Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen - kapitel 15 Flashcards
Multiplikatoranalysen: definiering
Analys som hjälper oss studera jämvikt genom att se ändring i jämvikts-BNP som beror på förändringar i den aggregerade efterfrågans läge –> alltså genom vertikala skift i AD-funktionen eller genom förändring i lutning.
De vertikala skiftet beror och förklaras med förändring i ADautonom. Förändringen som sker i ADautonom ger förändring i jämvikts-BNP (denna förändring räknas ut med multiplikatorn).
Uträkning: multiplikator
multiplikator = (triangel)Y / (triangel)ADaut = 1 / (1-g)
dvs förändringen i Y dividerat med förändringen i ADaut är lika med multiplikatorn.
(g = värdet av MPC(1-t) - MPM)
Multiplikator > 1
Omformulering av multplikatorn för att få fram (triangel)Y
(triangel)Y = multiplikator x (triangel)ADaut =
1 / (1-g) x (triangel)ADaut
dvs multiplikatorn multiplicerat med förändring i ADaut ger oss förändring i Y.
Vad bestämmer multiplikatorns storlek?
Utifrån följande:
multiplikator = 1/ (1-g) = 1 / (1-MPC(1-t) + MPM)
Kan vi se att:
- JU högre MPC desto större multiplikator
- Ju högre t, desto mindre multiplikator
- Ju högre MPM, desto mindre multiplikator
Multiplikatoreffekten
den kedjereaktion av inkomst- och efterfrågeförändringar som en ökning i autonom efterfråga sätter igång
Finanspolitik: definiering
beslut som rör den offentliga sektorns inkomster och utgifter. Syftar till att:
- styra ekonomin mot potentiell BNP, dvs utjämna kortsiktiga fluktuationer
- främja effektivitet (hög BNP)
- främja långsiktig tillväxt i BNP
Statens utgifter
- konsumtion (del av G)
- investeringar (del av G)
- Transfereringar (Tr)
- Räntor på statsskulden
Statens inkomster
- Skatt på inkomst (inkomst skatter, företagsskatter)
- Skatt på varor och tjänster (moms)
- Sociala avgifter och egenavgifter
- Skatt på egendom
- Övriga inkomster
Budgetutfall (budgetsaldo) = T - G - Tr
Dvs
T (alla skatteinkomster) - G (G-utgifterna) - Tr (transfereringar)
Olika utfall:
- Om intäkterna överstiger utgifterna –> budgetöverskott
- Om utgifterna överstiger intäkterna –> budgetunderskott
- Om intäkterna och utgifterna är lika –> budget i balans
Statsskuld: definiering & uträkning
Statsskuld - ackumulerat underskott
Statsskuld = (summan av tidigare underskott) - (summan av tidigare överskott) + (betalningar för köp av tillgångar) - (intäkter för försäljning av tillgångar)
Hur relateras finanspolitiken till att stabilisera ekonomin?
- Under lågkonjunktur (dvs jämvikts BNP lägre än potentiell BNP) så sparar folk sina pengar –> går sämre för företag –> företag säger upp personal och arbetslöshet ökar –> tuff tid
- När trenden istället vänder mot högkonjunktur (dvs jämvikts BNP högre än potentiell BNP) så börjar folk köpa och investera –> företag har råd att nyanställa, arbetslöshet sjunker och tillväxt stiger
Finanspolitik blir en stabiliseringspolitik - Hur och vilken politik för låg- respektive högkonjunktur?
Blir en stabiliseringspolitik då skatter och offentliga utgifter motverkar konjunkturtrender.
- Expansiv finanspolitik - dämpar lågkonjunktur - staten ökar sina utgifter genom att investera i projekt och sänka skatter —> arbetslöshet minskar och folk spenderar mer (eliminerar BNP-gapet)
- Kontraktiv finanspolitik - dämpar högkonjunktur - staten minskar utgifter och höjer skatter –> ekonomin lugnas –> människor tar inte för stora lån
HUR mycket staten då bör öka (minska) offentliga utgifter, G, för att eliminera gapet när ekonomin är i lågkonjunktur (högkonjunktur)?
MED hjälp av multiplikatorn
Keynesianska stabiliseringspolitiken: förklaring & uträkning
Stabilisering efter konjunkturfluktuationer kan som sagt göras med keynesianska teori eller mer exakt med multiplikator. Detta då förändring i autonom efterfråga (autonom) ger förändringar i BNP.
(triangel)Y = (1-(1-g)) x (triangel)ADaut
Förändring i G-utgifter för stabilisering: hur och formel
Ökning/minskning i offentliga konsumtions- och investeringsutgifter görs om ekonomin befinner sig i full sysselsättning och tex exportefterfrågan plötsligt faller, i syfte att kompensera för den fallande efterfrågan ökar man offentliga utgifter som ger lika stor ökning i ökning i offentlig efterfråga som minskningen i exportefterfrågan (eller tvärtom: exportefterfrågan stiger –> vi sänker offentliga efterfrågan)
(triangel)Y = (1/(1-g)) x (triangel)G
Hur mycket G ska förändras bestäms alltså utifrån hur stor minskning/ökningen var i Y.
Förändringar i inkomstoberoende transfereringar: hur och formel
Detta finanspolitiska medel utgörs av tex barnbidrag och garantipension då de inte beror på inkomstens storlek. Därför påverkar de direkt vår disponibla inkomst –> en krona mer i transfereringar innebär ökning i konsumtion med MPC –> ett skifte i konsumtionsfunktionen autonom och därmed ökning i autonomefterfråga autonom med MPC.
Om Tr ändras –> ändras den autonom efterfrågan autonom med MPC x Tr
(triangel)Y =(1/(1-g)) x MPC x (triangel)Tr
Hur mycket transfereringarna ska förändras bestäms alltså utifrån hur stor minskning/ökning vi vill ha i Y.