Tentafrågor - sömn Flashcards
Förklara vad som menas med “sömnstadier”, och hur dessa förändras med åldern (2p)
Sömnen är inte en homogen process utan vi rör oss under sömnen i sömncykler som består av olika stadier (varje cykel är ca 1,5 h, vi hinner ca 4-5 cykler på en natt)
Utifrån hjärnans elektriska aktivitet kan vi se i vilket stadie någon befinner sig i under sömnen.
Vakna: När vi är vakna har vi har snabba men låga vågor (hög frekvens, låg amplitud), alpha och beta aktivitet
Stadie 1: övergången mellan vakenhet och sömn, där ser man Theta vågor
Stadie 2: utgör bassömnen och fyller ca halva natten, aktivitet man ser då är sömnspolar och K-komplex, som dels skyddar sömnen från att störas och har att göra med inlärningsförmågan
Stadie 3: Djupsömn med delta vågor (låg frekvens, hög amplitud). Det är under det här stadiet som vi kan ha djupsömnsparasomnier som exempelvis sömngång.
(Stadie 4): Oftast iallfall kliniskt gör man ingen skillnad på stadie 3 och 4 men en distinktion som kan finnas i forskning. (också delta aktivitet)
REM-sömn: REM = rapid eye movement och det här sömnstadiet karaktäriseras av just snabba ögonrörelser (samt theta och beta aktivitet). Under det här stadiet är hjärnan ganska “vaken” men vissa delar är nedreglerade, exempelvis kopplar hjärnstammen ifrån de stora skelettmusklerna vilket gör att vi inte kan exempelvis agera ut våra drömmar.
Förändringar med åldern: som spädbarn har vi mycket REM-sömn vilket har att göra med nervsystemets utveckling. Ju äldre vi blir desto mindre REM-sömn har vi. När vi blir äldre får vi också en mer upphackad och ytlig sömn. En könsskillnad här är att kvinnor behåller sin djupsömn i högre utsträckning än män.
Den rekommenderade tiden av sömn minskar med ålder (men detta är på gruppnivå, kan variera individuellt). Tonåringar behöver lite mer sömn (ca 8-10 timmar), vuxna upp till 65 år ca 7-9 timmar och 65+ ca 7-8 timmar.
Beskriv en intervention mot sömnsvårigheter, och var tydlig med hur den genomförs och
fungerar. (2p)
En intervention som används vid delayed sleep phase disorder är att försöka skjuta tillbaka biologin med dagsljus när personen vaknar med ljusterapilampor
Delayed sleep phase disorder (DSPS) - Vid DSPS har man en helt vanlig dyngsrytm men den är förskjuten, som en extrem form av att vara kvällsmänniska, även om man inte har problem med sömnen om man skulle sova den tiden kroppen vill så blir det problem då det kan bli svårt att få livet att fungera om man exempelvis har svårt att komma upp till jobbet på morgonen.
När man använder interventionen börjar man med att använda ljusterapi lampan när personen vaknar på “morgonen” och med morgon avses då personens biologiska morgon och inte när andra tycker att det är morgon. Sen börjar man trycka tillbaka så man går upp tidigare och får ljuset så att man får personens biologiska dygn att bli mer i fas med omvärlden. Ofta används ljusterapilampor (men även solljus funkar) som då ska vara på minst 10 000 lux.
Anledningen till att interventionen fungerar är att solljus är den viktigaste externa faktorn som reglerar vår cirkadiska rytm en mekanism för det är att den suprachiasmatiska kärnan får input om ljuset från ögonen och signalerar till epifysen (tallkottkörteln) att frisätta melatonin, ett kroppseget hormon som gör oss trötta. Solljuset minskar melatoninfrisättningen.
Beskriv vad en “sömnrelaterad andningsstörning” är, och förklara kort hur denna typ av
svårigheter kan behandlas. (2p)
Sömnrelaterad andningsstörning är en kategori av sömnstörningar som innefattar obstruktiv sömnapné och centrala apneer
Obstruktivt sömnapnésyndron kännetecknas av perioder av fullständig eller delvis förträngning av luftvägarna under natten. När luftvägarna stängs ner får vi en apne, ett andningsuppehåll och vi måste då vakna upp för att få till andningen igen. Eftersom apnérna innebär många uppvaknanden under nätterna får vi en innefektiv och upphackad sömn. De med sömnapné kan vakna och känna sig utvilade men blir oftast väldigt dagtrötta.
Risken för sömnapne ökar vid övervikt då det finns mycket fettvävnad och en ligger på rygg (det inte finns några hårda strukturer längst luftvägarna till bröstkorgen). Även mer vanligt bland män.
Sömnapne kan behandlas med CPAP, en maskin som hjälper oss hålla ett övertryck under inandningen så vi kan undvika apnéer. (EV UTVECKLA)
Förklara vad sömnrestriktion innebär, hur man går till väga, och varför det kan kan hjälpa vid
vissa sömnstörningar. (2p)
Sömnrestriktion handlar om att man vill trycka ihop sömnen och göra den mer effektiv. Man vill få upp sömneffektiviteten, andelen tid spenderat i sängen som man sover. Om en person brukar sova ca 5 timmar av tiden som hen ligger i sängen begränsar man tiden i sängen till 5 timmar. Det gör att man har en möjlighet att sova 5 timmar men man kommer förmodligen inte att göra det och man kommer då att skapa mer sömbrist vilket ökar sömntrycket vilket ökar sannolikheten att personen nästa natt somnar snabbare och sover mer sammanhängande. När sömneffektiviteten gått upp kan man sedan långsamt förlänga tiden i sängen men bibehålla sömneffektiviteten och alltså sova längre.
