Thoraxkirurgi Flashcards
Klinisk bild vid thorakala aortaaneurysm?
Nästan alltid asymtomatiska (75%) men kan i undantagafall ge symtom genom påverkan av omgivande organ som trachea och esofagus (bröstsmärta, heshet, luftvägskompression). Ascendensdilatation kan ge sekundär aortainsufficiens. Aortaaneurysm kan också bilda embolier som kan ge symtom i exempelvis CNS eller perifera kärl.
Hur ser patofysiologin ut vid thorakala aortaaneurysm?
Framförallt tunica media som försvagas. Etiologiska faktorer är degenerativa (medianekros och ateroskleros) men även inflammatorisk, kongenital eller traumatisk. Aneurysm är när kärldiametern ökat med 50%.
Hur sker diagnostik vid thorakala aortaaneurysm?
CT aorta!
Även rutinundersökning med EKG, blodstatus, el-status, lipidstatus samt ekokardiografi. Vid misstänkt genetiskt ärftlig sjukdom kan man inleda genetisk utredning.
Behandling av thorakala aortaaneurysm?
Konservativt: livsstilsförändringar (rökstopp, undvika kraftansträgningar särskilt krystning), optimering av blodtryck med hjälp av ACE-hämmare/ARB eventuellt betablockad. Om ateroskleros statiner.
Kirurgi: Vid indikation operaras thorakala aneurysm antingen öppet (ascendens) eller endovaskulärt med TEVAR (descendens). Indikationerna är bland annat diameter över 5,5 cm (över 5,0 cm vid bicuspid), snabb tillväxt eller symtom.
Klinisk bild vid aortadissektion?
Plötsligt debuterande skärande smärta, ibland migrerande (progress av dissektion)
Hypertoni och ibland olika BT på olika sidor
Malperfusion
Neurologiska symtom ex. medvetande rubbning
Kall extremitet
Aortainsufficiens och hjärtsvikt, diastoliskt blåsljud
EKG förändringar hos upp till 70%
Patofysiologi vid aortadissektion?
Skada i tunica intima som leder till entry där blod pressas in i ett falskt lumen. Vi får en dissektion mellan tunica intima och media. Riskfaktorer är hypertoni, rökning, perifer kärlsjukdom, Marfans syndrom, bikusbid klaff, coarcatio aortae, tidigare hjärtkirurgi, graviditet och trauma.
Diagnostik vid aortadissektion?
Anamnes och status viktigt!! CT-aorta lättillgängligt och snabb diagnos. EKO kan även göras.
Initial handläggning vid aortadissektion?
Smärtlindring och blodtryckssänkning!
B-blockad iv
Nitroglycerin iv
Ca2+ antagonist iv
Om typ A-dissektion kontakta thoraxkirurg och planera snabb och säker transport (säkra intravenösa infarter och luftväg)
Om typ B framförallt konservativ behandling, intervention med endovaskulärt graft blir allt mer vanligt.
Patogenes vid hjärttamponad?
Vätska ansamlas i hjärtsäcken och orsakar kompression av hjärtat. Vi får tryckökning som leder till att mindre blod tar sig in i hjärtat och vi får en minskad slagvolym som kal leda till cirkulationssvikt och hjärtstillestånd. Bakomliggande orsaker är framförallt parikardit, iatrogen (invasiva åtgärder), trauma samt malignitet.
Klinisk bild vid hjärttamponad?
Hypotoni
Halsvenstas
Förändrade eller dämpade hjärtljud
EKG-förändringar bland annat låga QRS-amplituder.
Diagnostik vid hjärttamponad?
CT-thorax samt ekokardiografi.
Behandling vid hjärttamponad?
Lätta trycket på hjärtat antingen genom perikardiocentes med perkutan nål eller med öppen kirurgisk teknik.
Patologi vid endokardit?
Infektion i hjärtklaffar eller härtats endokard oftast beroende på en mikroskopiskt endotelskada med förekomst av bakterier som bildar en vegetation. Detta kan sedan ge upphov till emboliseringar. Idag orsakas endokardit oftast av s. aureus.
Klinisk bild vid endokardit?
Feber, frossa, illamående Nytillkommet blåsljud Tecken på ebolisering Nytillkommern hjärtsvikt Hudutslag
Diagnostik vid endokardit?
Anamnes och status. Lab med blododling (!) men också blodstatus, elstatus m.m. Ultraljud ställer ofta diagnos, helst transesofagealt ultraljud.
Behandling av endokardit?
Antibiotika samt ibland kirurgiskt ingrepp då vegetationer tas bort eller klaffar byts ut helt.
Vad finns för typer av pumpar för behandling av svår hjärtsvikt?
Korttidsassister: aortaballong pump (IABP), Impella samt VA-ECMO
Långtidsassister: LVAD, RVAD, BiVAD och TAH
Vad finns för indikationer samt mål för användning av korttidsassister?
Akut försämring av kronisk svikt Myokardit Pre-/post-ECC Brygga till långtidsassist Akut hjärtinfarkt Maligna arytmier efter akut hjärtinfarkt Postinfarkt-VSD Stor lungemboli Profylaktiskt vid PCI Cirkulationsarrest hos unga s. k. ECPR
Mål
Återhämtning om möjligt → alltid primär målsättning!
Tid till beslut → långtidsassist eller transplantation?
Reversering av organpåverkan inför större kirurgi
Profylaktiskt
Vad finns för indikationer för användning av långtidssassister?
Bridge-to-transplantation → överleva till hjärttransplantation
Bridge-to-candidacy → reversera sekundär organpåverkan inför eventuell hjärttransplantation
Bridge-to-destination → livslång behandling hos icke-transplantabla patienter
Bridge-to-recovery → temporär behandling till eventuell återhämtning
Vad finns för indikationer till hjärttransplantation?
Svår hjärtsvikt NYHA IIIB-IV med uttalad orkeslöshet, andfåddhet och trötthet.
Förväntad överlevnad mindre än ett par år
All medicinsk behandling antingen brövad och befunnen otillräcklig eller övervägd och medömd som olämplig
All annan kirurgisk behandling övervägd och bedömd som utsiktslös
Både livslängd och livskvalitet kan förväntas öka väsentligt efter en hjärttransplantation.
