Syrabasbalans Flashcards
Q: Vad är definitionen av en syra?
A: En syra kan avge protoner (vätejoner, H+).
Q: Vad är definitionen av en bas?
A: En bas kan ta upp protoner (vätejoner, H+).
Q: Vad innebär det att en syra dissocierar?
A: När en syra dissocierar avger den sin vätejon (H+), vilket gör att den delas upp i en positiv vätejon (H+) och en negativ restjon (A-).
Q: Hur fungerar en bas i en syrabasreaktion?
A: En bas binder till sig en vätejon (H+) och blir då en basvätejon (BH+).
Q: Varför är det viktigt att förstå hur svaga syror och baser fungerar?
A: För att förstå hur de dissocierar i olika miljöer, vilket kan påverka hur de passerar cellmembran och hur de hanteras av kroppen.
Q: Hur kan alkalinisering av urin användas inom vården?
A: Genom att göra urinen mer basisk kan svaga syror dissociera och bli laddade, vilket gör att de inte kan reabsorberas av njurarna och kan utsöndras snabbare.
Q: Vad innebär pH och hur räknas det ut?
A: pH anger surheten eller alkaliniteten i en lösning och beräknas som den negativa logaritmen av vätejonkoncentrationen (pH = -lg [H+]).
Q: Vilket pH-intervall ska blodet ha?
A: Blodets pH ska ligga mellan 7.35 och 7.45.
Q: Vad innebär en logaritmisk skala för pH?
A: För varje enhet förändring i pH förändras vätejonkoncentrationen 10 gånger.
Q: Varför är pH viktigt för kroppen?
A: pH påverkar proteiners form och funktion, vilket är avgörande för enzymers aktivitet och kroppens normala funktion.
Q: Vad händer om pH i kroppen hamnar under 7.0 eller över 7.8?
A: Ett pH under 7.0 eller över 7.8 är oförenligt med liv.
Q: Hur får vi vätejoner i kroppen?
A: Vätejoner får vi från vår diet (aminosyror, fettsyror) och från metabolismen (t.ex. koldioxid, laktat och ketosyror).
Q: Hur hanterar kroppen vätejoner för att upprätthålla rätt pH?
A: Kroppen använder buffertsystem som bikarbonat, proteiner, ammoniak, fosfater och hemoglobin för att binda och släppa vätejoner efter behov.
Q: Vad är skillnaden i pH mellan blodplasma, inre cellvätska, magsaft och urin?
Blodplasma: pH 7.35-7.45
Inre cellvätska (ICV): pH 6.0-7.4
Magsaft: pH 1.2-7.8
Urin: pH 4.5-7.8
Q: Hur blir vi av med vätejoner i kroppen?
A: Vätejoner tas bort genom ventilationen (andningen) och via njurarna.
Q: Varför varierar pH i magsaft så mycket?
A: Magsaftens pH varierar beroende på matsmältning, där pH kan sjunka till 1.2 vid måltider och gå upp till 7.8 mellan måltider.
Q: Varför varierar pH i urinen?
A: Urinens pH varierar beroende på kroppens behov av att bli av med vätejoner och andra ämnen.
Q: Vad kan hända om fosfofruktokinas i glykolysen slutar fungera?
A: Om fosfofruktokinas slutar fungera, kan det leda till att inget socker transporteras till hjärnan, vilket kan orsaka koma.
Q: Vad händer om pH i blodet är under 7.0?
A: Ett pH under 7.0 är oförenligt med liv och kan leda till död.
Q: Vad händer om pH i blodet är över 7.8?
A: Ett pH över 7.8 är också oförenligt med liv och kan leda till död.
Q: Hur påverkar pH proteiner?
A: pH påverkar proteiners form och funktion genom att ändra deras laddning, vilket kan påverka deras bindning och funktion i kroppen.
Q: Vad innebär det att vätejoner (H+) är en viktig del av pH?
A: Vätejoner (H+) påverkar pH-nivån genom sin koncentration i en lösning. Ett högt antal vätejoner ger ett lågt pH (surt), och ett lågt antal vätejoner ger ett högt pH (basiskt).
Q: Vad är bikarbonatbufferten och vad gör den?
A: Bikarbonatbufferten är ett system i kroppen som hjälper till att reglera pH genom att binda och släppa vätejoner efter behov för att hålla pH inom det normala intervallet.
Q: Vilka andra buffertsystem finns i kroppen för att hantera pH?
A: Förutom bikarbonatbufferten finns även proteiner, ammoniak, fosfater och hemoglobin som buffertsystem i kroppen.
Q: Vad är en logaritmisk skala för pH?
A: En logaritmisk skala innebär att för varje enhet förändring i pH förändras vätejonkoncentrationen 10 gånger. Detta gör att pH-skalan är väldigt känslig för förändringar i vätejonkoncentrationen.
Q: Vad betyder det att pH i blodet ligger mellan 7.35 och 7.45?
A: Det betyder att blodets pH måste hållas inom detta snäva intervall för att kroppens biologiska processer och enzymaktivitet ska fungera korrekt.
Q: Varför varierar pH i urin?
A: pH i urin varierar beroende på kroppens behov av att utsöndra vätejoner och andra ämnen för att upprätthålla korrekt pH-balans.
