Syrabasbalans Flashcards
1
Q
Q: Vad är definitionen av en syra?
A
A: En syra kan avge protoner (vätejoner, H+).
2
Q
Q: Vad är definitionen av en bas?
A
A: En bas kan ta upp protoner (vätejoner, H+).
3
Q
Q: Vad innebär det att en syra dissocierar?
A
A: När en syra dissocierar avger den sin vätejon (H+), vilket gör att den delas upp i en positiv vätejon (H+) och en negativ restjon (A-).
4
Q
Q: Hur fungerar en bas i en syrabasreaktion?
A
A: En bas binder till sig en vätejon (H+) och blir då en basvätejon (BH+).
5
Q
Q: Varför är det viktigt att förstå hur svaga syror och baser fungerar?
A
A: För att förstå hur de dissocierar i olika miljöer, vilket kan påverka hur de passerar cellmembran och hur de hanteras av kroppen.
6
Q
Q: Hur kan alkalinisering av urin användas inom vården?
A
A: Genom att göra urinen mer basisk kan svaga syror dissociera och bli laddade, vilket gör att de inte kan reabsorberas av njurarna och kan utsöndras snabbare.
7
Q
Q: Vad innebär pH och hur räknas det ut?
A
A: pH anger surheten eller alkaliniteten i en lösning och beräknas som den negativa logaritmen av vätejonkoncentrationen (pH = -lg [H+]).
8
Q
Q: Vilket pH-intervall ska blodet ha?
A
A: Blodets pH ska ligga mellan 7.35 och 7.45.
9
Q
Q: Vad innebär en logaritmisk skala för pH?
A
A: För varje enhet förändring i pH förändras vätejonkoncentrationen 10 gånger.
10
Q
Q: Varför är pH viktigt för kroppen?
A
A: pH påverkar proteiners form och funktion, vilket är avgörande för enzymers aktivitet och kroppens normala funktion.
11
Q
Q: Vad händer om pH i kroppen hamnar under 7.0 eller över 7.8?
A
A: Ett pH under 7.0 eller över 7.8 är oförenligt med liv.
12
Q
Q: Hur får vi vätejoner i kroppen?
A
A: Vätejoner får vi från vår diet (aminosyror, fettsyror) och från metabolismen (t.ex. koldioxid, laktat och ketosyror).
13
Q
Q: Hur hanterar kroppen vätejoner för att upprätthålla rätt pH?
A
A: Kroppen använder buffertsystem som bikarbonat, proteiner, ammoniak, fosfater och hemoglobin för att binda och släppa vätejoner efter behov.
14
Q
Q: Vad är skillnaden i pH mellan blodplasma, inre cellvätska, magsaft och urin?
A
Blodplasma: pH 7.35-7.45
Inre cellvätska (ICV): pH 6.0-7.4
Magsaft: pH 1.2-7.8
Urin: pH 4.5-7.8
15
Q
Q: Hur blir vi av med vätejoner i kroppen?
A
A: Vätejoner tas bort genom ventilationen (andningen) och via njurarna.
16
Q
Q: Varför varierar pH i magsaft så mycket?
A
A: Magsaftens pH varierar beroende på matsmältning, där pH kan sjunka till 1.2 vid måltider och gå upp till 7.8 mellan måltider.
17
Q
Q: Varför varierar pH i urinen?
A
A: Urinens pH varierar beroende på kroppens behov av att bli av med vätejoner och andra ämnen.
18
Q
Q: Vad kan hända om fosfofruktokinas i glykolysen slutar fungera?
A
A: Om fosfofruktokinas slutar fungera, kan det leda till att inget socker transporteras till hjärnan, vilket kan orsaka koma.
19
Q
Q: Vad händer om pH i blodet är under 7.0?
A
A: Ett pH under 7.0 är oförenligt med liv och kan leda till död.
20
Q
Q: Vad händer om pH i blodet är över 7.8?
