväntad inflation > faktisk inflation
Alltså, hög oförutsedd inflation gynnar låntagare då realvärdet av lånet minskar. Långivare kan skydda sig med realobligationer (innehåller indexklausul som garanter en viss realränta).
Nominell löneökning
Fastställning av löneökning som kompensation för inflationen.
Nominell löneökning = förväntad reallöneökning + förväntad inflation
Faktiska reallöneutvecklingen
Faktiska reallöneutveckling = nominell löneutveckling - faktisk inflation
Arbetsgivare och arbetstagare omfördelning
Arbetsgivaren vinner när:
Faktiskt inflation > förväntad inflation
som sker när:
faktisk reallöneökning < förväntad reallöneökning
Arbetstagaren vinner när:
Faktisk inflation < förväntad inflation
som sker när:
faktisk reallöneökning > förväntad reallöneökning
Inflationens effekter på skattetryck
Skiljs åt när de gäller beskattning av arbetsinkomster och kapitalinkomster.
- arbetsinkomster - skattebördan förblir detsamma då de följer stigning i inkomst proportionellig. Blir indexreglerade.
- kapitalinkomster - bör regleras då den nominell avkastningen (där kompensation för inflation ingår) beskattas. Alltså påverkar inflationen beskattning av kapitalinkomster.
Realränta efter skatt = nominell ränta efter skatt - inflation = nominell ränta (1-kapitalskattesats) - faktisk inflation
