Rättegångsförfarandet

Question 1

EU domstolens kompetens

Answer 1

1) inte allmän kompetens, utan är bara behörig i situationer som omfattas av fördragen.
2) I restriktivt syfte har domstolen större kompetens än unionen när de beslutar om handlingars giltighet.
3) I sista hand är det alltid EU-domstolen själv (inte nationella domstolar) som har behörighet att granska frågor om unionens behörighet.
4) EU-domstolen inte har behörighet att tolka medlemsstaternas lagstiftning (inte absolut)
5) Enskilda fysiska och juridiska personer skall i första hand vända sig till nationella domstolar (inte absolut).
6) EU-domstolen har monopol på EU-rättens tolkning.
7) Intressant nog har domstolen bredare befogenheter gällande de beslut den kan göra beträffande interimistiska åtgärder, än den har beträffande själva domen i målen.

Question 2

Rätten till effektiva rättsmedel

Answer 2

1) individer skall ha möjligheten att överklaga beslut och andra administrativa åtgärder till en oavhängig domstol.
2) Enskilda skall ha rätt att föra talan i sin egen sak och annars också ges möjligheter till effektivt rättsskydd.
3) i första hand medlemsstaternas skyldighet att se till att deras rättsordning medför effektiva rättsskyddsmedel i alla ärenden som har EU-rättslig anknytning

Question 3

EU domstolens avgöranden

Answer 3

1) Stark vikt som rättskälla både för EU-institutionerna när de tolkar och tillämpar EU-rätten och för nationella domstolar, myndigheter och enskilda.
2) Tidigare avgöranden utgör prejudikat och nya grundas ofta på dem, men domstolen själv anser sig inte vara formellt bunden av sina egna avgöranden.
3) EU-domstolen är överordnad tribunalen och självständig i förhållande till den. EU-domstolen brukar inte åberopa avgöranden som tribunalen gjort, men nog tvärtom.
4) Domstolen avkunnar domar och tar också ställning till huruvida parterna blir skyldiga att betala varandras rättegångskostnader.

Question 4

EU processrätten

Answer 4

Domstolarna och tribunalen har utvecklat sin egen processrätt pga. den bristande lagstiftningen som reglerar dem.

Question 5

EU-rättens intressanta särdrag

Answer 5

1) att domstolarna själv utvecklat processrätten som gäller dem är ett av.
2) domstolens ställning och roll annars också.
3) Unionen är inte en vanlig folkrättslig organisation, men den är inte heller en suverän stat. Dessa drag, som gör unionsrätten unik, finns att hitta även på EU-processrättens område.

Question 6

Rättegångskostnader i EU-rätt

Answer 6

Huvudregel, den förlorande parten blir tvungen att betala den andra partens kostnader om detta yrkats

Question 7

artikel 138 i rättegångsreglerna

Answer 7

tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.

Question 8

Interimistiska åtgärder

Answer 8

1) Domstolen kan även använda intermistiska åtgärder då ärendet är till tillräckligt brådskande och åtgärden är nödvändig.
2) Åtgärderna skall vara nödvändiga, saken är brådskande och att det finns en risk för allvarlig och obotlig skada för den sökandes intressen ifall åtgärden inte vidtas.
3) Miljöskydd är brådskande, rena ekonomiska uppfyller sällan kriterierna.

Question 9

Artikel 279 FEUF

Answer 9

”I ärenden som anhängiggjorts vid Europeiska unionens domstol får denna föreskriva nödvändiga interimistiska åtgärder”

Question 10

Förpliktande av medlemsstat att följa EU-rätt

Medlemsstater kan förpliktas följa unionsrätten genom 2 metoder.

Answer 10

1) Talan mot medlemsstat för att göra unionsrätten gällande i nationell domstol.
2) Talan mot medlemsstat för överträdelse av unionsrätten direkt inför EU-domstolen

Question 11

Talan mot medlemsstat i nationell domstol

Answer 11

1) Kan föras av enskilda fysiska och juridiska personer.
2) Medlemsstaternas skyldigheter kan åberopas på basis av EU-normer direkt, eller på basis av en kombination av nationella normer och EU-normer.
3) I dessa processer blir principerna om företräde, direkt effekt och skadestånd aktuella.

