Klinisk fysiologi Flashcards
1
Q
Fråga 1: Vilka typer av lungundersökningar ingår i föreläsningen om lungfunktion?
A
Spirometri
Impulsoscillometri (IOS)
Bronkiell hyperreaktivitet (metakolintest)
Diffusionskapacitetmätning
Lungmekanik
Lungscintigrafi (denna behandlas i en separat inspelning tillsammans med andra scintigrafier)
2
Q
Fråga 2: Vad mäter spirometri och vad är skillnaden mellan statiska och dynamiska lungvolymer?
A
Spirometri mäter både statiska och dynamiska lungvolymer:
- Statiska lungvolymer: Dessa inkluderar volymer som inte förändras under andning, som tidalvolym (TV), inspiratorisk reservvolym (IRV), exspiratorisk reservvolym (ERV), vitalkapacitet (VC), residualvolym (RV) och total lungkapacitet (TLC).
- Dynamiska lungvolymer (flöden): Mäter hur snabbt luft kan andas in och ut över tid, exempelvis forcerad vitalkapacitet (FVC) och forcerad exspiratorisk volym på en sekund (FEV1.0).
3
Q
Fråga 3: Vad är tidalvolym (TV) och hur relaterar det till vitalkapacitet (VC)?
A
Svar: Tidalvolym (TV) är volymen av ett normalt andetag, cirka en halv liter. Vid spirometri mäts också inspiratorisk reservvolym (IRV) och exspiratorisk reservvolym (ERV), och dessa volymer tillsammans ger vitalkapaciteten (VC), vilket är den maximala volymen som kan andas in och ut.
4
Q
Fråga 4: Vad är residualvolym (RV) och hur mäts den?
A
Svar: Residualvolym (RV) är den volym luft som inte kan andas ut, även efter maximal utandning. För att mäta denna volym krävs en utökad spirometri, till exempel genom heliumspädning eller användning av kroppspletysmografi eller bodybox.
5
Q
Fråga 5: Vad är skillnaden mellan statisk och dynamisk spirometri?
A
- Statisk spirometri: Mäter statiska lungvolymer som VC och dess delvolymer (TV, IRV, ERV).
- Dynamisk spirometri: Mäter flöden, det vill säga hur snabbt luft kan andas ut eller in över tid. Viktiga mått är FVC (forcerad vitalkapacitet), FEV1.0 (forcerad exspiratorisk volym på en sekund) och FEV%.
6
Q
Fråga 6: Vad är FEV1.0 och FVC, och vad är deras relation?
A
- FEV1.0 är den volym som en person kan andas ut under den första sekunden av en maximal utandning.
- FVC är den totala volymen som kan andas ut under en maximal utandning. Relationen mellan dessa värden kallas FEV% och är normalt 70-80% hos friska individer.
7
Q
Fråga 7: Vad är PEF (Peak Expiratory Flow) och hur används det?
A
PEF (Peak Expiratory Flow) mäter den högsta utandningsflödet och används för att övervaka luftvägsflöde, särskilt vid obstruktiva lungsjukdomar som astma. Det kan mätas med en enkel PEF-mätare.
8
Q
Fråga 8: Vad är skillnaden mellan obstruktiv och restriktiv lungsjukdom i spirometri?
A
- Obstruktiv sjukdom: Finns hinder för luftflödet, vilket gör att FEV1.0 blir lågt i förhållande till FVC (lågt FEV%).
- Restriktiv sjukdom: Minskad lungvolym gör att FVC är låg, men FEV% kan vara normalt eller högt eftersom volymen är mindre men flödet kan vara bra.
9
Q
Fråga 9: Vad är funktionell residualkapacitet (FRC) och hur mäts den?
A
Funktionell residualkapacitet (FRC) är den volym luft som finns kvar i lungorna efter en normal utandning (dvs efter tidalvolymen). För att mäta FRC och residualvolymen krävs avancerad spirometri med exempelvis heliumspädning eller kroppspletysmografi.
10
Q
Fråga 10: Vad är fördelarna med att använda en kroppspletysmograf (bodybox) vid spirometri?
A
En kroppspletysmograf (bodybox) används för att mäta volyms- och tryckförändringar under andning. Genom att sitta i boxen kan man mäta volymförändringar i hela kroppen, vilket gör den mer exakt än vanlig spirometri. Boxen kan också användas för att hitta blodproppar i extremiteter.
11
Q
Fråga 11: Vad är dynamisk spirometri och varför är det viktigt för att bedöma lungfunktion?
A
Dynamisk spirometri mäter flöden (volym över tid), vilket gör det möjligt att bedöma ventilationskapaciteten hos en patient. Genom att mäta FEV1.0, FVC och deras relation (FEV%) kan man få en detaljerad bild av om det finns några hinder för luftflödet (obstruktiv sjukdom) eller om lungvolymen är minskad (restriktiv sjukdom).
12
Q
Fråga 12: Vad kan man se från spirometrin vid obstruktiv lungsjukdom?
A
Vid obstruktiv sjukdom (som astma eller KOL) kommer spirometrin visa ett lågt FEV1.0 i relation till FVC, vilket ger ett lågt FEV% (mindre än 70-80%). Detta beror på att luftvägarna är förträngda och luften inte kan lämna lungorna snabbt nog.
