Klinisk fysiologi Flashcards
Fråga 1: Vilka typer av lungundersökningar ingår i föreläsningen om lungfunktion?
Spirometri
Impulsoscillometri (IOS)
Bronkiell hyperreaktivitet (metakolintest)
Diffusionskapacitetmätning
Lungmekanik
Lungscintigrafi (denna behandlas i en separat inspelning tillsammans med andra scintigrafier)
Fråga 2: Vad mäter spirometri och vad är skillnaden mellan statiska och dynamiska lungvolymer?
Spirometri mäter både statiska och dynamiska lungvolymer:
- Statiska lungvolymer: Dessa inkluderar volymer som inte förändras under andning, som tidalvolym (TV), inspiratorisk reservvolym (IRV), exspiratorisk reservvolym (ERV), vitalkapacitet (VC), residualvolym (RV) och total lungkapacitet (TLC).
- Dynamiska lungvolymer (flöden): Mäter hur snabbt luft kan andas in och ut över tid, exempelvis forcerad vitalkapacitet (FVC) och forcerad exspiratorisk volym på en sekund (FEV1.0).
Fråga 3: Vad är tidalvolym (TV) och hur relaterar det till vitalkapacitet (VC)?
Svar: Tidalvolym (TV) är volymen av ett normalt andetag, cirka en halv liter. Vid spirometri mäts också inspiratorisk reservvolym (IRV) och exspiratorisk reservvolym (ERV), och dessa volymer tillsammans ger vitalkapaciteten (VC), vilket är den maximala volymen som kan andas in och ut.
Fråga 4: Vad är residualvolym (RV) och hur mäts den?
Svar: Residualvolym (RV) är den volym luft som inte kan andas ut, även efter maximal utandning. För att mäta denna volym krävs en utökad spirometri, till exempel genom heliumspädning eller användning av kroppspletysmografi eller bodybox.
Fråga 5: Vad är skillnaden mellan statisk och dynamisk spirometri?
- Statisk spirometri: Mäter statiska lungvolymer som VC och dess delvolymer (TV, IRV, ERV).
- Dynamisk spirometri: Mäter flöden, det vill säga hur snabbt luft kan andas ut eller in över tid. Viktiga mått är FVC (forcerad vitalkapacitet), FEV1.0 (forcerad exspiratorisk volym på en sekund) och FEV%.
Fråga 6: Vad är FEV1.0 och FVC, och vad är deras relation?
- FEV1.0 är den volym som en person kan andas ut under den första sekunden av en maximal utandning.
- FVC är den totala volymen som kan andas ut under en maximal utandning. Relationen mellan dessa värden kallas FEV% och är normalt 70-80% hos friska individer.
Fråga 7: Vad är PEF (Peak Expiratory Flow) och hur används det?
PEF (Peak Expiratory Flow) mäter den högsta utandningsflödet och används för att övervaka luftvägsflöde, särskilt vid obstruktiva lungsjukdomar som astma. Det kan mätas med en enkel PEF-mätare.
Fråga 8: Vad är skillnaden mellan obstruktiv och restriktiv lungsjukdom i spirometri?
- Obstruktiv sjukdom: Finns hinder för luftflödet, vilket gör att FEV1.0 blir lågt i förhållande till FVC (lågt FEV%).
- Restriktiv sjukdom: Minskad lungvolym gör att FVC är låg, men FEV% kan vara normalt eller högt eftersom volymen är mindre men flödet kan vara bra.
Fråga 9: Vad är funktionell residualkapacitet (FRC) och hur mäts den?
Funktionell residualkapacitet (FRC) är den volym luft som finns kvar i lungorna efter en normal utandning (dvs efter tidalvolymen). För att mäta FRC och residualvolymen krävs avancerad spirometri med exempelvis heliumspädning eller kroppspletysmografi.
Fråga 10: Vad är fördelarna med att använda en kroppspletysmograf (bodybox) vid spirometri?