Question 12

Talan mot medlemsstat i EU-domstolen

Answer 12

1) Kan föras av kommissionen eller medlemsstater. Huvudregeln är att talan mot medlemsstater inte kan föras i EU-domstolen av enskilda personer, varken fysiska eller juridiska.
2) Enskilda kan inte heller överklaga nationella domstolars avgöranden till EU-domstolen.

Question 13

Artikel 258 FEUF

Answer 13

Om kommissionen anser att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen, ska kommissionen avge ett motiverat yttrande i ärendet efter att ha givit den berörda staten tillfälle att inkomma med sina synpunkter. Om den berörda staten inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som angivits av kommissionen, får denna föra ärendet vidare till Europeiska unionens domstol.

Question 14

Artikel 259 FEUF

Answer 14

”En medlemsstat som anser att en annan medlemsstat har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen får anhängiggöra ärendet vid Europeiska unionens domstol. Innan en medlemsstat väcker talan mot en annan medlemsstat på grund av ett påstått åsidosättande av en skyldighet enligt fördragen, ska den lägga fram saken för kommissionen. Kommissionen ska avge ett motiverat yttrande efter det att var och en av de berörda staterna beretts tillfälle att skriftligen och muntligen lägga fram sin egen sak och yttra sig över vad motparten anfört. Om kommissionen inte yttrat sig inom tre månader efter det att saken lagts fram för den, ska detta inte hindra att ärendet anhängiggörs vid domstolen.”

Question 15

Väckande av överträdelsetalan = fördragsbrottstalan

Answer 15

1) Talan mot ett medlemsland om fördragsbrott.
2) Talan kan väckas av kommissionen (artikel 258 FEUF) eller ett annat medlemsland (artikel 259 FEUF).
3) Talan väcks ofta av kommissionen på grund av dess uppgift och sällan av medlemsland.
4) Kommissionen har inte heller vanan att direkt gå till domstol, utan förhandlar först med medlemsstaten.
5) Kommissionen har rätt att själv överväga när den väcker överträdelsetalan och när den låter bli.

Question 16

Aktualisering av överträdelsetalan

Answer 16

1) Blir aktuell då ett medlemsland har underlåtit att efterleva en europarättslig skyldighet.
2) Kommissionen och medlemslandet kan också ha meningsskiljaktigheter om hur unionsrätten bör tolkas, eller vad direktivet egentligen kräver, och dessa behandlas av EU-domstolen på basis av överträdelsetalan som kommissionen väckt.

Question 17

Medlemsstat

Answer 17

Statens regeringar räknas in, liksom andra myndigheter, och också lokala organ. Statens regering ansvarar också för fördragsbrott som statens parlament eventuellt gjort.

Question 18

Följder från överträdelsetalan

Answer 18

1) Domstolen förelägger medlemsstaten att betala ett standardbelopp, ett vite eller båda genom en ny process(artikel 260 FEUF). Blir endast tillämpligt om medlemsstaten vidtar nödvändiga åtgärder efter att EU-domstolen beslutat om överträdelse.
2) Nya domen kan förverkligas domstolen kan göra detta ex officio, utan yrkande.
3) Skadestånd kan dömas ut med idén att de skall verka preventivt. Det är värt att notera att dessa sanktioner inte är menade som ersättning för någon skada som medlemsstaterna orsakats. Sådana skadestånd avgörs skilt.

