Tentafrågor - hjärt och kärlsjukdom Flashcards
Nämn vilka psykologiska faktorer som kan höja risken för hjärt- och kärlsjukdom, och förklara
varför dessa tros påverka hjärt-kärlsystemet. (3p)
Några psykologiska faktorer som kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom är stress, typ A beteende/personlighet och personlighetsdraget “fientlighet”. Stress påverkar kroppen genom exempelvis högre puls och blodtryck och ökad frisättning av stresshormoner och frisättning av fetter som sätter sig i kärlväggarna vilket ex leder till att förträngningar bildas och hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre. Ökad frisättning av stresshormoner gör också blodet “klibbigare” då det förändrar dess kuagulation vilket ex ökar risk för blodpropp.
I studier har man sett att personer med hög “job strain”, att de har ett arbete med höga krav och låg kontroll har en ökad risk för kranskärssjukdom och hos de med en kronisk kranskärlssjukdom ökar det risken för nya hjärthändelser. Även en obalans mellan ansträngning och belöning ökar risken för förstagångsinfarkt med 50% och är associerat med nya hjärthändelser särskilt hos kvinnor. Stressen koppling till hjärt och kärlsjukdom har inte bara att göra med jobb/prestationrelaterad stress utan också stress kopplat till relationer vilket i större utsträckning påverkar kvinnor som ofta drar ett större lass i relationer och ex omsorg om barn och äldre.
Typ A-beteende innefattar många beteenden som har att göra med otålighet exempelvis att tycka illa om att stå i kö, att man kommer på sig själv med att skynda sig när man egentligen har gott om tid, irritation på andra bilister i trafiken och otålighet på människor som gör saker långsamt. Det kan också handla om att man känner sig tidspressad, har svårt att göra “ingenting” och ofta gör flera saker samtidigt. Typ A-beteenden drar igång mer stresspåslag och har en koppling till hjärtinfarkter. Fientlighet är en personlighetsaspekt som ingår i typ A-beteenden som utgör en risk (både för utveckling och prognos). Fientlighet avser en slags aggressivitet med benägenhet att reagera negativt och med iska och ha ett cyniskt, bittert och misstänksamt förhållningssätt till andra och världen.
Förklara övergripande en (valfri) psykologisk behandling för patienter med hjärt-och
kärlproblematik. Notera vilka utfall man siktar mot och varför. (2p)
KBT mot stressproblematik eller “stresskurs” (beteendemedicinsk stressbehandling för hjärtat?) är en typ av behandling som ofta görs i grupp och syftet med behandlingen är att patienter ska bli bättre på att upptäcka sina stress-signaler och beteenden. Alltså öka medvetenheten och utveckla en inre röst som kan varna för att man håller på att hamna i en stressdylld situation så att man kan avbryta förloppet innan man hamnar där. Detta görs exempelvis genom att patienter får föra dagbok ich identifiera situationer som väcker stress och vilka reaktioner som sedan följer och sedan göra beteendeanalys på dessa, Man gör också olika dagliga övningar som syftar till att ändra stressbeteenden till exempel att använda sig av avslappningstekniker, avsiktligt ställa sig i en lång kö i mataffären, låta andra bilister köra om en, att gå långsammare än man brukar och att lyssna aktivt på vad andra säger utan att avbryta. Man siktar på att förändra beteendet eftersom man tänker sig att man förstärker sin stress genom att bete sig stressat.
Beskriv psykologiska konsekvenser av hjärt- och kärlsjukdom, och resonera kring möjliga
orsaker till dessa konsekvenser. (3p)
Många som haft en hjärtinfarkt mår bra psykiskt efter och kan till exempel uppleva att de har fått en ny uppskattning för livet och det kan bli som en väckarklocka som motiverar hälsosamma förändringar i livsvanor. Men det finns också många negativa konsekvenser som hjärt- och kärlsjukdom kan ha för vår psykiska hälsa.
Exempelvis så ökar risken för att utveckla panikångest efter att ha haft en hjärtattack vilket skulle kunna bero på en ökad hypervigilans, att man blir överdrivet uppmärksam på fysiologiska symtom som skulle kunna tyda på att något håller på att hända med hjärtat vilket leder till rädsla och förvärrade symtom.
Det är också vanligt att man blir rädd för att göra aktiviteter som ökar pulsen (till exempel träning, sex och sådant som gör en stressad) vilket innebär olika typer av undvikanden som begränsar livet vilket och också tar bort positiva förstärkare vilket skulle kunna leda till depression. Ca 15-20% hamnar i en depression efter en hjärtinfarkt och 15-20% rapporterar depressiva symtom.
Att ha fått en hjärtinfarkt kan leda till en kris kopplat till olika typer av förlust till exempel förlust av kontroll, att kroppen har svikit en och att man inte har någon kontroll och resultera i inlärd hjälplöshet.
Själva hjärtproblemet kan också göra att man förlorar vissa förmågor/förutsättningar att göra vissa aktiviteter. Man kan också bli väldigt trött och inte orka med man gjort tidigare. Man kan också uppleva att man förlorar sin självständighet när anhöriga kanske plötsligt blir väldigt måna om hur man mår och vad man gör och kan bli överbeskyddande.Allt detta kan såklart leda till en identitetspåverkan - vem är jag nu när jag inte kan/ orkar göra det jag kunnat göra innan och roller kopplat till anhöriga har förändrats men också en identitetspåverkan kopplat till att vara frisk eller sjuk.
Döden blir också plötsligt mer påtaglig och det är vanligt med existentiella tankar.
EV UTVECKLA
Förklara övergripande vad en psykologisk behandling kan fokusera på för patienter med hjärt- och kärlsjukdom. Beskriv vad målet med behandlingen kan vara och vilka utfall man då siktar mot (fritt val vilken behandling ni vill beskriva). (2p)
KBT för förmaksflimmer är en behandling som liknar annan evidensbaserad hälsoångestbehandling men anpassat för just förmaksflimmer som riktar in sig på hjärtfokuserad ångest och depressiv inaktivitet.
Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår ojämt men fort, vilket i princip är ofarligt men kan vara väldigt obehagligt. Förmaksflimmer kan vara både kroniskt och intermittent, dvs att det kommer och går och den intermittenta varianten är oftast jobbigast.
I behandlingen sker en gradvis exponering för kroppsliga symtom som liknar förmaksflimmer (introceptiv exponering för ex höjd puls och yrsel). Det sker också en gradvis exponering för situationer och aktiviteter som patienten undviker och man jobbar med att plocka bort kontrolbeteenden. Man gör även övningar i att möta och beskriva hjärtsmtom, tankar, känslor och beteendeimpulser
Målet för behandlingen och utfallet man siktar mot är att öka livskvaliten genom att patienten till exempel börjar göra sådant som förmaksflimmret innan varit ett hinder för och minska rädslan för symtomen, inte att minska själva flimmret.