13
Q
Fråga 13: Vad kan man se från spirometrin vid restriktiv lungsjukdom?
A
Vid restriktiv sjukdom (som fibros eller skolios) kommer spirometrin visa ett låg FVC (reducerad total lungvolym), men FEV% kan vara normalt eller högre. Detta beror på att den totala lungvolymen är minskad, men flödet är ofta normalt.
14
Q
Fråga 2: Vad ingår i de statiska lungvolymerna som mäts vid spirometri?
A
De statiska lungvolymerna som mäts vid spirometri inkluderar:
- VT (Tidalvolym): Andetagets volym
- IRV (Inspiratorisk reservvolym): Volymen man kan andas in ovanpå tidalvolymen
- ERV (Exspiratorisk reservvolym): Volymen man kan andas ut efter ett vanligt andetag
- VC (Vitalkapacitet): Summan av VT, IRV och ERV
- RV (Residualvolym): Volymen som inte kan andas ut
- TLC (Total lungkapacitet): Summan av VC och RV
15
Q
Fråga 4: Vad innebär forcerad vitalkapacitet (FVC)?
A
Svar 4: Forcerad vitalkapacitet (FVC) är den maximala volym luft som en person kan andas ut efter att ha andats in maximalt och utandats så snabbt som möjligt.
16
Q
Fråga 5: Vad mäts vid dynamisk spirometri och varför är det viktigt?
A
Vid dynamisk spirometri mäts flöden, vilket innebär att volymen av luft mäts över tid. De viktigaste måtten är:
- FVC (Forcerad vitalkapacitet)
- FEV1.0 (Forcerad exspiratorisk volym på en sekund)
-FEV% (kvoten mellan FEV1.0 och FVC)
Det hjälper till att bedöma ventilationsförmågan och kan ge indikationer på obstruktiva eller restriktiva lungsjukdomar.
17
Q
Fråga 6: Vad är skillnaden mellan obstruktiv och restriktiv lungsjukdom vid spirometri?
A
- Obstruktiv sjukdom: Här är FEV1.0 sänkt och FEV% låg eftersom det finns hinder för luftflödet (t.ex. astma).
- Restriktiv sjukdom: Här är FVC sänkt och FEV% hög, eftersom lungvolymen är minskad men luftflödet inte är hinder för att andas ut (t.ex. fibros).
18
Q
Fråga 8: Vad är total lungkapacitet (TLC) och hur relaterar den till vitalkapacitet?
A
Svar 8: Total lungkapacitet (TLC) är summan av vitalkapaciteten (VC) och residualvolymen (RV). TLC är den totala volymen luft som kan vara i lungorna, inklusive den luftvolym som inte kan andas ut.
19
Q
Fråga 7: Vad innebär residualvolym (RV) och hur mäts den?
A
Svar 7: Residualvolym (RV) är den luftvolym som finns kvar i lungorna efter maximal utandning och kan inte andas ut. Den mäts genom utökad spirometri, exempelvis med heliumspädning eller kroppsplysmografi (bodybox).
20
Q
Fråga 9: Vad är ett spirogram?
A
Svar 9: Ett spirogram är en graf som visar andningskurvor och de olika lungvolymerna som mättes under en spirometriundersökning. Det hjälper till att visualisera hur luften rör sig in och ut ur lungorna.
21
Q
Fråga 10: Vad innebär FEV1.0/FVC kvoten och varför är den viktig?
A
Svar 10: FEV1.0/FVC kvoten (FEV%) anger hur stor andel av luftvolymen som kan andas ut under första sekunden av en forcerad utandning. En låg FEV% kan indikera obstruktiv lungsjukdom, medan en hög FEV% kan tyda på restriktiv sjukdom.
22
Q
Fråga 11: Vad är skillnaden mellan statisk spirometri och utökad spirometri?
A
Statisk spirometri mäter vitalkapacitet (VC) och dess delvolymer som tidalvolym, inspiratorisk och exspiratorisk reservvolym.
Utökad spirometri mäter även residualvolym (RV), funktionell residualkapacitet (FRC) och total lungkapacitet (TLC).
23
Q
Fråga 12: Vad innebär metakolintest och diffusionskapacitetsmätning?
A
Metakolintest används för att mäta bronkiell hyperreaktivitet och kan vara en indikation på astma.
Diffusionskapacitetsmätning mäter lungornas förmåga att ta upp gaser, som syre, vilket är viktigt vid bedömning av lungfunktion vid exempelvis KOL.
24
Q
Fråga 13: Vad är lungscintigrafi och vad ingår i den?
A
Lungscintigrafi är en bildteknik som används för att undersöka lungornas funktion och blodflöde. Det ingår i diagnostik av lungsjukdomar, men finns i en separat inspelning tillsammans med andra scintigrafiska undersökningar.
25
Fråga 1: Vilka undersökningar kan utföras för att utvärdera magtarmkanalen inom klinisk fysiologi?
De undersökningar som kan utföras för magtarmkanalen inkluderar:
Långtidsregistrering av pH i esofagus
Funktion och motorikundersökningar
Urea-andningstest
Ventrikeltömning/scintigrafi
Undersökningar av malabsorption
14C-Triolein-test
Gallsyredekonjugeringstest
Endoskopi och kapselundersökning
26
Fråga 2: Vilka vanliga symptom är relaterade till magtarmkanalen?