Question 19

Artikel 260 FEUF

Answer 19

“1. Om Europeiska unionens domstol finner att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen, ska denna stat vidta de åtgärder som krävs för att följa domstolens dom.
2. Om kommissionen anser att den berörda medlemsstaten inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att följa domstolens dom, får kommissionen, efter att ha gett staten tillfälle att framföra sina synpunkter, väcka talan vid Europeiska unionens domstol. Därvid ska kommissionen ange det standardbelopp eller vite som den med hänsyn till omständigheterna anser det lämpligt att den berörda medlemsstaten ska betala. Om domstolen finner att den berörda medlemsstaten har underlåtit att efterkomma dess dom, kan den förelägga staten att betala ett standardbelopp eller ett vite. Detta förfarande ska inte inverka på tillämpningen av artikel 259.
3. Om kommissionen för ett ärende vidare till domstolen i enlighet med artikel 258 därför att den anser att den berörda medlemsstaten inte har uppfyllt sin skyldighet att underrätta om åtgärder för införlivande av ett direktiv som antagits i enlighet med ett lagstiftningsförfarande, får kommissionen, om den anser det lämpligt, ange det standardbelopp eller vite som denna stat ska betala och som kommissionen anser lämpligt med hänsyn till omständigheterna. Om domstolen fastställer underlåtenheten, kan den ålägga den berörda medlemsstaten att betala ett standardbelopp eller vite som inte är högre än det belopp som kommissionen har angett. Skyldigheten att betala får verkan den dag som anges i domstolens dom.”

Question 20

Kommissionen mot Finland

Answer 20

1)Fallet om jakt på varg, licens på vargjakt var inte knytet tillräckligt bra till att skjuta den varg som orsakade skada,
2)Fallet om beskattning av begagnade fordon, bilar som är 3 månader gamla skulle anses vara nya enligt EU-rätt,
3)Fallet om ejderjakt på Åland, jaktlicenser hade getts på ejder om våren fast det redan i tidigare fall förbjudits

Question 21

Ogiltighetstalan

Answer 21

1) talan för att ogiltigförklara EU-institutionernas eller organens beslut.
2) kan sökas av priviligierade och oprivilegierade sökanden.

Question 22

Priviligierade sökanden

Answer 22

1) medlemsstater, rådet, kommissionen och europarlamentet.

Question 23

Oprivilegierade sökanden

Answer 23

1) Europeiska centralbanken kan också väcka talan i vissa fall, där saken berör den. Enskilda fysiska och juridiska personer har en särskild, villkorlig rätt att väcka talan.
2) De kan få talerätt ifall vissa förutsättningar fylls.

Question 24

Artikel 263 FEUF

Bestämmelserna om ogiltighetstalan.

Answer 24

1) unionens domstol skall granska lagenligheten av lagstiftningsakter, sådana akter som antas av rådet, av kommissionen eller av Europeiska centralbanken och som inte är rekommendationer eller yttranden.
2) Dessutom bestäms det att domstolen skall granska lagenligheten av sådana rättsakter som antas av Europaparlamentet och rådet och som har rättsverkan i förhållande till tredje man.
3) Domstolen skall även granska lagenligheten av sådana akter antagna av unionens organ eller byråer som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredje man.

Question 25

Domstolens behörighet vid ogiltighetstalan

Answer 25

1) Domstolen är behörig att pröva talan som väcks av en medlemsstat, av Europaparlamentet, av rådet eller av kommissionen
2) rörande bristande behörighet, åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av fördragen eller av någon rättsregel som gäller deras tillämpning, eller rörande maktmissbruk.
3) tribunalen kan inte göra ogiltighetsföklaran

Question 26

Fysiska och juridiska individer och ogiltighetstalan

Answer 26

1) mot en akt som är riktad till dem,
2) som direkt och personligen berör dem,
3) mot en regleringsakt som direkt berör dem och som inte medför genomförandeåtgärder.
4) Talan bör väckas inom två månader från den dag då åtgärden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om så inte skett, från den dag då denne fick kännedom om åtgärden.

Question 27

EU domstolen och parlamentet

Answer 27

1) Europaparlamentet nämns också i artikel 263 FEUF som en institution, vars rättsakter kan prövas vid ogiltighetstalan.
2) Domstolen kan fungera som en författningsdomstol.
3) Det skall finnas möjlighet att väcka talan direkt mot alla sådana av institutionerna vidtagna åtgärder som är avsedda att ha rättsliga verkningar. Om inte denna möjlighet existerade. Om denna möjlighet inte fanns skulle de rättsakter som Europaparlamentet antar kunna inkräkta på medlemsstaternas eller de övriga institutionernas behörighet eller överskrida de gränser som har satts för Europaparlamentets behörighet.