En anledning till att det kan funka vid exempelvis insomni som det primärt används för handlar om sömnextinktion. Om vi ursprungligen har en bra sömn men något sedan händer som gör att vi sover gör det ofta att vi börjar göra förändringar i för att få sömnen vi behöver, exepelvis går och lägger oss tidigare, sover ut på morgonen eller tar tupplurar under dagen - vi sträcker ut sömnperioden över en längre tid. Detta gör dock att sömnen blir mer fragmenterad och mindre effektiv. Det stöt även vår cirkadiska rytm som mår bäst av regelbundenhet, och gör att vi unte har tillräckligt högt sömntryck när vi tänker sova igen. Problemet med sömnextinktion blir alltså att vi drar ut sömnen så att den blir mindre effektiv och lösningen blir att trycka ihop sömnen igen - sömnrestriktion.
Förklara vad insomni är, samt nämn tre fysiologiska konsekvenser av sömnbrist. (2p)
Insomni handlar om missnöje med sömnens kvantitet eller kvalitet associerat med antingen ett eller flera av 3 symtom: (1) insomningssvårigheter, (2) täta uppvaknanden under natten eller svårigheter att somna om efter nattliga uppvaknanden, (3) tidiga uppvaknanden på morgonen utan att kunna somna om. (3 nätter i veckan under minst 3 månader).
Fysiologiska effekter av sömnbrist är exempelvis försämrat immunförsvar, sämre insöndring av tillväxthormon, ökad risk för hjärt och kärlsjukdomar
Beskriv två andra sömnstörningar (förutom insomni) och vad som skiljer dem från insomni. (2p)
Delayed sleep phase disorder (DSPS) - Vid DSPS har man en helt vanlig dyngsrytm men den är förskjuten, som en extrem form av att vara kvällsmänniska, även om man inte har problem med sömnen om man skulle sova den tiden kroppen vill så blir det problem då det kan bli svårt att få livet att fungera om man exempelvis har svårt att komma upp till jobbet på morgonen.
Något som skiljer denna störning från insomni är att den framförallt handlar om timing för sömn medan insomni handlar om kvalitet och kvantitet av sömnen frikopplat från timing.
Sömngång eller somnambulism är en djupsömnsparasomni som alltså förekommer under sömnfas 3 och 4 (djupsömn). Fler barn än vuxna (djupsömnsparasomnier har ofta att göra med ett omoget nervsystem), kan förvärras av sömnbrist, utmattning och stress.
En sak som skiljer de är till exempel de drabbade sömnstadierna, vid insomni kan det vara svårt att gå från sömn till vakenhet (stadie 1) och att behålla djupare sömnstadier medan somnamulism är tydligt kopplat till djupsömnen.
Beskriv vad en sömnstörning innebär, samt förklara översiktligt två av de sju
sömnstörningskategorierna. (2p)
En sömnstörning innebär att den normala sömnen är rubbad och det skapar kliniskt signifikant lidande för personen
7 kategorier
Insomnier (akut, kronisk)
Sömnrelaterade andningsstörningar (centrala apnéer, obstruktiv sömnapné)
Hypersomnier (narkolepsi, idiopatisk hypersomni, otillräcklig sömn)
Dygnsrytmstörningar (försenad sömnfas, oregelbunden sömnfas, jet lag)
Parasomnier (sömngång/somnambulism, nattskräck, mardrömmar, REM sleep behavior disorder)
Sömnrelaterad rörelseproblematik (restless legs RLS, periodiska benrörelser PLM, bruxism)
Andra sömnstörningar (omgivningsrelaterad sömnstörning)
Kategorin hypersomni omfattar exempelvis narkolepsi och idiopatisk hypersomni. Vid hypersomni har man svårt att hålla sig vaken och sömnen blir okontrollerad och förlängd. En orsak till hypersomni kan vara för låga nivåer av orexin som är ett vakenhets hormon.
Insomni handlar om missnöje med sömnens kvantitet eller kvalitet associerat med antingen ett eller flera av 3 symtom: (1) insomningssvårigheter, (2) täta uppvaknanden under natten eller svårigheter att somna om efter nattliga uppvaknanden, (3) tidiga uppvaknanden på morgonen utan att kunna somna om. (3 nätter i veckan under minst 3 månader).
Förklara kort vad som menas med polysomnografi och hur denna metod relaterar till
sömnstörningar. (2p)
Polysomnografi är en metod för att undersöka och diagnostisera sömnstörningar. Det går till så att patienten kommer till sömnlabb och får sova med olika typer av mätutrustning som elektroder och pulsmätare. Många olika kroppsliga funktioner mäts, det man är mest intresserad av är hjärnans elektriska aktivitet som mäts genom EEG. Även exempelvis andning, puls, ögonrörelser, benrörelser och syresättning mäts.
Genom att undersöka alla dessa parametrar kan man exempelvis se vilket som är patientens dominerande sömnstadiet, om det sker många uppvaknanden, andningsuppehåll, benrörelser som kan användas för diagnostisering av exempelvis sömnapne eller restless legs syndrome.
(EV UTVECKLA)