Svar 2: Vanliga symptom från magtarmkanalen inkluderar sura uppstötningar, halsbränna, smärta och illamående, som tillsammans ofta benämns som dyspeptiska besvär.
27
Fråga 3: Vad kan orsaka dyspeptiska besvär, och vilka undersökningar kan vara relevanta?
Svar 3: Dyspeptiska besvär kan orsakas av problem i esofagus eller ventrikeln. Relevanta undersökningar kan vara urea-andningstest för att påvisa Helicobacter pylori, som kan orsaka lågt pH och skador i magsäcken.
28
Fråga 4: Vad är urea-andningstest och när används det?
Svar 4: Urea-andningstest är en undersökning som används för att upptäcka Helicobacter pylori-infektion, en bakterie som kan orsaka sur miljö och skador i magsäcken.
29
Fråga 5: Vad är ventrikeltömningstest och vilken typ av undersökning är det?
Svar 5: Ventrikeltömningstest är en scintigrafisk undersökning som används för att utvärdera hur snabbt magsäcken tömmer sitt innehåll. Det ingår i undersökningar med scintigrafier.
30
Fråga 6: Vad innebär malabsorption och vilka kliniskfysiologiska tester kan användas för att diagnostisera det?
Svar 6: Malabsorption innebär nedsatt absorption och försämrad digestion i tarmen. Kliniskfysiologiska tester som använder märkta substanser i mat kan visa hur mycket som absorberas från tarmen och indikera malabsorption.
31
Fråga 7: Vad är endoskopi och hur utförs det?
Svar 7: Endoskopi är en undersökning som använder ett böjligt instrument för att undersöka kroppens insida genom naturliga öppningar, exempelvis munnen eller rektum. Det kan inkludera video- eller ultraljudsundersökningar och kan ha instrument för att ta biopsier, injicera ämnen, eller ta bort vävnad.
32
Fråga 8: Vilka typer av ingrepp kan utföras med endoskopi?
Svar 8: Med endoskopi kan man ta biopsier, injicera ämnen, avlägsna förändrad vävnad och placera stent (nät som håller en kanal öppen). Det används även för att diagnosticera och behandla olika tillstånd.
33
Fråga 9: När krävs sedering vid endoskopi?
Svar 9: Sedering behövs ibland vid endoskopi om undersökningen är komplex eller långvarig, eller om patienten inte kan samarbeta aktivt. Vid undersökningar på barn är det vanligt att använda narkos.
34
Fråga 10: Vilka hygieniska aspekter måste beaktas vid endoskopi?
Svar 10: Eftersom endoskop används flera gånger är de inte sterila, även om de rengörs noggrant. Om absolut sterilitet krävs, används engångsendoskop.
35
Fråga 11: Vad innebär övre gastrointestinal endoskopi, och vad krävs inför undersökningen?
Svar 11: Övre gastrointestinal endoskopi, eller gastroskopi, innebär att undersöka esofagus, ventrikeln och duodenum via munnen. Det krävs att patienten fastar några timmar innan undersökningen för att undvika kräkningar och aspiration.
36
Fråga 12: Vilka fynd kan upptäckas vid övre gastrointestinal endoskopi?
Svar 12: Vanliga fynd vid övre gastrointestinal endoskopi inkluderar inflammationer och ulcus (magsår). Man kan även undersöka gallgångarna och ta bort konkrement som täpper till gallgången.
37
Fråga 13: Vad är nedre gastrointestinal endoskopi, och vad krävs inför undersökningen?
Svar 13: Nedre gastrointestinal endoskopi, eller koloskopi, innebär att undersöka tarmen via anus. Det krävs laxering innan undersökningen för att tömma tarmen.
38
Fråga 14: Vilka fynd kan göras vid nedre gastrointestinal endoskopi?
Svar 14: Vid nedre gastrointestinal endoskopi kan man upptäcka blödningskällor, inflammation, ta biopsier på tumörer och ta bort polyper.
39
Fråga 15: Hur kan tunntarmen undersökas och varför används kapselendoskopi?
Svar 15: Tunntarmen kan undersökas både uppifrån och nedifrån, men oftast används kapselendoskopi eftersom den är svåråtkomlig med traditionell endoskopi. Kapseln innehåller en kamera som filmar inuti magtarmkanalen.
40
Q: Vad innebär en klinisk fysiologisk undersökning av hjärtat?
A: Det innebär att man utför olika undersökningar som mäter hjärtats funktioner, exempelvis EKG, ortostatiskt prov, långtidsblodtrycksmätning, ultraljud (ekokardiografi) och nuklearmedicinska undersökningar som myocardscintigrafi.
41
Q: Vad är syftet med ett EKG (Elektrokardiografi)?
A: EKG registrerar de elektriska impulserna i hjärtat som styr dess kontraktioner. Det kan utföras i vila, vid arbete, under övervakning eller kontinuerligt över 24 timmar.
42
Q: Vad undersöker ett ortostatiskt prov?