Question 28

Talan direkt vid EU Domstol

Answer 28

Fysiska och juridiska personer kan väcka talan direkt vid EU-domstolen mot de rättsakter som är riktade till dem eller som direkt och personligen berör dem och till stöd för sin talan åberopa att rättsakten är rättsstridig. När genomförandet av rättsakten i enlighet med unionsrätten åligger de nationella myndigheterna kan de berörda personerna vid de nationella domstolarna göra gällande att rättsakter med allmän giltighet är ogiltiga och förmå de nationella domstolarna att i detta avseende ställa frågor till EG-domstolen inom ramen för en begäran om förhandsavgörande.

Question 29

Ogiltighetstalan mot EU-domstolen

Answer 29

EU-domstolen själv, liksom också tribunalen, en EU-institution, även om dessa inte nämns i artikel 263 FEUF. Trots att de inte nämns i artikeln har talan om ogiltighet väckts mot båda och ansetts tillåtna

Question 30

Artikel 264 FEUF

Answer 30

Om talan är välgrundad skall Unionens domstol förklara den beröra rättsakten ogiltig, domstolen måste även specificera vad i akten som skall anses bestående

Question 31

Ogiltighetstalan utsträckning

Answer 31

1) Ogiltighetstalan berör endast EU-institutioners rättsakter, inte rekommendationer eller yttranden. Ogiltighetsprövning kan även ske i samband med förhandsavgöranden enligt artikel 267.1.b FEUF.

Question 32

priviligierade sökanden

Answer 32

1) Har inga särskilda villkor för att de kan väcka ogiltighetstalan
2) Består av medlemsländer, rådet, kommissionen och Europaparlamentet

Question 33

ECB talerätt

Answer 33

1) Villkoret är att den väcker talan för att tillvarata sina rättigheter. Saken bör alltså gälla bankens angelägenheter

Question 34

Fysiska och juridiska personer talerätt

Answer 34

1) är riktad till dem, eller som
2) direkt och personligen berör dem (direct and individual concern).
3) Enskilda skall väcka talan i tribunalen men de har möjlighet att överklaga beslutet till EU-domstolen.
4) Om de inte är fråga om ett beslut som är direkt riktat till den fysiska eller juridiska personen, är förutsättningarna för partsställning följande:
a) Att det handlar om ett beslut i materiell mening (även om akten inte skulle vara rubricerad som ”beslut”).
b) Att beslutet direkt och personligen berör personen. Detta betyder att det råder ett orsakssamband mellan EU-akten och dess inverkan på personen i fråga

Question 35

Personligen berör

Answer 35

1) personen i fråga inte enbart är en icke-identifierbar representant för en allmän kategori, utan en identifierbar individ.
2) Huruvida rättsakten personligen berör den enskilde kan domstolen avgöra ex officio, det vill säga utan att den andra parten yrkar det.
3) vara personligen berörda endast om beslutet angår dem på grund av vissa egenskaper som är utmärkande för dem, eller på grund av en faktisk situation som särskiljer dem från alla andra personer och därigenom försätter dem i en ställning som motsvarar den som beslutet riktar sig till

Question 36

(locusstandi)

Answer 36

Villkorlig talerätt. Om akten inte är riktad till den enskilda har den enskilda rätt att väcka talan ifall akten direkt och personligen berör den enskilda. Parten måste höra till en sluten kategori och situationen måste likna en sådan där det är riktas direkt till enskild

Undantag: då det är fråga om vissa regleringsakter enligt artikel 263.4 FEUF får enskilda väcka talan ifall akten direkt berör dem, även om den inte skulle beröra dem personligen. Dessa regleringsakter är sådana, som inte medför genomförandeåtgärder. Det är fortfarande oklart vilka alla akter hör till denna kategori, men den omfattar inte lagstiftningsrättsakter.