En kroppspletysmograf (bodybox) används för att mäta volyms- och tryckförändringar under andning. Genom att sitta i boxen kan man mäta volymförändringar i hela kroppen, vilket gör den mer exakt än vanlig spirometri. Boxen kan också användas för att hitta blodproppar i extremiteter.
Fråga 11: Vad är dynamisk spirometri och varför är det viktigt för att bedöma lungfunktion?
Dynamisk spirometri mäter flöden (volym över tid), vilket gör det möjligt att bedöma ventilationskapaciteten hos en patient. Genom att mäta FEV1.0, FVC och deras relation (FEV%) kan man få en detaljerad bild av om det finns några hinder för luftflödet (obstruktiv sjukdom) eller om lungvolymen är minskad (restriktiv sjukdom).
Fråga 12: Vad kan man se från spirometrin vid obstruktiv lungsjukdom?
Vid obstruktiv sjukdom (som astma eller KOL) kommer spirometrin visa ett lågt FEV1.0 i relation till FVC, vilket ger ett lågt FEV% (mindre än 70-80%). Detta beror på att luftvägarna är förträngda och luften inte kan lämna lungorna snabbt nog.
Fråga 13: Vad kan man se från spirometrin vid restriktiv lungsjukdom?
Vid restriktiv sjukdom (som fibros eller skolios) kommer spirometrin visa ett låg FVC (reducerad total lungvolym), men FEV% kan vara normalt eller högre. Detta beror på att den totala lungvolymen är minskad, men flödet är ofta normalt.
Fråga 2: Vad ingår i de statiska lungvolymerna som mäts vid spirometri?
De statiska lungvolymerna som mäts vid spirometri inkluderar:
- VT (Tidalvolym): Andetagets volym
- IRV (Inspiratorisk reservvolym): Volymen man kan andas in ovanpå tidalvolymen
- ERV (Exspiratorisk reservvolym): Volymen man kan andas ut efter ett vanligt andetag
- VC (Vitalkapacitet): Summan av VT, IRV och ERV
- RV (Residualvolym): Volymen som inte kan andas ut
- TLC (Total lungkapacitet): Summan av VC och RV
Fråga 4: Vad innebär forcerad vitalkapacitet (FVC)?
Svar 4: Forcerad vitalkapacitet (FVC) är den maximala volym luft som en person kan andas ut efter att ha andats in maximalt och utandats så snabbt som möjligt.
Fråga 5: Vad mäts vid dynamisk spirometri och varför är det viktigt?
Vid dynamisk spirometri mäts flöden, vilket innebär att volymen av luft mäts över tid. De viktigaste måtten är:
- FVC (Forcerad vitalkapacitet)
- FEV1.0 (Forcerad exspiratorisk volym på en sekund)
-FEV% (kvoten mellan FEV1.0 och FVC)
Det hjälper till att bedöma ventilationsförmågan och kan ge indikationer på obstruktiva eller restriktiva lungsjukdomar.
Fråga 6: Vad är skillnaden mellan obstruktiv och restriktiv lungsjukdom vid spirometri?
- Obstruktiv sjukdom: Här är FEV1.0 sänkt och FEV% låg eftersom det finns hinder för luftflödet (t.ex. astma).
- Restriktiv sjukdom: Här är FVC sänkt och FEV% hög, eftersom lungvolymen är minskad men luftflödet inte är hinder för att andas ut (t.ex. fibros).
Fråga 8: Vad är total lungkapacitet (TLC) och hur relaterar den till vitalkapacitet?
Svar 8: Total lungkapacitet (TLC) är summan av vitalkapaciteten (VC) och residualvolymen (RV). TLC är den totala volymen luft som kan vara i lungorna, inklusive den luftvolym som inte kan andas ut.
Fråga 7: Vad innebär residualvolym (RV) och hur mäts den?