A: Ett ortostatiskt prov undersöker kroppens förmåga att reglera blodtrycket vid förändrade kroppslägen.
43
Q: Vad visar en ultraljudsundersökning (ekokardiografi) av hjärtat?
A: Ekokardiografi visar hjärtats form, storlek och rörelser.
44
Q: Vad kan en nuklearmedicinsk undersökning som myokardscintigrafi påvisa?
A: Den kan visa om det finns nedsatt blodförsörjning via koronarkärlen.
45
Q: Vad är Vilo-EKG och vad kan det diagnostisera?
A: Vilo-EKG är en snabb undersökning som kan visa arytmier, retledningshinder och hjärtmuskelskador som hypertrofi, infarkt eller angina pectoris.
46
Q: Hur många elektroder används vid ett standard Vilo-EKG och var placeras de?
A: Tio elektroder används; fyra på armar och ben samt sex på bröstkorgen.
47
Q: Vad är skillnaden mellan bröstavledningar och extremitetsavledningar vid ett EKG?
A: Bröstavledningar visar hjärtat ur transversalplanet medan extremitetsavledningar visar hjärtat ur frontalplanet.
48
Q: Vad visar bröstavledningarna V1-V2, V3-V4 och V5-V6?
V1-V2 visar höger kammare och septum.
V3-V4 visar vänster kammares främre vägg.
V5-V6 visar vänster kammares laterala vägg.
49
Q: Hur kan man minimera störningar under ett EKG?
A: Genom att patienten ligger stilla och slappnar av. Om patienten har svårt att hålla sig stilla, kan elektroder placeras mer proximalt på extremiteterna.
50
Q: Vilka är de olika vågorna i en normal EKG-kurva?
A: P, Q, R, S och T.
51
Q: Vad representerar P-vågen på EKG?
A: P-vågen representerar förmakens depolarisering, alltså den elektriska aktiviteten i förmaksmuskelcellerna.
52
Q: Vad är QRS-komplexet och vad är dess normala maxvärde?
A: QRS-komplexet representerar kamrarnas depolarisering, alltså den elektriska aktiviteten i kammarmuskelcellerna. Maxvärdet är 0,11 sekunder.
53
Q: Vad mäter PQ-sträckan och vad är dess normala maxvärde?
A: PQ-sträckan mäter tiden det tar för den elektriska signalen att färdas från förmaken till kamrarna. Maxvärdet är 0,21 sekunder.
54
Q: Vad kan förändringar i ST-sträckan indikera?
A: En förhöjd ST-sträcka kan tyda på en hjärtinfarkt, medan en sänkt ST-sträcka kan vara en normal reaktion vid fysisk ansträngning eller indikera en akut hjärtinfarkt.
55
Q: Vad representerar T-vågen på EKG?
A: T-vågen representerar kamrarnas repolarisering, vilket är deras återställning inför nästa kontraktion.
56
Q: Vad är QT-tiden och varför är den viktig?
A: QT-tiden mäter tiden från början av QRS-komplexet till slutet av T-vågen, vilket är den tid det tar för kamrarna att depolariseras och repolariseras. Onormalt lång eller kort QT-tid kan orsaka arytmier.
57
Q: Vad är förmaksflimmer och hur ser det ut på ett EKG?
A: Förmaksflimmer innebär att förmaken flimrar utan att kontrahera ordentligt, vilket syns på EKG genom att P-vågen saknas och ersätts av otydliga vågor mellan QRS-komplexen.
58
Q: Vad står SVES och VES för?
A: SVES står för supraventrikulära extraslag och VES står för ventrikulära extraslag.
59
Q: Vad är orsaken till SVES och VES?
A: Extraslagen beror på att ett impulsfokus utanför sinusknutan utlöser ett hjärtslag.
60
Q: Hur kan man se om ett extraslag kommer från förmak eller kammare på ett EKG?
A: Vid SVES ser man på EKG att extraslaget kommer mellan normala hjärtslag, medan vid VES är QRS-komplexet brett och saknar P-våg.
61
Q: Hur påverkar VES hjärtslagen?
A: VES följs av en längre paus innan nästa normala hjärtslag.
61
Q: Vad händer vid ventrikelflimmer?
A: Ventriklarna flimrar och kontraherar inte som de ska, vilket resulterar i att inga riktiga hjärtslag sker och hjärtats pumpfunktion upphör.
62
Q: Är SVES och VES farliga för hälsan?
A: SVES kan förekomma hos friska individer utan att orsaka problem. VES kan också finnas hos friska, men om det uppträder tillsammans med hjärtsjukdom är det allvarligare.
63
Q: Hur ser EKG ut vid ventrikelflimmer?
A: EKG visar oregelbunden aktivitet utan QRS-komplex.
64
Q: Vad är skillnaden mellan hjärtstillestånd och asystole?
A: Vid ventrikelflimmer finns fortfarande elektrisk aktivitet i hjärtat, men inga hjärtslag sker. Vid asystole finns ingen elektrisk aktivitet alls, vilket visas som en helt platt linje på EKG.
65
Q: Vad kan orsaka ventrikelflimmer?
A: Huvudsakliga orsaker inkluderar hjärtinfarkt, elektriska olyckor, drunkning eller kvävning.