A
A: Ett pH över 7.8 är också oförenligt med liv och kan leda till död.
21
Q
Q: Hur påverkar pH proteiner?
A
A: pH påverkar proteiners form och funktion genom att ändra deras laddning, vilket kan påverka deras bindning och funktion i kroppen.
22
Q
Q: Vad innebär det att vätejoner (H+) är en viktig del av pH?
A
A: Vätejoner (H+) påverkar pH-nivån genom sin koncentration i en lösning. Ett högt antal vätejoner ger ett lågt pH (surt), och ett lågt antal vätejoner ger ett högt pH (basiskt).
23
Q
Q: Vad är bikarbonatbufferten och vad gör den?
A
A: Bikarbonatbufferten är ett system i kroppen som hjälper till att reglera pH genom att binda och släppa vätejoner efter behov för att hålla pH inom det normala intervallet.
24
Q
Q: Vilka andra buffertsystem finns i kroppen för att hantera pH?
A
A: Förutom bikarbonatbufferten finns även proteiner, ammoniak, fosfater och hemoglobin som buffertsystem i kroppen.
25
Q: Vad är en logaritmisk skala för pH?
A: En logaritmisk skala innebär att för varje enhet förändring i pH förändras vätejonkoncentrationen 10 gånger. Detta gör att pH-skalan är väldigt känslig för förändringar i vätejonkoncentrationen.
26
Q: Vad betyder det att pH i blodet ligger mellan 7.35 och 7.45?
A: Det betyder att blodets pH måste hållas inom detta snäva intervall för att kroppens biologiska processer och enzymaktivitet ska fungera korrekt.
27
Q: Varför varierar pH i urin?
A: pH i urin varierar beroende på kroppens behov av att utsöndra vätejoner och andra ämnen för att upprätthålla korrekt pH-balans.
28
Q: Vad är ett exempel på när pH i magsaft är mycket lågt?
A: Efter att ha ätit kan pH i magsaft sjunka till 1.2, vilket är mycket surt och hjälper till med matsmältningen.
29
Q: Hur påverkar pH den kemiska aktiviteten i kroppen?
A: Förändringar i pH kan påverka den kemiska aktiviteten i kroppen genom att förändra proteinernas struktur och funktion, vilket i sin tur kan påverka enzymaktivitet och andra biokemiska processer.
30
Q: Vad gör kroppen för att reglera pH när det kommer för mycket vätejoner?
A: När för mycket vätejoner produceras eller tas upp, reglerar kroppen pH genom ventilationen (andningen) och genom att utsöndra vätejoner via njurarna.
31
Q: Vad är bikarbonatbufferten och hur fungerar den?
Bikarbonatbufferten reglerar pH genom följande ekvation:
CO2 + H2O ↔ H2CO3 ↔ HCO3- + H+.
Koldioxid (CO2) kombineras med vatten (H2O) och bildar kolsyra (H2CO3), som snabbt omvandlas till bikarbonat (HCO3-) och vätejoner (H+). När det finns mer vätejoner blir pH lägre, vilket gör miljön surare.
32
Q: Hur påverkar lungorna bikarbonatbufferten?
A: Lungorna kan andas ut koldioxid (CO2) vilket sänker koldioxidnivån i blodet och förhindrar att pH sjunker för mycket. Detta gör att bikarbonatbufferten kan hålla pH stabilt genom att reglera vätejonkoncentrationen.
33
Q: Hur kompenserar njurarna i syrabasbalansen?
A: Njurarna kan utsöndra vätejoner (H+) och bevara bikarbonat (HCO3-). Detta är en långsammare process än lungornas kompensation, men njurarna arbetar kontinuerligt för att bibehålla syrabasbalansen och bidrar vid långvariga störningar.
34
Q: Vad används blodgasprov för?