Svar 7: Residualvolym (RV) är den luftvolym som finns kvar i lungorna efter maximal utandning och kan inte andas ut. Den mäts genom utökad spirometri, exempelvis med heliumspädning eller kroppsplysmografi (bodybox).
Fråga 9: Vad är ett spirogram?
Svar 9: Ett spirogram är en graf som visar andningskurvor och de olika lungvolymerna som mättes under en spirometriundersökning. Det hjälper till att visualisera hur luften rör sig in och ut ur lungorna.
Fråga 10: Vad innebär FEV1.0/FVC kvoten och varför är den viktig?
Svar 10: FEV1.0/FVC kvoten (FEV%) anger hur stor andel av luftvolymen som kan andas ut under första sekunden av en forcerad utandning. En låg FEV% kan indikera obstruktiv lungsjukdom, medan en hög FEV% kan tyda på restriktiv sjukdom.
Fråga 11: Vad är skillnaden mellan statisk spirometri och utökad spirometri?
Statisk spirometri mäter vitalkapacitet (VC) och dess delvolymer som tidalvolym, inspiratorisk och exspiratorisk reservvolym.
Utökad spirometri mäter även residualvolym (RV), funktionell residualkapacitet (FRC) och total lungkapacitet (TLC).
Fråga 12: Vad innebär metakolintest och diffusionskapacitetsmätning?
Metakolintest används för att mäta bronkiell hyperreaktivitet och kan vara en indikation på astma.
Diffusionskapacitetsmätning mäter lungornas förmåga att ta upp gaser, som syre, vilket är viktigt vid bedömning av lungfunktion vid exempelvis KOL.
Fråga 13: Vad är lungscintigrafi och vad ingår i den?
Lungscintigrafi är en bildteknik som används för att undersöka lungornas funktion och blodflöde. Det ingår i diagnostik av lungsjukdomar, men finns i en separat inspelning tillsammans med andra scintigrafiska undersökningar.
Fråga 1: Vilka undersökningar kan utföras för att utvärdera magtarmkanalen inom klinisk fysiologi?
De undersökningar som kan utföras för magtarmkanalen inkluderar:
Långtidsregistrering av pH i esofagus
Funktion och motorikundersökningar
Urea-andningstest
Ventrikeltömning/scintigrafi
Undersökningar av malabsorption
14C-Triolein-test
Gallsyredekonjugeringstest
Endoskopi och kapselundersökning
Fråga 2: Vilka vanliga symptom är relaterade till magtarmkanalen?
Svar 2: Vanliga symptom från magtarmkanalen inkluderar sura uppstötningar, halsbränna, smärta och illamående, som tillsammans ofta benämns som dyspeptiska besvär.
Fråga 3: Vad kan orsaka dyspeptiska besvär, och vilka undersökningar kan vara relevanta?
Svar 3: Dyspeptiska besvär kan orsakas av problem i esofagus eller ventrikeln. Relevanta undersökningar kan vara urea-andningstest för att påvisa Helicobacter pylori, som kan orsaka lågt pH och skador i magsäcken.
Fråga 4: Vad är urea-andningstest och när används det?
Svar 4: Urea-andningstest är en undersökning som används för att upptäcka Helicobacter pylori-infektion, en bakterie som kan orsaka sur miljö och skador i magsäcken.
Fråga 5: Vad är ventrikeltömningstest och vilken typ av undersökning är det?
Svar 5: Ventrikeltömningstest är en scintigrafisk undersökning som används för att utvärdera hur snabbt magsäcken tömmer sitt innehåll. Det ingår i undersökningar med scintigrafier.
Fråga 6: Vad innebär malabsorption och vilka kliniskfysiologiska tester kan användas för att diagnostisera det?
Svar 6: Malabsorption innebär nedsatt absorption och försämrad digestion i tarmen. Kliniskfysiologiska tester som använder märkta substanser i mat kan visa hur mycket som absorberas från tarmen och indikera malabsorption.