66
Q: Vilka är de tre huvudsakliga EKG-förändringarna vid hjärtinfarkt?
A: Q-vågor/QS-komplex, ST-höjning, och negativa T-vågor.
67
Q: Vad tyder en ST-höjning på i ett EKG?
A: Det tyder på en akut skada i hjärtat.
68
Q: Hur ser EKG ut vid en äldre infarkt?
A: Det visar patologiska Q-vågor eller QS-komplex, vilket indikerar att celldöd har skett och att hjärtmuskeln har läkt med ärrvävnad.
69
Q: Vad undersöks med ett ortostatiskt prov?
A: Orsaker till oklar yrsel och den autonoma regleringen av cirkulationen.
69
Q: Hur går ett ortostatiskt prov till?
A: EKG, hjärtfrekvens och blodtryck mäts medan patienten vippas från liggande till stående och står i 8–10 minuter.
70
Q: Vad kan ett ortostatiskt prov kombineras med?
A: Det kan kombineras med ett Djupandningstest.
71
Q: Vad är ekokardiografi?
A: En ultraljudsundersökning av hjärtat och blodkärl.
72
Q: När används ekokardiografi?
A: Vid misstanke om hypertrofi, dilatation, dålig pumpförmåga, ischemisk hjärtsjukdom, klaff-fel, shuntar, tromber, eller perikardexsudat.
73
Q: Finns det kontraindikationer för ekokardiografi?
A: Nej, det finns inga särskilda kontraindikationer.
74
Q: Vilken information kan erhållas från en ultraljudsundersökning av hjärtat?
A: Information om hjärtats hålrum, klaffar, blodflöden, utseende och rörelseförmåga.
75
Q: Vad är ekokardiografi och vilka frekvenser används?
A: Ekokardiografi är en ultraljudsundersökning av hjärtat med frekvenser mellan 2–10 MHz.
76
Q: Hur fungerar ultraljud i en hjärtundersökning?
A: En transducer skickar ut ultraljudsvågor som reflekteras mot hjärtats strukturer, vilket ger en rörlig bild.
77
Q: Vad är Transesofageal ekokardiografi (TEE)?
A: En metod där ultraljudstransducern förs ner i esofagus för att få bättre bildkvalitet av hjärtat, vilket är användbart vid vissa sjukdomstillstånd.
78
Q: Vad menas med perifer cirkulation?
A: Blodflödet till och från organen, inklusive funktionen hos artärer, kapillärer, och vener. Det inkluderar cirkulation till benen, hjärnan, armarna och huden.
79
Q: Vad kan räcka för att ställa diagnos vid problem med perifer cirkulation?
A: En bra anamnes och klinisk undersökning kan ibland räcka, men ibland behövs klinisk fysiologiska undersökningar.
80
Q: Vilken är den främsta orsaken till nedsatt perifer cirkulation?
A: Arterioskleros, som innebär förträngda kärl på grund av plack.
80
Q: Vad kan nedsatt cirkulation i huden leda till?
A: Nekros och svårläkta sår.
81
Q: Vad händer vid nedsatt cirkulation till muskler?
A: Det kan leda till ischemisk smärta på grund av syrebrist i musklerna.
82
Q: Vad är claudiocatio intermittens och varför kallas det "fönstertittarsjuka"?
A: Claudiocatio intermittens är smärta i benen vid gång på grund av nedsatt blodflöde, vilket kräver att man stannar och vilar. Namnet "fönstertittarsjuka" kommer från att det ser ut som om man tittar in genom fönster medan man väntar på att smärtan ska avta.
83
Q: Vilka är konsekvenserna av nedsatt blodflöde till njuren?
A: Det kan leda till aktivering av RAAS-systemet, vilket resulterar i högt blodtryck.
84
Q: Vad är syftet med distal blodtrycksmätning?
A: Att mäta blodtrycket på olika ställen, som arm, ankel och stortå, för att skilja ut nedsatt blodflöde i benen från andra sjukdomar.
85
Q: Vad är ankelindex och hur tolkas det?
A: Ankelindex är kvoten mellan systoliskt blodtryck i ankeln och armen. Normalt är det 1,0. Ett index under 0,90 anses patologiskt, medan ett index under 0,5 tyder på claudiocatio intermittens. Ett index under 0,3 innebär kritisk ischemi.
86
Q: Vilken utrustning kan användas istället för stetoskop vid mätning av blodtryck i små kroppsdelar som tån?
A: En trådtöjningsgivare (strain gauge) eller en penndoppler kan användas.
87
Q: Vad visar en normal dopplerpulskurva?
A: En kraftig positiv fas i systole, en kort negativ fas tidigt i diastole, och en kort positiv fas sent i diastole.
88
Q: Vad indikerar en dämpad dopplerpulskurva?
A: En dämpad kurva tyder på arterioskleros, då förträngningar i kärlen påverkar blodflödet.
89
Q: Vilka artärer undersöks ofta med dopplerundersökning i benen?
A: Arteria femoralis communis, Arteria poplitea, Arteria tibialis posterior och Arteria dorsalis pedis.
90
Q: Vad är syftet med duplexundersökning av artärer?
A: Att ge en morfologisk bild av kärlet och mäta blodflödeshastigheten för att se hur anatomiska förändringar påverkar flödet.