Q: Vad är ett exempel på när pH i magsaft är mycket lågt?
A: Efter att ha ätit kan pH i magsaft sjunka till 1.2, vilket är mycket surt och hjälper till med matsmältningen.
Q: Hur påverkar pH den kemiska aktiviteten i kroppen?
A: Förändringar i pH kan påverka den kemiska aktiviteten i kroppen genom att förändra proteinernas struktur och funktion, vilket i sin tur kan påverka enzymaktivitet och andra biokemiska processer.
Q: Vad gör kroppen för att reglera pH när det kommer för mycket vätejoner?
A: När för mycket vätejoner produceras eller tas upp, reglerar kroppen pH genom ventilationen (andningen) och genom att utsöndra vätejoner via njurarna.
Q: Vad är bikarbonatbufferten och hur fungerar den?
Bikarbonatbufferten reglerar pH genom följande ekvation:
CO2 + H2O ↔ H2CO3 ↔ HCO3- + H+.
Koldioxid (CO2) kombineras med vatten (H2O) och bildar kolsyra (H2CO3), som snabbt omvandlas till bikarbonat (HCO3-) och vätejoner (H+). När det finns mer vätejoner blir pH lägre, vilket gör miljön surare.
Q: Hur påverkar lungorna bikarbonatbufferten?
A: Lungorna kan andas ut koldioxid (CO2) vilket sänker koldioxidnivån i blodet och förhindrar att pH sjunker för mycket. Detta gör att bikarbonatbufferten kan hålla pH stabilt genom att reglera vätejonkoncentrationen.
Q: Hur kompenserar njurarna i syrabasbalansen?
A: Njurarna kan utsöndra vätejoner (H+) och bevara bikarbonat (HCO3-). Detta är en långsammare process än lungornas kompensation, men njurarna arbetar kontinuerligt för att bibehålla syrabasbalansen och bidrar vid långvariga störningar.
Q: Vad används blodgasprov för?
A: Blodgasprov används för att avgöra patientens syrabasstatus och mäta olika parametrar som pH, syretryck (pO2), koldioxidtryck (pCO2), bikarbonat (HCO3-) och base excess (BE).
Q: Vad är skillnaden mellan artärblod och venöst blodprov vid blodgasanalys?
A: Artärblod ger ett mer exakt värde på syrabasstatus eftersom det inte har utsatts för de sura slaggprodukter som finns i venöst blod efter att det har passerat vävnaderna. Venöst blod kräver korrigering av pH och pO2.
Q: Vad är en kapillärblodgas?
A: Kapillärblodgas tas från exempelvis fingret med en lansett. Blodet bör arterialisera genom att värma upp området för att öka blodflödet innan provet tas.
Q: Vad påverkar blodgasprover?
A: Blodgasprover är känsliga för tid till analys, temperatur och hemoglobin. Fördröjd analys eller feber kan påverka resultatet, och felaktiga hemoglobinvärden kan också ge felaktiga blodgasvärden.
Q: Vad mäts vid syrabasstatus?
A: Vid syrabasstatus mäts pH, pO2 (syretryck), pCO2 (koldioxidtryck), HCO3- (bikarbonat) och BE (base excess).
Q: Vad betyder base excess (BE)?
A: Base excess är ett mått på “överskottet av baser” i blodet. Det reflekterar balansen mellan syror och baser som kan hjälpa till att bedöma om det finns en syra- eller basbalansrubbning.
Q: Vad är skillnaden mellan uppmätta och beräknade parametrar vid blodgasanalyser?
A: Uppmätta parametrar är de värden som direkt mäts i blodprovet, som pH, pCO2 och pO2. Beräknade parametrar, som bikarbonat och base excess, är inte direkt mätta utan beräknas utifrån de uppmätta värdena.
Q: Vad är en respiratorisk syrabasstörning?
A: En respiratorisk syrabasstörning orsakas av problem i ventilationen, som andning och lungfunktion. Detta leder till förändringar i pCO2 (koldioxid) som påverkar pH och kan orsaka acidos eller alkalos.
Q: Vad är en metabol syrabasstörning?
A: En metabol syrabasstörning orsakas av problem i metabolismen, som njurarnas funktion eller matsmältning, vilket påverkar koncentrationen av bikarbonat (HCO3-) och kan också leda till acidos eller alkalos.
Q: Vad är kompensation vid syrabasstörningar?
A: Kompensation sker när kroppen försöker återställa pH till normala nivåer. Vid en respiratorisk störning kan den metabola kompensationen ske långsamt, medan en metabol störning snabbt kompenseras respiratoriskt genom att andas mer eller mindre.
Q: Hur påverkar nedsatt lungfunktion syrabasbalansen?
A: Om lungorna inte kan ventilera effektivt, ansamlas koldioxid i blodet, vilket leder till högre koncentration av vätejoner (H+) och sänkt pH, vilket orsakar respiratorisk acidos.
Q: Vad händer vid ökad ventilation?
A: Vid ökad ventilation, som vid hyperventilering, andas man ut mer koldioxid, vilket sänker koncentrationen av vätejoner och höjer pH, vilket kan leda till respiratorisk alkalos.
Q: Vad bildas kontinuerligt i vår metabolism?
A: Syror, inklusive koldioxid och icke-flyktiga syror.