A: Blodgasprov används för att avgöra patientens syrabasstatus och mäta olika parametrar som pH, syretryck (pO2), koldioxidtryck (pCO2), bikarbonat (HCO3-) och base excess (BE).
35
Q: Vad är skillnaden mellan artärblod och venöst blodprov vid blodgasanalys?
A: Artärblod ger ett mer exakt värde på syrabasstatus eftersom det inte har utsatts för de sura slaggprodukter som finns i venöst blod efter att det har passerat vävnaderna. Venöst blod kräver korrigering av pH och pO2.
36
Q: Vad är en kapillärblodgas?
A: Kapillärblodgas tas från exempelvis fingret med en lansett. Blodet bör arterialisera genom att värma upp området för att öka blodflödet innan provet tas.
37
Q: Vad påverkar blodgasprover?
A: Blodgasprover är känsliga för tid till analys, temperatur och hemoglobin. Fördröjd analys eller feber kan påverka resultatet, och felaktiga hemoglobinvärden kan också ge felaktiga blodgasvärden.
38
Q: Vad mäts vid syrabasstatus?
A: Vid syrabasstatus mäts pH, pO2 (syretryck), pCO2 (koldioxidtryck), HCO3- (bikarbonat) och BE (base excess).
39
Q: Vad betyder base excess (BE)?
A: Base excess är ett mått på "överskottet av baser" i blodet. Det reflekterar balansen mellan syror och baser som kan hjälpa till att bedöma om det finns en syra- eller basbalansrubbning.
40
Q: Vad är skillnaden mellan uppmätta och beräknade parametrar vid blodgasanalyser?
A: Uppmätta parametrar är de värden som direkt mäts i blodprovet, som pH, pCO2 och pO2. Beräknade parametrar, som bikarbonat och base excess, är inte direkt mätta utan beräknas utifrån de uppmätta värdena.
41
Q: Vad är en respiratorisk syrabasstörning?
A: En respiratorisk syrabasstörning orsakas av problem i ventilationen, som andning och lungfunktion. Detta leder till förändringar i pCO2 (koldioxid) som påverkar pH och kan orsaka acidos eller alkalos.
41
Q: Vad är en metabol syrabasstörning?
A: En metabol syrabasstörning orsakas av problem i metabolismen, som njurarnas funktion eller matsmältning, vilket påverkar koncentrationen av bikarbonat (HCO3-) och kan också leda till acidos eller alkalos.
42
Q: Vad är kompensation vid syrabasstörningar?
A: Kompensation sker när kroppen försöker återställa pH till normala nivåer. Vid en respiratorisk störning kan den metabola kompensationen ske långsamt, medan en metabol störning snabbt kompenseras respiratoriskt genom att andas mer eller mindre.
42
Q: Hur påverkar nedsatt lungfunktion syrabasbalansen?
A: Om lungorna inte kan ventilera effektivt, ansamlas koldioxid i blodet, vilket leder till högre koncentration av vätejoner (H+) och sänkt pH, vilket orsakar respiratorisk acidos.
42
Q: Vad händer vid ökad ventilation?
A: Vid ökad ventilation, som vid hyperventilering, andas man ut mer koldioxid, vilket sänker koncentrationen av vätejoner och höjer pH, vilket kan leda till respiratorisk alkalos.
43
Q: Vad bildas kontinuerligt i vår metabolism?
A: Syror, inklusive koldioxid och icke-flyktiga syror.
44
Q: Hur neutraliseras de icke-flyktiga syrorna vid en normal kost?
A: Baser i maten neutraliserar cirka 50% av de icke-flyktiga syrorna.
45
Q: Vad händer med de resterande icke-flyktiga syrorna som inte neutraliseras av maten?
A: De utsöndras av njurarna.
46
Q: Vad händer om njurarna inte fungerar normalt (nedsatt funktion)?
A: Vätexioner (H+) ansamlas, vilket leder till en högre vätejonkoncentration och ett lägre pH.
