Tenta 2 Flashcards
Redogör den strukturella modellen. För full poäng krävs en beskrivning av modellernas delar samt funktioner
Topografiska och strukturella modellen är centrala inom psykodynamisk perspektivet.
DEN STRUKTURELLA MODELLEN
- Detet, jaget och överjaget
JAGET
Den del av personligheten där våra handlingar och beslut tas. Jaget påverkas ständigt av detet och överjaget och freud menade att jaget är en viljelös del av personligheten som medlar mellan detet och överjaget. Jaget växer fram hos barnet i relation till föräldrarna. Överjaget och detet är ofta i konflikt mellan vad man vill göra och vad man borde göra. Denna konflikt hanteras av jaget.
DETET
Detet består av våra drifter som är medfödda och utvecklas först. EX:
- libido= livsdrivt, sexdrift
- thanatos= dödsdriften (det destruktiva)
Detet stryps av lustprincipen. Att göra det som känns bäst just nu. Man kan se detet som personlighetens lilla djävul som hela tiden försöker få personen att handla instinktivt.
ÖVERJAGET
Växer fram i samband med föräldrar och samhället. Här bli personligheten medveten om regler och normer, vad man får och inte får göra. Överjaget formar barns samvete
Redogör den topografiska modellen. För full poäng krävs en beskrivning av modellernas delar samt funktioner
Den topografiska modellen handlar om medvetandets olika nivåer hos en personlighet. Vad som är medvetet, förmedvetet och vad som är omedvetet.
MEDVETET
Här finns tankar och känslor vi är medvetna om just nu. Det vi tänker och känner just nu. EX:
- Jag är hungrig
- vad vacker den personen är
FÖRMEDETET
Här finns tankar och känslor som vi inte känner just nu men som vi kan plocka fram vid behov. EX.
- minnen
OMEDVETET
Här finns tankar och känslor som är undertryckta och gömda. EX.
- drifter
- mörka, primitiva känslor
- tankar vi inte “vågar ta fram i dagsljus”
Beskriv 6 st försvarsmekanismer enligt psykodynamisk teori. Diskutera koret mognadsnivån på varje exempel
Försvarsmekanismer är ofta svar på inre konflikter och finns både på mogen och omogen nivå.
- Rationalisering
Förmåga att generalisera eller göra en konflikt/problem mindre
–> Kräver hög utvecklad kognitiv förmåga
–> moget försvar
EX: “Äh, det var jag som provocerade honom till att skrika på mig” - Sublimering
Använder starka känslor ad eller konflikter till något konstruktivt
–> moget försvar
EX: Blir utskälld av chefen och tänker “bra att hen sa det så jag kan börja arbeta med den delen av mig själv” - Intellektualisering
Betraktar hotande eller skrämmande information på ett rationellt och akademiskt vis utan att blanda in känslor.
–> kräver kognitiv mognad
EX: En person som fått cancerbesked pratar sakligt om statistiska överlevnadschaner och medicinering. Pratar sakligt om hur begravning och administrativa saker ska skötas. - Bortträngning
Att tränga bort jobbiga tankat/trauman och känslor från medvetandet till det omedvetna. Kan leda till mycket negativt och leda.
–> kräver hög kognitiv mognad
–> omogen försvarsmekanism - Projektion
Att omedvetet lägga över känslor och egenskaper på andra för att skylla på någon annan än sig själv.
EX. Tar på en kaktus och sticker sig, säger att blomman bet hen. - Förnekande
Förnekar farlig eller jobbig information eller känslor. Informationen är fortsatt i det medvetna men man “blundar” för informationen.
EX: en överviktig person anser att den har en nyttig mathållning.
Ange och beskriv faktorerna i den så kallade femfaktor modellen samt exemplifiera loåg och hög grad av beteende för respektive faktor!
OPENNESS (öppenhet)
- Hög: En öppen person som gillar att uppleva saker och världen. Hen är nyfiken och gillar förändringar och nya aktiviteter
- Låg: En mer sluten och reserverad person som gillar rutiner och en mer stabil vardag. Söker inte förändringar eller nya utmaningar.
CENSCIENTIOUSNESS (samvetsgrannhet)
- Hög: En person som är väldigt målmedveten, disciplinerad och plikttrogen. Dessa personer planerar organiserar, utför och har stark självkontroll.
-Låg: En person som är mer lat och planerar sällan utan gör lite mer vad som faller in i stunden. Har sämre självkontroll och faller lätt för impulser.