Question 37

Artikel 263 FEUF

Answer 37

1. A) bristande behörighet
   B) åsidosättande av väsentliga formföreskrifter.
   C) åsidosättande av fördragen eller av någon rättsregel som gäller deras tillämpning.
   D). Maktmissbruk.
   2) Besluten har retroaktiv verkan.
   3) Akter kan endast vid vissa punkter ogiltigförklaras.
   4) Domstolen ger inte förslag på vilka åtgärder måste tas

Question 38

Artikel 265

Passivitetstalan förs för att förplikta EU att vidta åtgärder

Answer 38

. ”Om Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken i strid med fördragen underlåter att vidta åtgärder, får medlemsstaterna och unionens övriga institutioner väcka talan vid Europeiska unionens domstol för att få överträdelsen fastslagen. Denna artikel ska på samma villkor tillämpas på de av unionens organ och byråer som underlåter att vidta åtgärder. En sådan talan ska endast tas upp om den institution, det organ eller den byrå som berörs dessförinnan anmodats att vidta åtgärder. Om institutionen, organet eller byrån inom två månader efter denna anmodan inte tagit ställning får talan väckas inom en ytterligare frist av två månader. Varje fysisk eller juridisk person får på de villkor som anges i föregående stycken föra talan vid domstolen om att någon av unionens institutioner eller byråer eller något av dess organ underlåtit att till personen i fråga rikta någon annan rättsakt än en rekommendation eller ett yttrande.”

Question 39

Passivitetstalan

Answer 39

1) Talan kan väckas mot Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken om de i strid med fördragen har underlåtit att vidta åtgärder.
2) Andra institutioner kan även väckas talan mot under vissa omständigheter.
3) Passivitetstalan handlar dock främst om en skyddsåtgärd för medlemsländerna mot långsamhet från kommissionens och rådets sida.
4) Passivitetstalan kan endast föras mot rena underlåtenheter. Talan kan inte föras mot negativa beslut, till exempel sådana beslut där en institution formellt fattar beslut att inte agera. Talan mot dessa bör föras som ogiltighetstalan enligt artikel 263 FEUF

Question 40

Vem kan väcka passivitetstalan

Answer 40

a) ett medlemsland
b) EU-institutionerna, dvs. råden, kommissionen, parlamentet eller ECB samt övriga organ och byråer
c) enskilda på liknande villkor som ogiltighetstalan

Question 41

Passivitetstalan och individer

Answer 41

1) Talan kan väckas av en fysisk eller juridisk person om ett EU-organ underlåtit att till personen i fråga rikta en annan rättsakt än en rekommendation eller ett yttrande.
2) Enskildas talerätt bestäms på samma sätt som beträffande ogiltighetstalan.
3) De enskilda skall anhängiggöra målet i tribunalen, men de har möjlighet att överklaga tribunalens dom till EU-domstolen.

Question 42

Syftet med passivitetstalan

Answer 42

1) Alla de, som kunde ha väckt ogiltighetstalan mot åtgärden som institutionen underlåtit att vidta, har rätt att väcka passivitetstalan.
2) I praktiken är passivitetstalan dock närmast ett medel för medlemsstaterna att skydda sig mot EU-institutionernas underlåtelser.

Question 43

Artikel 266 FEUF

Answer 43

EU institutioner, organ eller byråer vars rättsakt har ogiltigförklarats eller vars underlåtenhet att agera har förklarats strida mot fördragen, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa domen

Question 44

Skadeståndstalan

Answer 44

1) Skadeståndsmöjligheten enligt Francovich är en viktig del av unionens rättssystem, som förstärker speciellt principerna om företräde, lojalitet och direkt effekt.
2) Skadeståndsyrkande mot unionen behandlas i artikel 340 och 268 FEUF, samt artikel 41.3 i rättighetsstadgan.
3) Det finns inga begränsningar om vem som får väcka talan, men nog en fem års preskriptionstid.
4) Talan kan väckas mot unionen för skada som orsakats av unionens institutioner eller av dess anställda i tjänsteutövning.
5) I artikel 340 FEUF framkommer att även Europeiska centralbanken kan ställas till svars för skada som den orsakat, men att den själv skall ersätta skadan.
6) Europeiska investeringsbanken, som är ett unionsorgan, har skadeståndsansvar. n unionens skadeståndsskyldighet i princip är likadan som medlemsstaternas.
7) samma kriterier för skadestånd som i medlemsstaternas skadeståndsansvar enligt Francovich-principen.
8) Enskilda i regel inte kan åberopa fördragsbestämmelser som bas för skadestånd, skadeståndsansvar på basis av dem skulle kunna tolkas som skadeståndsansvar på basis av unionens existens.