47
Q: Vad är base excess?
A: Base excess är ett mått på över- eller underskott av buffrande baser som bikarbonat (HCO3-), ammoniak (NH4+) eller fosfater (HPO4-).
48
Q: Vad innebär ett högt base excess?
A: Ett högt base excess betyder att vi har ett överskott av buffrande baser och kan innebära alkalos (mycket bas/lite syra).
48
A: Ett högt base excess betyder att vi har ett överskott av buffrande baser och kan innebära alkalos (mycket bas/lite syra).
A: Ett lågt base excess innebär ett underskott av buffrande baser och kan indikera acidos (mycket syra/lite bas).
49
Q: Hur fungerar njurens syrabasbalans?
A: Njuren reglerar syrabasbalansen genom att utsöndra syror och reabsorbera bikarbonat (HCO3-) för att hålla pH inom det normala intervallet.
50
Q: Vad är den flyktiga delen av syrorna och hur hanteras de?
A: Den flyktiga delen är koldioxid (CO2), som andas ut via lungorna, och bikarbonat används i omvandlingen.
51
Q: Vad händer om njurarna inte kan hantera den icke-flyktiga syran?
A: Den icke-flyktiga syran måste utsöndras genom urinen, exempelvis svavelsyra, fosforsyra, urinsyra, mjölksyra och ketonsyror.
52
Q: Hur reglerar njurarna syrabasbalansen?
A: Genom att göra urinen mer sur eller basisk, genom att reabsorbera bikarbonat och nybilda bikarbonat vid behov.
53
Q: Vad händer vid en ökning av vätejoner (H+) i kroppen?
A: Vid en ökning av vätejoner sjunker pH, och njurarna sparar mer bikarbonat (HCO3-) för att buffra överskottet.
54
Q: Vad orsakar respiratorisk acidos?
A: När koldioxid (CO2) inte kan ventileras ut ordentligt, leder det till en ökning av vätejoner (H+) och ett sänkt pH (acidos).
54
Q: Vad är urinens pH-intervall?
A: Urinens pH kan variera mellan 4,5 och 8, beroende på syrabasbalansen.
55
Q: Vad orsakar respiratorisk alkalos?
A: När för mycket koldioxid ventileras ut, minskar vätejonkoncentrationen (H+) och pH stiger (alkalos).
56
Q: Hur påverkar koldioxid (CO2) syrabasbalansen?
A: Koldioxid omvandlas till vätejoner (H+), vilket påverkar pH. Högt CO2 innebär fler vätejoner och ett lägre pH, medan lågt CO2 leder till ett högre pH.
57
Q1: Vad är ett exempel på hur lätt syrabasbalansen kan störas?
A1: Ett exempel på hur lätt syrabasbalansen kan störas är när studenter genomför en labb där de tar blodgaser på varandra, och där resultaten kan förändras av faktorer som hyperventilation, hypoventilation, eller mjölksyraproduktion under fysiskt arbete.
58
Q2: Vad är skillnaden mellan start- och slutvärdena för blodgasprover i det första exemplet?
A2: I det första exemplet är startvärdena för pH, pCO2 och pO2 inom normalintervallet. Efter experimentet sjunker pH något (från 7,43 till 7,38), pCO2 ökar (från 4,9 till 6,4 kPa), och pO2 sjunker (från 11,9 till 6,7 kPa).
59
Q3: Vad innebär ett slutvärde på pH 7,7 i det andra exemplet?
A3: Ett slutvärde på pH 7,7 innebär en alkalos, där pH är högre än normalt. Detta åtföljs av en kraftig minskning av pCO2 (från 5,2 till 1,6 kPa) och en ökning av pO2 (från 11,0 till 21,0 kPa).
60
Q4: Vad händer med base excess i det tredje exemplet, och vad kan detta tyda på?