91
Q: Vad kan duplex av vener användas för att diagnostisera?
A: Venös insufficiens och ventrombos.
92
Q: Hur påverkar krystning venöst blodflöde vid venös insufficiens?
A: Vid krystning, om venös insufficiens föreligger, uppstår ett venblodflöde mot foten istället för att upphöra som det normalt gör.
93
Q: Vilka undersökningar ingår i neurofysiologin för att undersöka centrala nervsystemet (CNS)?
A: EEG (Elektroencefalografi), hjärnreaktionspotentialer, och rCBF (hjärn-blodflödesmätning).
94
Q: Vilka undersökningar ingår i neurofysiologin för att undersöka perifera nervsystemet (PNS)?
A: ENeg (motorisk och sensorisk neurografi) och EMG (elektromyografi).
95
Q: Vad mäter EEG (elektroencefalografi)?
A: EEG mäter den elektriska aktiviteten i hjärnan.
96
Q: Hur utförs en EEG-undersökning?
A: Elektroder placeras på skalpen eller direkt på hjärnbarken för att registrera elektrisk aktivitet.
97
Q: Vid vilken ålder utvecklas hjärnans EEG-rytmer till sin slutgiltiga form?
A: Rytmerna utvecklas fram till 15 års ålder och är därefter statiska.
98
Q: Vilka faktorer påverkar EEG-aktiviteten?
A: EEG-aktiviteten påverkas av ålder, vakenhetsgrad, mental påverkan, och vad personen gör vid undersökningstillfället.
99
Q: Hur kan EEG användas vid diagnos av epilepsi?
A: Provokationer som siffertest, ljusstimulering eller hyperventilation kan framkalla förändringar i EEG vid epilepsi.
100
Q: Vad kan göras för att få en mer detaljerad bild vid en EEG-undersökning?
A: Långtidsregistrering kan göras för att få en mer detaljerad bild av EEG-aktiviteten över tid.
101
Q: Vilka är några vanliga provokationer som används vid EEG för att framkalla epileptisk aktivitet?
A: Siffertest, ljusstimulering och hyperventilation är vanliga provokationer.
102
Q: Vad kan man lära sig av olika hjärnvågor som mäts med EEG?
A: Olika hjärnvågor ger information om hjärnans aktivitet i olika tillstånd, men för specifika detaljer krävs en fördjupad källa eller länk till vidare information.
103
Q: Vad innebär nuklearmedicin?
A: Nuklearmedicin innebär att man använder radioaktiva ämnen, ofta som radioaktivt spårämne kopplat till en markör, för diagnostik eller behandling. Exempel inkluderar röntgen, CT, PET, bestrålning och behandling vid cancer.
104
Q: Vad är en scintigrafi och hur fungerar den?
A: Scintigrafi är en undersökning där man fotograferar radioaktivitet med en gammakamera, vilket ger en tvådimensionell bild. Ett radioaktivt spårämne fästs på en markör som riktas mot det område man vill undersöka.
105
Q: Varför är all radioaktivitet farligt för foster?
A: All radioaktivitet är farligt för foster eftersom de utvecklande cellerna är mycket känsliga för strålningens effekter.
106
Q: Ge exempel på vanliga scintigrafier.
A: Exempel på vanliga scintigrafier är lungscintigrafi, njurscintigrafi, ventrikeltömning, tyreoidea och paratyreoidea-scintigrafier, myocardscintigrafi och skelettscintigrafi.
107
Q: Hur fungerar markörerna vid scintigrafi?
A: Markören väljs specifikt för att fastna i det område man vill undersöka, till exempel i blodet, njuren, hjärtat eller lungluften. När den radioaktiva markören "hamnat på plats" fotas den med en gammakamera.
108
Q: Hur skiljer sig scintigrafi från PET?
A: Scintigrafi liknar PET i principen att man använder radioaktiva spårämnen, men scintigrafi ger oftast en tvådimensionell bild medan PET kan ge en tredimensionell bild.
109
Q: Vad är lungscintigrafi och vad kan det användas för?
A: Lungscintigrafi används för att bedöma regional lungfunktion vid tillstånd som emboli, emfysem, kronisk bronkit, pneumoni och cancer, samt inför lungresektion. Det kan utföras med perfusionsscintigrafi (blodflöde) eller ventilationsscintigrafi (luftflöde).
110
Q: Hur utförs en perfusionsscintigrafi?
A: Perfusionsscintigrafi undersöker blodflödet genom lungan med hjälp av en radioaktivt märkt albumin-markör.
111
Q: Hur utförs en ventilationsscintigrafi?
A: Ventilationsscintigrafi undersöker luftflödet i lungan med hjälp av radioaktivt märkta partiklar eller gas.
112
Q: Hur förbereder man sig inför en njurscintigrafi?
A: Hydrering sker en timme innan undersökning, och radioaktivt spårämne administreras intravenöst. Registrering görs med en gammakamera under 20 minuter.
112
Q: Vad är syftet med en njurscintigrafi?
A: Syftet med njurscintigrafi är att bestämma njurfunktion och avflödesförhållanden, inklusive storlek, utseende, lokalisering samt förhållanden i njurbäcken och uretärer.