Question 45

Hur skadeståndstalan görs

Answer 45

1) Talan mot unionen om skadestånd förs vid tribunalen med möjligheten att överklaga avgörandet till EU-domstolen.
2) Även om yrkan på skadestånd ofta kombineras med ogiltighetstalan är det värt att märka att en dom om en rättsakts ogiltighet ingalunda automatiskt ger rätt till skadestånd

Question 46

Sökande av ändring

Answer 46

Tribunalens avgörande kan överklagas till domstolen om det handlar om en rättsfråga

Question 47

Förhandsavgörande, Artikel 267 FEUF

Answer 47

1) regleras i artikel 267 FEUF,
2) handlar om en process där en domstol i ett medlemsland ber om hjälp av EU-domstolen.
3) förhandsavgörande kan ges angående tolkningen av fördragen och giltigheten och tolkningen av rättsakter som beslutas av unionens institutioner, organ eller byråer.
4) Syftet är att åstadkomma ett enhetligt rättssystem på hela unionens område, samt att underlätta konform tolkning av EU-rättens innehåll.

”När en sådan fråga uppkommer vid en domstol i en medlemsstat får den domstolen, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken, begära att domstolen meddelar ett förhandsavgörande. När en sådan fråga uppkommer i ett ärende vid en domstol i en medlemsstat, mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning, ska den nationella domstolen föra frågan vidare till domstolen. Om en sådan fråga uppkommer i ett ärende vid en domstol i en medlemsstat i fråga om en frihetsberövad person, ska domstolen meddela sitt avgörande så snart som möjligt.”

Question 48

Vem som kan be om förhandsavgörande

Answer 48

1) Förhandsavgörande bes alltid av domstolen, inte parterna i fallet.
2) Vasseen kriterierna och artikel 267 FEUF måste uppgyllas Skiljedomstolar kan i regel inte begära förhandsavgöranden, om de inte uppfyller Vaassen-kriterierna

Question 49

Vem bör be om förhandsavgörande

Answer 49

1) Huvudregeln är att de högsta instanserna, det vill säga sådana instanser vilkas avgöranden inte kan överklagas, har en skyldighet att be om förhandsavgörande i ett fall där unionsrättens mening inte är klar.
2) Avgörandet om vilka domstolar har skyldighet att begära förhandsavgörande kan göras på abstrakt eller konkret nivå.
3) nationella domstolen, mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning, ska föra frågan vidare till domstolen.
4) en nationell domstol inte har skyldighet att begära förhandsavgörande om dess avgöranden kan överklagas till en högre instans efter prövningstillstånd.
5) alla domstolar alltid skyldiga att begära förhandsavgörande i situationer som gäller en EU-rättsakts giltighet.

Question 50

Abstrakt nivå

Answer 50

Enligt abstrakt bedömning tolkas detta så att en nationell domstol, vars beslut inte överhuvudtaget kan överklagas, har skyldighet att begära förhandsavgörande

Question 51

Konkreta teorin

Answer 51

bör bedömningen ske från sak till sak, så att man avgör hurdana rättsmedel som parterna har till förfogande

Question 52

Vad är en domstol enligt EU

Answer 52

1) Faktiska funktioner och befogenheter är avgörande i bedömningen om en rättsinstans skall anses som en domstol med rätt eller skyldighet att begära förhandsavgörande.
2) EU-domstolen har ansett att den nationella uppfattningen om domstolens natur som domstol inte alltid är avgörande.
3)
a) ett organ som är
b) grundat på laglig bas,
c) permanent och oberoende, som
d) har som uppgift att skilja generellt definierade meningsskiljaktigheter och
e) är bundet till regler som gäller inter partes som liknar de regler som gäller i vanliga domstolar, och som
f) fungerar som egentlig rättsinstans för ifrågavarande fall (dvs. parterna bör vara förpliktade att söka till just denna instans för att få beslut) och ger bindande beslut, samt
g) är bundet till att följa lagen.
h) medlemmarna skall utses av en offentlig myndighet.