Fråga 7: Vad är endoskopi och hur utförs det?
Svar 7: Endoskopi är en undersökning som använder ett böjligt instrument för att undersöka kroppens insida genom naturliga öppningar, exempelvis munnen eller rektum. Det kan inkludera video- eller ultraljudsundersökningar och kan ha instrument för att ta biopsier, injicera ämnen, eller ta bort vävnad.
Fråga 8: Vilka typer av ingrepp kan utföras med endoskopi?
Svar 8: Med endoskopi kan man ta biopsier, injicera ämnen, avlägsna förändrad vävnad och placera stent (nät som håller en kanal öppen). Det används även för att diagnosticera och behandla olika tillstånd.
Fråga 9: När krävs sedering vid endoskopi?
Svar 9: Sedering behövs ibland vid endoskopi om undersökningen är komplex eller långvarig, eller om patienten inte kan samarbeta aktivt. Vid undersökningar på barn är det vanligt att använda narkos.
Fråga 10: Vilka hygieniska aspekter måste beaktas vid endoskopi?
Svar 10: Eftersom endoskop används flera gånger är de inte sterila, även om de rengörs noggrant. Om absolut sterilitet krävs, används engångsendoskop.
Fråga 11: Vad innebär övre gastrointestinal endoskopi, och vad krävs inför undersökningen?
Svar 11: Övre gastrointestinal endoskopi, eller gastroskopi, innebär att undersöka esofagus, ventrikeln och duodenum via munnen. Det krävs att patienten fastar några timmar innan undersökningen för att undvika kräkningar och aspiration.
Fråga 12: Vilka fynd kan upptäckas vid övre gastrointestinal endoskopi?
Svar 12: Vanliga fynd vid övre gastrointestinal endoskopi inkluderar inflammationer och ulcus (magsår). Man kan även undersöka gallgångarna och ta bort konkrement som täpper till gallgången.
Fråga 13: Vad är nedre gastrointestinal endoskopi, och vad krävs inför undersökningen?
Svar 13: Nedre gastrointestinal endoskopi, eller koloskopi, innebär att undersöka tarmen via anus. Det krävs laxering innan undersökningen för att tömma tarmen.
Fråga 14: Vilka fynd kan göras vid nedre gastrointestinal endoskopi?
Svar 14: Vid nedre gastrointestinal endoskopi kan man upptäcka blödningskällor, inflammation, ta biopsier på tumörer och ta bort polyper.
Fråga 15: Hur kan tunntarmen undersökas och varför används kapselendoskopi?
Svar 15: Tunntarmen kan undersökas både uppifrån och nedifrån, men oftast används kapselendoskopi eftersom den är svåråtkomlig med traditionell endoskopi. Kapseln innehåller en kamera som filmar inuti magtarmkanalen.
Q: Vad innebär en klinisk fysiologisk undersökning av hjärtat?
A: Det innebär att man utför olika undersökningar som mäter hjärtats funktioner, exempelvis EKG, ortostatiskt prov, långtidsblodtrycksmätning, ultraljud (ekokardiografi) och nuklearmedicinska undersökningar som myocardscintigrafi.
Q: Vad är syftet med ett EKG (Elektrokardiografi)?
A: EKG registrerar de elektriska impulserna i hjärtat som styr dess kontraktioner. Det kan utföras i vila, vid arbete, under övervakning eller kontinuerligt över 24 timmar.
Q: Vad undersöker ett ortostatiskt prov?
A: Ett ortostatiskt prov undersöker kroppens förmåga att reglera blodtrycket vid förändrade kroppslägen.
Q: Vad visar en ultraljudsundersökning (ekokardiografi) av hjärtat?
A: Ekokardiografi visar hjärtats form, storlek och rörelser.
Q: Vad kan en nuklearmedicinsk undersökning som myokardscintigrafi påvisa?
A: Den kan visa om det finns nedsatt blodförsörjning via koronarkärlen.