113
Q: Vilka är vanliga indikationer för njurscintigrafi?
A: Indikationer inkluderar hypertoni, njursten, hydronefros och uppföljning av njurtransplantation.
114
Q: Vad är syftet med njurscintigrafi med Captopril?
A: Syftet är att undersöka en RAAS-medierad effekt och om en njurartärstenos föreligger, vilket kan påverka blodtryck och njurfiltration.
115
Q: Hur utförs en ventrikeltömning-scintigrafi?
A: Ett radioaktivt spårämne fästs på protein som intas oralt med mat. En gammakamera mäter tömningen under 70 minuter för att diagnosticera rubbningar i ventrikeltömningen.
116
Q: Vilka är vanliga indikationer för ventrikeltömning-scintigrafi?
A: Indikationer inkluderar pylorusstenos, långsam tömning vid diabetes och snabb tömning efter magsäcksoperation.
117
Q: Vad mäter en tyreoideascintigrafi och hur påverkas resultaten?
A: Tyreoideascintigrafi mäter jodupptaget i sköldkörteln och bedömer storlek, form och upptag. Upptaget kan påverkas av jodhaltiga kontrastmedel och vissa hälsokostpreparat.
118
Q: Vilka är vanliga indikationer för tyreoideascintigrafi?
A: Vanliga indikationer inkluderar struma, adenom, tumörer, hyper- och hypotyreos samt tyreoiditer.
119
Q: Hur utförs en paratyreoideascintigrafi?
A: Paratyreoideascintigrafi använder två olika spårämnen, en för blodflödet och en för tyreoidea. Genom att subtrahera tyreoideamarkörens upptag ser man paratyreoidea, vilket hjälper att diagnostisera adenom och hyperplasi.
120
Q: Vad är myokardscintigrafi och när används det?
A: Myokardscintigrafi används för att fastställa ischemi och bedöma hjärtats blodflöde under vila och arbete. Det är indikerat vid koronarinsufficiens, hjärtinfarkt, kardiomyopati eller om ett arbets-EKG är ofullständigt.
121
Q: Vad visar en skelettscintigrafi och hur fungerar det?
A: Skelettscintigrafi visar nybildning av skelett och använder markörer som binder till osteoblaster. Det kan påvisa patologiska processer som metastaser, frakturer och infektioner.
122
Q: Vilka är vanliga indikationer för skelettscintigrafi?
A: Vanliga indikationer inkluderar skelettmetastaser, tumörer, frakturer, stressfrakturer, infektioner och proteslossning.
123
Q: Vad är röntgenundersökningar?
A: Röntgenundersökningar använder röntgenstrålning för att skapa bilder av kroppens inre strukturer. Exempel på röntgenundersökningar är slätröntgen, fluoroskopi och angiografi.
124
Q: Vad är skillnaden mellan röntgen och MRT?
A: Röntgen använder röntgenstrålning för att skapa bilder, medan MRT (Magnetresonanstomografi) använder magnetfält och radiovågor för att skapa bilder utan röntgenstrålning.
125
Q: Vad används röntgenundersökningar till?
A: Röntgenundersökningar används för att komplettera anamnes och fysiologiska undersökningar, samt klinisk kemi, för att diagnostisera olika tillstånd, särskilt i skelett och luftvägar.
126
Q: När uppfanns röntgenapparaten och av vem?
A: Röntgenapparaten uppfanns mellan 1895 och 1897 av Wilhelm Conrad Röntgen.
127
Q: Vad är konventionell röntgen (slätröntgen)?
A: Konventionell röntgen, eller slätröntgen, skapar bilder genom röntgenstrålning. Den är ofta förstahandsval vid misstanke om skelettskador och används också för att visa pneumothorax.
128
Q: Vad används röntgenstrålning till?
A: Röntgenstrålning används för att skapa bilder av kroppens inre strukturer genom att strålarna går genom mjukvävnad men stoppas av ben, vilket gör att benstrukturer syns på bilderna.
129
Q: Vad är fluoroskopi/genomlysning?
A: Fluoroskopi är en kontinuerlig röntgen som skapar realtidsbilder. Det används för att placera kirurgiska instrument, ortopediska spikar eller katetrar.
130
Q: Vad är angiografi?
A: Angiografi är en typ av fluoroskopi där kontrastmedel används för att synliggöra blodkärl. Det används för att undersöka kärl i olika organ, som hjärtat, hjärnan och njurarna.
131
Q: Vilka fördelar och nackdelar har MRT (magnetresonanstomografi)?
A: Fördelarna med MRT är att det kan visualisera alla kroppens strukturer utan att använda röntgenstrålning. Nackdelarna är att undersökningen är lång, kräver att patienten är orörlig, och att det låter mycket. Dessutom måste inga metallföremål vara närvarande på grund av magnetfältet.
132
Q: Vad krävs för att genomföra en angiografi?
A: För att genomföra angiografi tas blodprover, patienten hydratiseras för att skydda njurarna, bedövning ges, och en kateter förs in genom ett blodkärl för att injicera kontrastmedel och visualisera kärlen på fluoroskopin.
133
Q: Vad är ett stent och när används det i angiografi?