EXRAVERSION (Extroversion)
- Hög: En glad, positiv och utåtriktad person som söker sig till nya människor och sensationsskapande erfarenheter. Har svårt för att vara ensam och har väldigt hög energinivå.
- Låg: En mer lugn, reserverad och inåtgående person. Uppskattar mest lugna aktiviteter så som läsning.
AGREEABLENESS (vänlighet)
- Hög: En välvillig och godtrogen person som vill hjälpa andra och tror gott om andra människor.
- Låg: Självcentrerad person som är misstänksam och fientlig mot andra.
NEUROTICISM (känslomässig instabilitet)
- Hög: Person som är lättkränkt, har mycket ångest och lätt till depression. Mycket negativa tankaroch destruktiva mönster. Nära till känslor som ilsa, avsky och skam.
- Låg: En positiv och glad person som tar lätt på saker och ser optimistiskt på livet. Inte så sårbar utan relativt stabil.
Redogör för den lexikala hypotesen!
Hypotesen innebär att alla individuella egenskaper finns beskrivna med enskilda ord i språket. Två kriterier gäller:
- Ju fler synonymer för ordet , desto viktigare är egenskapen
- Ju fler språk som har ett uttryck för egenskapen desto mer betydande är den.
Beskriv huvuddragen i Albert Banduras socialkognitiva teori
Albert Banduras socialkognitiva teori utgår ifrån hur personligheten och beteende uppstår och utvecklas genom miljö, omgivning och sociala aspekter som observation och modellinlärning. Här finner vi begrepp som reciprok determinism (sambandet mellan personlighet, beteende och miljö) samt observation.
EX: En elev är “olydig” och får skäll av läraren. Detta får även andra elever att lugna sig trots att inte de själva fått skäll. Deras beteende förändrades bara genom att observera en annan elev få skäll
Förklara innebörden av observationsinlärning och modellinlärning
Observations och modellinlärning sker i 4 steg:
- Uppmärksamhet
- -> vi måste uppmärksamma ett beteende för att kunna ta in det och sedan kunna minnas det. - Minne
- -> Vi måste ha förmågan att minnas det vi observerat och kunna ta fram minnet vid behov - Vi måste kunna fysiskt återskapa det vi observerat och minns för att kunna utför beteendet
- Motivation
För att utföra beteendet måste vi vara motiverade. Vi tar inte efter alla beteenden vi ser utan bara de som verkar fördelaktiga
Förklara innebörden av self-efficacy!
UPPLEVD SJÄLVFÖRMÅGA
Den mån vi tror att vi klarar en viss uppgift. T.ex om vi starkt tror att vi kommer klara matteprovet har vi högt efficacy på matteprovet men vi kan samtidigt ha låg sela-efficacy för att klara NO-provet.
Ens self-efficacy inom en viss uppgift/ område kan bero på:
- Tidigare erfarenheter (framgångar eller misslyckanden)
- Värdering av andra
- -> om andra tror på en eller inte och vilken uppmuntran man får - Emotionella tillstånd
- -> hur stressad eller nervös man är inför uppgiften - Uppgiftens svårighetsgrad
Diskutera kortfattat den humanistiska människosynen
Det humanistiska perspektivet framkom som en motpol mot de dåvarande stora teorierna determinismen och psykodynamin. Dessa teorier var pessimistiska, deterministiska och fokuserade på drivkrafter respektive beteende.
Den humanistiska synen är mer positiv och optimistisk. Den ser människan som en fri och unik varelse och att alla människor föds som goda. Den ser människan som proaktiv och med en fri vilja och möjligheten att bli vem man vill.
Alla människor föds med en inre strävan att nå självförverkligande och alla människor kan nå detta och leva upp till sin inre potential. Den menar att vi har förutsättningarna att nån självförverkligande men även att det är vårt eget ansvar. Vi kan inte bara skylla ifrån oss på andra utan vi har bara oss själva att stå till svars för och det finns alltid en lösning för att nå sitt idealsjälv.
beskriv Rogers Q-sprteringsteknik och vad den används till!
Används inom terapi som ett verktyg för att hjälpa patienten att förstå sig själva bättre men även att ge dom en guide så att de kan jobba mot förbättring, självuppskattning och självförverkligande.
Tekniken går ut på att patienten får en rad olika påståenden, EX:
- jag är intelligent
- jag känner mig ofta skyldig
- etc.
Utifrån detta får personen en bätte uppfattning hur de ser sig själv och kan genom positiv uppskattning och spegling från terapeuten få hjälp att förbättra sin självbild