Question 53

Artikel 267 FEUF

Vem kan be om förhandsavgörande

Answer 53

1) en domstol måste uppfylla vissa förutsättningar för att kunna begära förhandsavgörande.
2)
A) De måste vara permanenta och medlemmarna utses av officiella myndighet
B) Sammansättningen skall regleras i lag och dess medlemmar skall vara oberoende
C) Statens rättsordning skall tillämpas av dem.
D) Den skall lösa rättsfrågor och ge bindande avgöranden.
3) Börr den nationella domstolen begära förhandsavgörande om tolkningen av fördragen och giltigheten och tolkningen av rättsakter ifall den nationella domstolen anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken.

Question 54

När behövs förhandsavgörande

Answer 54

1) acte clair-läran
2) acte eclairé-läran
3) snäv tolkning som gäller vid tillämpningen av acte clair och acte eclairé-doktrinen.

Huvudregel är att förhandsavgörande skall bes när tolkningsbeslut från EU-domstolen behövs eller när saken gällerogiltighet

acte clair-läran = en domstol mot vars avgöranden det inte finns rättsmedel inte be om förhandsavgörande ifall det inte finns något rimligt tvivel om hur tolkningsfrågan skall avgöras.

acte eclairé-läran = nationella domstolen inte skyldighet att begära förhandsavgörande om det redan finns ett klart prejudikat från EU-domstolen, som kan tillämpas i fallet

Question 55

Förhandsavgörandets betydelse för fallet

Answer 55

1) Begäran om förhandsavgörande skall gälla frågor som är åtminstone av potentiell betydelse för utgången av det aktuella målet.
2) Dock har det i bland skett att domstolen gett förhandsavgöranden i allmänna frågor.
3) Domstolen har också vägrat ge förhandsavgörande om frågan gäller en åsikt eller är hypotetisk och allmän till naturen

Question 56

Förhandsavgöranden kan inte ges angående

Answer 56

1) utredning av omständigheterna.
2) tolkning av nationell rätt.
3) utredning om den nationella rätten motsvarar unionsrätten.
4) tolkning av nationell rätt som inte omfattas av EU-rättens områden.
5) tillämpning i det enskilda fallet. Det hör till den nationella domstolens behörighet att tillämpa bestämmelserna som tolkats av EU-domstolen i ljuset av fallets faktiska och rättsliga omständigheter.

Question 57

Behörighet och förhandsavgörande

Answer 57

1) I praktiken motsvarar behörighetsförhållandet inte artikel 267 FEUF och således är gränsen mellan den nationella domstolens och EU-domstolens behörighet inte helt klar.
2) EU-domstolen kan omformulera en begäran om förhandsavgörande så att den motsvarar artikel 267 FEUF.
3) Omformulering av frågorna ger alltså domstolen möjlighet att ta ställning till också sådana teman, som den inte annars skulle kunna pröva

Question 58

EU domstolen och målets fakta

Answer 58

1) Tolkar enligt huvudregel inte fakta i fallet
2) EU-domstolen kan dock utreda fallets fakta när den undersöker syftet och följderna av EU-lagstiftning för att bedöma lagstiftningens giltighet, eller när domstolen undersöker europarättens statsinterna rättsverkningar
3) EU-domstolen kan också utreda så kallade reella argument, såsom betydelsen av EU-rättens ekonomiska inverkan på den europeiska tolkningen

Question 59

Tolkande av nationell rätt

Answer 59

EU domstolen kan inte tolka nationell rätt, men den kan tolka om nationella rätten innehåller hänvisningar till europarätten

Question 60

Talan mot medlemsstat

Answer 60

a) I nationell domstol = enskildas primära process alternativ
b) överträdelsetalan i EU-domstolen
c) skadeståndstalan mot medlemsstat i nationell domstol

Question 61

Talan mot EU i EU-domstolen

Answer 61

a) ogiltighetstalan
b)passivitetstalan
c)skadestånd