A: Ett stent är ett nät som placeras i ett blodkärl för att hålla det öppet vid förträngningar. Det kan användas under angiografi för att utföra en intervention och förhindra blockeringar.
134
Q: Vad gör man vid en ballongvidgning under angiografi?
A: Vid en ballongvidgning används en ballong för att tillfälligt vidga ett blodkärl, vilket gör att det hålls öppet även efter att ballongen tas bort.
135
Q: Hur påverkar MRT bilden av kroppen?
A: MRT baseras på skillnader i vatteninnehåll i kroppens vävnader och ger detaljerade bilder utan användning av röntgenstrålning.
136
A: MRT baseras på skillnader i vatteninnehåll i kroppens vävnader och ger detaljerade bilder utan användning av röntgenstrålning.
A: Konventionell röntgen är effektiv för att snabbt visa benstrukturer och diagnostisera tillstånd som pneumothorax, och används ofta för att undersöka skador på skelettet.
137
Q: Vad är viktigt att tänka på när man genomför fluoroskopi?
A: Fluoroskopi innebär kontinuerlig röntgenstrålning, så det är viktigt att använda metoden sparsamt för att minimera stråldosen till patienten.
138
Q: Vad görs under en cerebralt angiografi?
A: Under en cerebral angiografi undersöks hjärnans blodkärl med hjälp av fluoroskopi och kontrastmedel.
139
Q: Vad används kontrastmedel för vid fluoroskopi?
A: Kontrastmedel används för att förbättra synligheten av vävnader eller blodkärl som annars inte syns tydligt på röntgenbilder, exempelvis vid angiografi.
140
Q: Vilka årtal markerar viktiga upptäckter inom bilddiagnostik?
A: 1895-1897: Röntgenapparaten uppfinns. 1896: Första fluoroskopet. 1972: Första CT-scannern. 1977: Första MR-scannern.
141
Q: Vad innebär det att röntgenstrålning är joniserande?
A: Joniserande strålning kan slå loss elektroner från atomer och orsaka skador på vävnad, vilket gör att man måste vara försiktig vid användning av röntgenstrålning.
142
Q: Vad är skillnaden mellan röntgenstrålning och vanligt ljus?
A: Röntgenstrålning är en typ av elektromagnetisk strålning som inte är synlig för våra ögon, medan vanligt ljus är synligt. Både röntgenstrålning och ljus är fotonstrålning.
143
Q: Vad står CT och PET för?
A: CT står för Computed Tomography (datortomografi, DT) och PET står för Positronemissionstomografi.
144
Q: Vilken information ger CT respektive PET i en PET/CT-undersökning?
A: CT ger anatomisk orientering med en gråskalebild av kroppens vävnader, medan PET visar färglagda områden som indikerar förekomsten av tumörer eller andra avvikelser.
145
Q: Varför kombinerar man CT och PET i PET/CT?
A: För att få både exakt anatomisk orientering och lokalisering av tumörer eller andra avvikelser genom att kombinera PET-bildens information med CT-bilden.
146
Q: Hur fungerar en CT-undersökning?
A: CT tar många tvådimensionella bilder från olika vinklar och lägger ihop dem till en tredimensionell bild. En roterande röntgenapparat skickar röntgenstrålar som passerar genom vävnader med olika hastighet.
147
Q: Vilken skillnad finns mellan CT och slätröntgen?
A: CT kan ta detaljerade bilder av både mjuka och hårda vävnader i flera lager, medan slätröntgen endast tar en tvådimensionell bild ur en enda riktning.
148
Q: Vilka anatomiska plan används vid CT-undersökningar?
A: Frontalplan (framför och bakom), sagittalplan (höger och vänster) och transversalplan (ovanför och under).
149
Q: Vad är PET och hur fungerar det?
A: PET är en avbildningsteknik som använder ett radioaktivt ämne som sänder ut positroner. När positroner möter elektroner förintas de och sänder ut fotoner som registreras.
150
Q: Vilken isotop används oftast i PET-undersökningar?
A: Isotopen fluor-18 (18F) används oftast, märkt på biomolekylen deoxyglukos (DG), vilket kallas 18FDG.
151
Q: Varför använder man 18FDG i PET-undersökningar?
A: Eftersom 18FDG tas upp som glukos och tumörceller behöver mycket energi för att dela sig snabbt, kan PET detektera områden med hög cellaktivitet som kan vara tumörer.
152
Q: Vilka andra spårämnen och markörer används vid PET?
A: Andra isotoper som används är 11C (kol), 13N (kväve) och 15O (syre). Vanliga markörer inkluderar acetat, kolin, metionin, tyrosin, ammonium och vatten.
153
Q: Varför är det viktigt att patienten inte har infektion eller högt blodsocker inför en PET/CT-undersökning?
A: En infektion kan orsaka falska positiva resultat, och högt blodsocker kan störa sockerupptaget och förvanska resultaten.
154
Q: Vad kan hända om patienten fryser under en PET/CT-undersökning?
A: Kylan kan orsaka ett ökat upptag i brunt fett, vilket kan ge missvisande resultat.
155
Q: Vad måste patienten göra under en PET/CT-undersökning för att få ett bra resultat?
A: Patienten måste ligga helt stilla för att säkerställa att bilderna blir skarpa.
