Tillkomsten av EU samt nuläget

Question 1

EU-rätt = unionsrätt

Answer 1

den rättsordnings om gäller inom EU.

inte Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR) eller Internationella avtal som ingåtts av EU

Question 2

Europarätt

Answer 2

EU-rätt + annan internationell rätt

Viktigaste Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR)+ rättspraxis som europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna utvecklar i Strasbourg)

Question 3

Europarätten

Answer 3

studeras som en egen sak och kan indelas i till exempel: inremarknads rätt, konkurrensrätt, processrätt samt grundläggande fri- och rättigheter.

Europarätten innehåller nästan alla rättsområden som finns i de nationella systemen. EU-rätt + annan internationell rätt

Question 4

EU-rättens områden

Answer 4

Egen konstitutionell rätt, egen processrättslig reglering, egen förvaltningsrätt och egen reglering inom civilrättens område samt senare utvecklade principer och praxis gällande grundläggande fri- och rättigheter.

Question 5

EU:s primära syfte

Answer 5

skapa en gemensam inre marknad som garanterar fri rörlighet av varor, kapital och människor. Detta inkluderar därmed att man ska garantera alla människors lika möjligheter att driva verksamhet på lika grunder i alla länder

Question 6

Fri rörlighet rättsområden

Answer 6

består av konkurrensrätt, handelshindersrätt, finansmarknadsrätt och konsumenträtt

Question 7

EU juridiskt unik

Answer 7

kan inte anses vara en stat men inte heller en federaltstat. Sägs ofta vara en rättsgemenskap

Question 8

Rättsgemenskap

Answer 8

Definieras på basis av sitt eget rättssystem

Question 9

Hur unionen utvecklades

Answer 9

Allting har utvecklats medhjälp av rättsliga medel, detta inkluderar förhållanden mellan unionens olika intuitioner och förhållandena mellan unionen och medlemsstaterna.

Rätten har skapats i relation till medlemsstaternas samt allmänna politiska, ekonomiska och sociala förhållanden.

Förhållandet är även omvänt och EU påverkar medlemsländerna genom dess lagstiftning som de måste beakta, detta har lätt till att gränsen mellan EU-rätt och nationell är oklar

Question 10

EU vs nationell rätt

Answer 10

Båda haft inflytande på varandra och det är omöjligt att göra skiljedragningar

Question 11

Vad har dirvit integrationsutvecklingen?

Answer 11

Ekonomiska mål = utvecklandet av en inre marknad, skapa bra förhållanden för företag på unions område, säkerställa hög sysselsättning för människor. Dvs. ekonomisk stabilitet

Politiska mål = Skapa fred genom att skapa samarbetsförhållanden som binder ihop länderna samt andra mål som att säkerställa demokratiskt styre i medlemsländerna.

Sociala mål = Mänskliga rättigheter, välfärd, social rättvisa, miljöskydd

Question 12

Kol- och Stålgemenskapen upprättades

Answer 12

första stege, upprättades 1951.

Franska och tyska stålgemenskapen sattes tillsammans under samma myndighet som var öppen för andra länder.

Syftet var en gemensam marknad och möjlighet att kontrollera Tysklands industri.

Deltagare: Frankrike, Västtyskland, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

Storbritannien gick inte med pga. dess federalistiska natur och Brexit anses också till stor del bero på EU:s övernationella makt.

Beslutfattandet var supernationellt och övernationella beslutsfattandemekanismer. Besluten var direkt tillämpliga i medlemsländerna. Bestod av verkställande organ som kallades Höga myndigheten, ett ministerråd, en parlamentarisk församling, samt en egen domstol med kompetens att tolka fördragets innebörd självständigt.

Question 13

Schuman-planen

Answer 13

första stegen mot EU, hjälpte skapa Kol- och Stålgemenskapen. Integrering var ett explicit och tydligt mål i Schuman-planen.