A4: I det tredje exemplet sjunker base excess kraftigt från -1 till -7. Detta tyder på ett underskott av buffrande baser, vilket kan bero på produktion av syror, exempelvis mjölksyra vid intensiv fysisk aktivitet.
60
Q5: Vad kan orsaka en störning där pH sjunker, pCO2 ökar och pO2 minskar?
A5: En sådan störning kan orsakas av hypoventilation, där personen håller andan för länge, vilket leder till att koldioxid ansamlas och syreminskas i blodet.
61
Q6: Vad är en trolig orsak till att pH stiger, pCO2 minskar och pO2 ökar?
A6: En trolig orsak är hyperventilation, där personen andas ut för mycket koldioxid och tar in mycket syre, vilket leder till alkalos (högt pH) och lågt pCO2.
62
Q7: Vad innebär ett underskott av baser och vad kan orsaka det i ett blodgasprov?
A7: Ett underskott av baser innebär att det finns för mycket syror i blodet som behöver buffras. Detta kan orsakas av aktiviteter som mjölksyraproduktion, exempelvis vid statisk muskelbelastning som i en jägarsits.
63
Q8: Hur påverkar mjölksyra (laktat) syrabasbalansen?
A8: Mjölksyra produceras när musklerna arbetar utan tillräcklig syretillgång, vilket leder till ett underskott av buffrande baser (sänkt base excess) och kan sänka pH i blodet.
64
Q9: Vad kan orsaka ett kraftigt underskott på base excess under ett labbexperiment?
A9: Ett kraftigt underskott på base excess kan orsakas av en situation där mjölksyra produceras, t.ex. om studenten håller sig stilla i en jägarsits, vilket gör att stora mängder mjölksyra bildas.
65
Q10: Vad händer om en person hyperventilerar i relation till syrabasbalansen?
A10: Om en person hyperventilerar, kommer pCO2 att minska kraftigt och pH att öka, vilket kan leda till en alkalos, där syre (pO2) också ökar eftersom personen tar in mer syre.
66
Q11: Vad kan orsaka ett lägre pH tillsammans med högre koldioxid och lågt syre?
A11: Detta kan orsakas av hypoventilation eller att en person andas för långsamt eller håller andan, vilket leder till högre koldioxidnivåer och lägre syre.
67
Q12: Hur snabbt kan syrabasbalansen återställas efter exempelvis fysisk ansträngning?
A12: Syrabasbalansen kan återställas snabbt efter fysisk ansträngning, exempelvis efter intensiv träning som producerar mjölksyra, tack vare kroppens homeostatiska mekanismer för syrabasreglering.
68
Q: Vad händer med syrabasbalansen om man utför en intensiv träningsinsats som producerar mycket mjölksyra?
A: Mjölksyraproduktionen sänker pH-värdet och gör det tillfälligt mer surt, men syrabasbalansen återställs snabbt tack vare kroppens homeostas.
69
Q: Hur kan hyperventilering påverka syrabasbalansen?
A: Hyperventilering leder till en kraftig minskning av koldioxid (pCO2), vilket kan orsaka en alkalos (högt pH) och ett lågt koldioxidtryck.
70
Q: Vad är en vanlig orsak till att syresättningen blir låg vid blodgasprovtagning?
A: Om man till exempel har hållit andan för länge kan pO2 sjunka samtidigt som koldioxid (pCO2) stiger.
71
Q: Vad kan en mycket låg base excess (-7) indikera vid blodgasanalys?
A: Ett kraftigt underskott av buffrande baser som kan orsakas av hög produktion av syror, exempelvis mjölksyra vid fysisk ansträngning.
72
Q: Vad sker i kroppen vid jägarsits som kan påverka syrabasbalansen?
A: Stående i jägarsits kan leda till produktion av mjölksyra i musklerna, vilket sänker base excess och kan ge ett tillfälligt underskott på buffrande baser.
72
Q: Hur påverkas pH om koldioxidnivåerna stiger?