Question 14

EU utveckling

Answer 14

ekonomiskt partnerskap kombineras med övernationell makt

Question 15

Övernationell makt

Answer 15

kränkningar av den nationella suveräniteten och tar makt ifrån de nationella myndigheterna. Bland annat supernationella beslut och direkt tillämpliga beslut

Question 16

Supernationella beslut

Answer 16

besluten gjordes på majoritet av icke-representanter för länderna, dvs beslut gjordes av gemenskapens tjänstemän

Question 17

Dualism

Answer 17

det räcker inte att man gått med på ett internationellt avtal utan den måste implementeras i nationell lag för att få påverkan. Staten behåller dess suveräna makt även om de ingår i olika internationella avtal med andra stater

Question 18

Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG)

Answer 18

skapades genom romfördraget 1957.

Samarbetet utvecklades och spreds till nya områden. Tullunion och gemensam marknad på vissa områden.

Fri rörlighet för varor, tjänster, arbetstagare och kapital härstammar från föredraget.

Romfördraget har ändrats flera gånger därför att det är föredraget som har många av bestämmelserna om de olika instruktionerna i unionen

Question 19

Romfördraget

Answer 19

Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

kallas nuförtiden Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, men innehållet har ändrats på flera punkter.

Question 20

Direkt effekt historia

Answer 20

Läran om direkt effekt skapades genom att domstolen började genom aktivt tag förstärka gemenskapsrättens ställning.

Question 21

Hierarkiska företräde

Answer 21

Gemenskapsrättens hierarkiska företräde skapades även i genom domstolen

Question 22

EEG institutionerna

Answer 22

ministerrådet, kommissionen, den parlamentariska församlingen (som senare blev Europaparlamentet) och EG-domstolen (som nu kalllas EU-domstolen).

Question 23

Problem i samband med integrationsutvecklingen

Answer 23

Hurdan integration vill man ha?
Hur skapar man integration?
Vad krävs av den gemensamma rätten?
Vad krävs av medlemsstaternas rättssystem?
Hur långt vill man utveckla gemenskapen mot en federalism?

Question 24

EG-domstolen efter grundandet av EEG

Answer 24

Efter föredraget stannade utvecklingen upp och man hade flera frågor om som lämnade obesvarade gällande integrationen, rätten och federal utvecklingen.

EG-domstolen fick en viktig position som följd när de blev tvungna att svara på dessa frågor, ta över lagstiftarnas roll i att definiera och ge tolkningar om de existerande direktiven och övervaka att fördragen följs.

Under årens lopp gick fler länder med i EEG vilket ytterligare försvårade skapandet av politiskt samförstånd för nya steg i integrationen

Question 25

Maastrichtfördraget om den Europeiskaunionen

Answer 25

skapades 1992 med en ny struktur i gemenskapsrätten.

Rätten delades in enligt tre Pelarmodellen som slopades senare, men den införde viktiga förändringar som också förde med sig viktiga innehållsmässiga förändringar.

Fördraget utvecklade även förhållandet mellan medlemmarna och den nya skapade Unionen.

Fördraget anses vara det viktigaste eftersom den skapade Unionen och den ekonomiska monetär unionen (EMU)

Question 26

ekonomiska monetär unionen (EMU)

Answer 26

EMU hade som syfte att skapa en gemensam valuta

Question 27

Amsterdamfördraget

Answer 27

trädde i kraft 1999. Fördraget medförde förändringar i samarbete för rättsliga och inrikesfrågor. Förändringar i det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. En Övernationell idé när det kommer till visum, asyl och immigration.

Question 28

Nicefördraget

Answer 28

trädde i kraft 2003.

Bestod av Föredraget om förändringen av Europeiska unionen, Fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna samt vissa akter som tillhör samman med dem.

För att utvidga Unionen behövdes internationella strukturen Förnyas. Den dåvarande strukturen hade brister i beslutsfattande och nya medlemmar skulle öka problemen.

Fördraget misslyckade på grund av olika åsikter i maktfördelning mellan EU och medlemmarna, olika politiska åsikter om integrationens syfte samt om hur långt integrationen skulle gå.

Fördraget möjliggjorde expansion österut och fler länder gick med i Unionen.