A: Höga nivåer av koldioxid leder till ökad produktion av vätejoner, vilket sänker pH och orsakar acidos.
73
Q: Vad kan orsaka både högt syretryck och lågt koldioxidtryck vid en blodgasanalys?
A: Detta kan inträffa vid hyperventilering där kroppen tar upp mycket syre och samtidigt andas ut mycket koldioxid.
73
Q: Vad händer med pH och pCO2 vid hyperventilering?
A: Vid hyperventilering sjunker pCO2 kraftigt, vilket leder till en alkalos (högt pH).
74
Q: Vad innebär det när pH är lågt och koldioxid är högt i en blodgas?
A: Detta kan tyda på hypoventilation, där kroppen inte andas ut tillräckligt med koldioxid, vilket leder till ackumulering av koldioxid och sänkt pH.
75
Q: Vad kan en förändring i base excess från -1 till -7 tyda på?
A: En sådan förändring kan indikera att kroppen har en stor mängd syror som inte kan buffras ordentligt, exempelvis vid mjölksyraproduktion vid fysisk ansträngning.
76
Q: Vad kan orsaka ett pH-värde som är för högt i relation till koldioxidnivåerna?
A: Det kan bero på hyperventilering där koldioxidnivåerna minskar kraftigt och leder till alkalos.
77
Q: Vad orsakar respiratorisk acidos?
A: Respiratorisk acidos orsakas av att personen andas för lite, vilket leder till att koldioxid inte andas ut tillräckligt. Orsaker kan inkludera lungsjukdomar som KOL och astma, neurologiska sjukdomar, revbensfrakturer, läkemedel eller skador på CNS.
77
Q: Hur påverkar långvarig hög koldioxidnivå andningen?
A: Vid kroniskt hög koldioxidnivå, över 5,8 kPa under längre tid, ställs andningens styrning om till ett "backup-system" där andningen istället styrs av syretrycket (hypoxic drive), vilket innebär att andningen blir beroende av lågt syretryck snarare än koldioxid.
78
Q: Vad innebär "hypoxic drive" vid respiratorisk acidos?
A: "Hypoxic drive" innebär att andningen styrs av syrenivån istället för koldioxidnivån. Detta sker vid långvarig hög koldioxid, där kroppen börjar förlita sig på syrgasnivån för att reglera andningen.
79
Q: Varför kan det vara farligt att ge för mycket syrgas till patienter med kronisk respiratorisk acidos?
A: Vid hypoxic drive kan för mycket syrgas hindra att syretrycket sjunker tillräckligt för att trigga andningen. Det kan orsaka att patienten slutar andas, vilket gör att syrgasadministration måste kontrolleras noggrant.
80
Q: Vad orsakar respiratorisk alkalos?
A: Respiratorisk alkalos orsakas av att andningscentrum stimuleras och andningen ökar. Orsaker inkluderar feber, smärta, stress, vissa läkemedel, hög höjd och paniktillstånd.
81
Q: Hur påverkar paniktillstånd respiratorisk alkalos?
A: Vid paniktillstånd ökar andningen kraftigt (hyperventilation), vilket leder till att koldioxid (CO2) minskar i kroppen och pH stiger, vilket orsakar alkalos.
82
Q: Vad händer med pH och koldioxid vid hyperventilation?
A: Vid hyperventilation minskar koldioxidnivåerna, vilket leder till ett högre pH (alkalos). Detta beror på att kroppen andas ut mer koldioxid än vanligt.
83
Q: Vad sker vid svimning orsakad av psykisk stress?
A: Vid svimning orsakad av psykisk stress återgår andningen normalt när personen återfår medvetandet, eftersom den psykiska orsaken försvinner.
84
Q: Vad händer med pH och bikarbonat vid metabol acidos?
A: Vid metabol acidos ökar mängden vätejoner (H+), vilket sänker pH och leder till acidos. Buffrande baser används upp, vilket gör att base excess och bikarbonat blir lågt.