Man ville att folket skulle ha mera makt och därför stärktes parlamentets ställning. Genom fördragen stärktes parlamentets position

Question 29

Sammandragning av EU utvecklingen

Answer 29

Kol- och stålgemenskapen 1951, Romfördraget 1957 > EEG skapas, Maastricht 1993 > EU skapas, Amsterdam 1999, Nice 2003, Lissabon 2009 = NULÄGET

Question 30

Artikel 222

Answer 30

1. unionen och dess medlemsstater ska handla gemensamt i en anda av solidaritet om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor. Unionen ska mobilisera alla instrument som står till dess förfogande, även de militära resurser som medlemsstaterna tillhandahåller för att

a) -förhindra terroristhot på medlemsstaternas territorier -skydda de demokratiska institutionerna och civilbefolkningen från eventuell terroristattack -bistå en medlemsstat på dess territorium på begäran dess politiska myndigheter vid en terrorist attack

b) Bistå en medlemsstat på dess territorium på begäran av dess politiska myndigheter vid en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor

2. Om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor, ska de andra medlemsstaterna lämna bistånd på begäran av den drabbade medlemsstatens politiska myndigheter. Medlemsstaterna ska i detta syfte samordna sina åtgärder inom området
3. Närmare bestämmelser för hur unionen ska genomföra denna solidaritets klausul ska agera i ett beslut som antas av rådet på gemensamt förslag av kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Om detta beslut har försvarsmässiga konsekvenser, ska rådet besluta i enlighet med artikel 31.1 i fördraget om Europeiska unionen. Europaparlamentet ska underrättas.
   Rådet ska inom ramen för denna punkt och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 240, biträdes av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiken, med stöd av de strukturer som utvecklats inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och av den kommitté som avses i artikel 71, vilka i förekommande fall ska lägga fram gemensamma yttrande från rådet
4. Europeiska rådet ska, för att unionen och dess medlemsstater ska kunna handla effektivt, regelbundet utvärdera de hot som unionen utsätts för

Question 31

Medborgarinitiativ

Answer 31

Uppmaning om från medborgare till EU-kommissionen om lagstiftningsåtgärder, kräver en miljon underskrifter från minst 7 länder (visst tal underskrifter från länderna), kommissionen måste endast ta i beaktande och presentera för parlamentet initiativet (artikel 24.1)

Question 32

Lissabonfördraget = reformfördraget

Answer 32

skapades 2007 och trädde i kraft 2009. Innebar förändringar i unionens struktur, de gamla fördragen blev uppdaterade och fick sina nya namn. Fördraget skapade inte en ny helhet utan endast uppdaterade det gamla fördragen. Unionsrätten och gemenskapsrätten sammanslogs, dessutom slopades pelarstrukturen för att förenkla rättssystemet. Skapades för att lösa: beslutfattande i unionen, domstolens aktiva roll, unionens demokratiunderskott. Termen ”gemenskap” ersattes av ”unionen”.

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fick samma rättsliga värde som grundfördragen.

Medborgarnas deltagande och skyddet av medborgarna förstärktes.

Ändrade beslutsprocesser infördes för att öka effektiviteten och den parlamentariska kontrollen.

Polissamarbete och straffrättsligt samarbete blev en del av unionens normala rättssystem.

Genom Lissabonfördraget klargjordes unionens befogenheter för första gången. De delas in i tre kategorier: exklusiv befogenhet, delad befogenhet och stödjande befogenhet.

Genom Lissabonfördraget blev EU en juridisk person.

Solidaritetsklausul och säkerhetsgarantier infördes i grundfördragen.

Lissabonfördraget introducerade en bestämmelse om hur medlemsstater kan utträda ur unionen.

Europaparlamentet fick möjlighet att föreslå ändringar i fördragen, vilket rådet, varje medlemsstats regering och kommissionen redan tidigare hade haft.

EU-domstolen fick sitt nuvarande namn

Question 33

Romfördraget

Answer 33

fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Question 34

Maastrichtfördraget

Answer 34

fördraget om Europeiska unionen

Question 35

Fördragsverket = Primär ärtten = unionens viktigaste lagstiftning

Answer 35

Unionsfördraget, Funktionsfördraget samt Rättighetsstadgan

Question 36

FEU artikel 6

Stadgan basis som primär rätt

Answer 36

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna har samma rättsliga värde som grundfördragen. Utvidgar inte EU:s befogenheter.