85
Q: Vad händer med pH och base excess vid metabol alkalos?
A: Vid metabol alkalos minskar mängden vätejoner (H+), vilket höjer pH och leder till alkalos. Detta gör att det finns ett överskott av buffrande baser, vilket höjer base excess och bikarbonat.
86
Q: Vad innebär förhållandet mellan bikarbonat och base excess vid metabol syrabasstörning?
A: Vid metabol syrabasstörning kan man se att ett lågt bikarbonat och base excess indikerar acidos, medan ett högt bikarbonat och base excess tyder på alkalos. Base excess är mer linjärt i förhållande till bikarbonat, men inte helt proportionellt.
87
Q: Hur påverkar överskott av vätejoner pH?
A: Om mängden vätejoner (H+) ökar, minskar pH och orsakar acidos.
87
Q: Vad händer när vätejoner förloras i kroppen?
A: När vätejoner (H+) förloras, ökar pH och det leder till alkalos.
88
Q: Hur påverkar en metabol syrabasstörning mängden bikarbonat och base excess?
A: Vid metabol acidos minskar mängden bikarbonat och base excess eftersom buffrande baser används för att neutralisera överskottet av vätejoner. Vid metabol alkalos ökar mängden bikarbonat och base excess på grund av ett överskott av buffrande baser.
89
Q: Vad innebär en metabol syrabasstörning med pH på 7,45, HCO3- på 26 och base excess på +2?
A: Detta indikerar en metabol alkalos, där pH är högt, HCO3- och base excess är höga, vilket betyder ett överskott av buffrande baser och en minskning av vätejonkoncentrationen.
90
Q: Vad kan orsaka metabol acidos?
Metabol acidos kan orsakas av:
Ökad produktion av sura produkter (t.ex. vid nedsatt cirkulation, hjärtsvikt, hjärtstillestånd, ketoacidos, kronisk alkoholism, svält, anorexi, obehandlad diabetes, hypovolemi, chock, sepsis)
Förlorad bas (t.ex. diarré där HCO3- förloras via avföring)
Nedsatt utsöndring av H+ vid kronisk njursvikt
Förgiftningar (t.ex. ASA, metanol, etylenglykol)
91
Q: Hur påverkar nedsatt cirkulation metabolismen?
Nedsatt cirkulation leder till syrebrist och bildandet av sura produkter som laktat, vilket kan orsaka metabol acidos. Det kan ske vid hjärtsvikt, hjärtstillestånd eller vid dålig perifer cirkulation.
91
Q: Vad är ketoacidos och vad orsakar det?
Ketoacidos är en form av metabol acidos som uppstår när kroppen använder fettsyror som energikälla istället för glukos, vilket leder till produktion av ketoner och sura produkter. Orsaker kan vara obehandlad diabetes, svält, anorexi eller LCHF-diet (i vissa fall).
92
Q: Vad kan orsaka metabol alkalos?
Metabol alkalos kan orsakas av:
Överbehandlad acidos
Kräkning (förlust av magsaft/HCl)
Överdoser av Samarin och antacida
Aldosteronism (t.ex. Conn's syndrom)
Hypokalemi (kaliumbrist)
Lakrits (mineralkortikoid effekt)
92
Q: Hur påverkar aldosteronism syrabasbalansen?
Aldosteronism, som kan orsakas av en tumör i binjuren, leder till överproduktion av aldosteron. Detta ökar natriumretentionen och förlorar vätejoner, vilket orsakar metabol alkalos.
93
Q: Hur kan hypokalemi orsaka metabol alkalos?
Hypokalemi leder till att kalium bristfälligt ersätts i cellerna, vilket gör att vätejoner tas upp istället. Detta minskar koncentrationen av vätejoner i blodet och orsakar metabol alkalos.
94
Q: Vad är kompensation vid syrabasstörning?
Vid syrabasstörning kan det andra systemet (respiratoriskt eller metabolt) försöka motverka störningen:
Respiratorisk kompensation: Snabb anpassning genom att andas mer eller mindre.
Metabol kompensation: Njurar eliminerar eller sparar H+ och HCO3-, vilket tar längre tid (1-2 timmar för att börja och 1-2 dygn för full effekt)
95
Q: Hur kan man tolka en syrabasstatus?
För att tolka syrabasstatus, ställ följande frågor:
1. Är det acidos eller alkalos?
2. Vad har orsakat störningen?
- Titta på om CO2 eller HCO3- avviker mest från normala värden. - Den största avvikelsen är den ansvariga.
- Alternativt använd minnesregeln ROME:
* Respiratory Opposite: Om pH och CO2 går åt olika håll är det respiratorisk störning.
* Metabolic Equal: Om pH och HCO3- går åt samma håll är det metabol störning
95
Q: Vad innebär ROME-regeln för tolkning av syrabasstatus?
ROMEs minnesregel betyder:
Respiratory Opposite: Om pH och CO2 går åt olika håll, är det en respiratorisk störning.
Metabolic Equal: Om pH och HCO3- går åt samma håll, är det en metabol störning
96
Q: Vad innebär ROME och hur relaterar det till pH och koldioxid?
A: ROME står för "Respiratory Opposite" och "Metabolic Equal". När pH går upp (alkalos), minskar koldioxid (respiratoriskt). Det är en invers relation. Samtidigt innebär "Metabolic Equal" att när pH går upp, så går base excess (BE) och bikarbonat (HCO3-) också upp, vilket är en metabol kompensation.
97
Q: Vad innebär det att en syrabasstörning är kompenserad?
A: En syrabasstörning är kompenserad om det andra systemet (respiratoriskt eller metabolt) har justerat för att återställa pH till normal nivå. En störning är inte kompenserad om det andra systemet inte har gjort någon förändring, eller om kompensationen är otillräcklig.
98
Q: Vad innebär det när pH är lågt enligt ROME?
A: När pH är lågt enligt ROME (respiratory opposite) ska koldioxid (pCO2) vara hög, eftersom pH och koldioxid rör sig åt motsatta håll. Om koldioxid är förhöjd stämmer detta överens med en respiratorisk acidos.
99
Q: Vad innebär det att pH är lågt och base excess är normal i det första exemplet i bild 6?
A: Eftersom base excess är inom det normala intervallet (±3 mmol/l), betyder det att den metabola komponenten inte har kompenserat för acidosen. Detta tyder på att störningen är okompenserad.
100
Q: Vad innebär det när pH och base excess rör sig åt samma håll i det andra exemplet i bild 6?
A: Om pH och base excess går åt samma håll (dvs. både är låga) indikerar detta en metabol acidos snarare än en respiratorisk störning.
100
Q: Vad innebär det att det finns en respiratorisk kompensation i andra exemplet i bild 6?
A: I det andra exemplet är pCO2 lågt (2,8 kPa), vilket indikerar att kroppen försöker bli av med koldioxid genom ökad ventilation för att kompensera för den metabola acidosen. Detta är ett exempel på respiratorisk kompensation.
101
Q: Vad är de normala värdena för syrabasparametrar enligt bild 6?
De normala värdena är:
pH: 7,35 - 7,45
pCO2: 4,8 - 5,8 kPa
pO2: 10 - 13 kPa
HCO3-: 21 - 27 mmol/l
BE: ± 3 mmol/l (mM)
102
Q: Varför är det bra att känna till de normala syrabasvärdena?
A: Det är bra att känna till de normala syrabasvärdena eftersom de hjälper till att snabbt identifiera avvikelser och tolka syrabasstatus korrekt. Man kan använda referensvärden för att avgöra om en störning är normal eller avviker från det förväntade.