Question 37

FEUF 335

Answer 37

Unionen skall ha den mest vittgående rättskapacitet som erkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen i varje medlemsstat.

Unionen skall kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

I sådana fall företräds unionen av kommissionen. I frågor som rör en viss institutions funktion företräds unionen av den institutionen i enlighet med dess administrativa självständighet

Question 38

Unionen som juridisk person = Funktionsföredraget 335

Answer 38

Unionen kan underteckna internationella fördrag inom sitt behörighetsområde och ansluta sig till internationella organisationer.

Medlemsstaterna kan enbart underteckna internationella avtal som är förenliga med EU:s lagstiftning.

Faktum att EU är en juridisk person inte ger unionen rätt att agera utanför de befogenheter som definieras i fördragen.

Question 39

FEU 42.7

Answer 39

ifall en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga.

Artikeln påverkar dock inte den ”särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets och försvarspolitik.”

Question 40

tillämpningen av artikel 222 och 42.7

Answer 40

oklart på grund av bristande tillämpning.

Tolkningen och de eventuella tillämpningarna av artikel 42.7 beror fortfarande i stort sett på nationella tolkningar i de olika medlemsstaterna.

Hurdant bistånd som måste ges andra medlemsstater som utsätts för ett väpnat angrepp är till exempel inte klart.

NATO har hindrat detta i ganska stor mån

Question 41

FEU Artikel 50

Answer 41

handlar om hur ett medlemsland lämnar unionen. Ett formellt förfarande utvecklas. Det måste följas av medlemsstater som i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser beslutar att utträda.

Question 42

FEU artikel 48

Answer 42

Europaparlamentets roll i förberedning av framtida fördragsändringar

Question 43

Medborgarinitiativet

Answer 43

Uppmaning från medborgarna till EU-kommissionen att ge förslag till lagstiftningsåtgärder.

Initiativet kan naturligtvis endast gå igenom på områden där EU har befogenhet att agera.

Ett medborgarinitiativ måste få stöd från minst en miljon EU-medborgare från minst 7 medlemsländer. Dessutom krävs ett minsta antal underskrifter från var och en av dessa länder.

Kommissionen är inte skyldig att föreslå någon ny lagstiftning på grund av ett medborgarinitiativ.

Om kommissionen beslutar att föreslå en rättsakt inleds det vanliga lagstiftningsförfarandet, det vill säga kommissionen lägger fram sitt förslag för Europaparlamentet och rådet.

Om de antar förslaget blir det gällande lag.

Question 44

Kvarlämnande problem och frågor

Answer 44

Vad är Unionen?

Unionens demokratiunderskott.

Meningsskiljaktigheter i unionens grundläggande målsättningar.

Problem i fortsatt integrering pga. medlemsstaternas politiska och sociala skillnader.

Finanskrisen

Question 45

Sammandrag av utvecklingen

Answer 45

Unionen har utvecklats via fördrag och revisioner av dem.

Ambtionsnivån har höjts vartefter.

Integrationen har steg för steg fått både bredd och djup.

Nya politikområden har kommit in utanför själva handelssamarbetet, och därmed har integrationen utvecklats på ett allt bredare område.

Ökad effektivitet, en strävan till starkare medborgarförankring och den ökade harmoniseringen av rätten har medfört en fördjupning av samarbetet.

Nutida problem som kan behöva lösning till och med på fördragsnivå är bland annat flyktingkrisen samt diskussionen om unionens värden, speciellt rättsstatsprincipen, som alla medlemsstater inte verkar uppfatta på samma sätt.

Spänningen mellan medlemsstaternas egna målsättningar å ena sidan och fungerande mångsidigt samarbete på unionsnivå å andra sidan fortsätter i dessa debatter.

Hur långtgående solidaritet krävs av medlemsstaterna är en öppen fråga som uppkommer på nytt och på nytt i olika sammanhang.