Q: Vad är Vilo-EKG och vad kan det diagnostisera?
A: Vilo-EKG är en snabb undersökning som kan visa arytmier, retledningshinder och hjärtmuskelskador som hypertrofi, infarkt eller angina pectoris.
Q: Hur många elektroder används vid ett standard Vilo-EKG och var placeras de?
A: Tio elektroder används; fyra på armar och ben samt sex på bröstkorgen.
Q: Vad är skillnaden mellan bröstavledningar och extremitetsavledningar vid ett EKG?
A: Bröstavledningar visar hjärtat ur transversalplanet medan extremitetsavledningar visar hjärtat ur frontalplanet.
Q: Vad visar bröstavledningarna V1-V2, V3-V4 och V5-V6?
V1-V2 visar höger kammare och septum.
V3-V4 visar vänster kammares främre vägg.
V5-V6 visar vänster kammares laterala vägg.
Q: Hur kan man minimera störningar under ett EKG?
A: Genom att patienten ligger stilla och slappnar av. Om patienten har svårt att hålla sig stilla, kan elektroder placeras mer proximalt på extremiteterna.
Q: Vilka är de olika vågorna i en normal EKG-kurva?
A: P, Q, R, S och T.
Q: Vad representerar P-vågen på EKG?
A: P-vågen representerar förmakens depolarisering, alltså den elektriska aktiviteten i förmaksmuskelcellerna.
Q: Vad är QRS-komplexet och vad är dess normala maxvärde?
A: QRS-komplexet representerar kamrarnas depolarisering, alltså den elektriska aktiviteten i kammarmuskelcellerna. Maxvärdet är 0,11 sekunder.
Q: Vad mäter PQ-sträckan och vad är dess normala maxvärde?
A: PQ-sträckan mäter tiden det tar för den elektriska signalen att färdas från förmaken till kamrarna. Maxvärdet är 0,21 sekunder.
Q: Vad kan förändringar i ST-sträckan indikera?
A: En förhöjd ST-sträcka kan tyda på en hjärtinfarkt, medan en sänkt ST-sträcka kan vara en normal reaktion vid fysisk ansträngning eller indikera en akut hjärtinfarkt.
Q: Vad representerar T-vågen på EKG?
A: T-vågen representerar kamrarnas repolarisering, vilket är deras återställning inför nästa kontraktion.
Q: Vad är QT-tiden och varför är den viktig?
A: QT-tiden mäter tiden från början av QRS-komplexet till slutet av T-vågen, vilket är den tid det tar för kamrarna att depolariseras och repolariseras. Onormalt lång eller kort QT-tid kan orsaka arytmier.
Q: Vad är förmaksflimmer och hur ser det ut på ett EKG?
A: Förmaksflimmer innebär att förmaken flimrar utan att kontrahera ordentligt, vilket syns på EKG genom att P-vågen saknas och ersätts av otydliga vågor mellan QRS-komplexen.
Q: Vad står SVES och VES för?
A: SVES står för supraventrikulära extraslag och VES står för ventrikulära extraslag.
Q: Vad är orsaken till SVES och VES?
A: Extraslagen beror på att ett impulsfokus utanför sinusknutan utlöser ett hjärtslag.
Q: Hur kan man se om ett extraslag kommer från förmak eller kammare på ett EKG?
A: Vid SVES ser man på EKG att extraslaget kommer mellan normala hjärtslag, medan vid VES är QRS-komplexet brett och saknar P-våg.
Q: Hur påverkar VES hjärtslagen?
A: VES följs av en längre paus innan nästa normala hjärtslag.
Q: Vad händer vid ventrikelflimmer?
A: Ventriklarna flimrar och kontraherar inte som de ska, vilket resulterar i att inga riktiga hjärtslag sker och hjärtats pumpfunktion upphör.
Q: Är SVES och VES farliga för hälsan?
A: SVES kan förekomma hos friska individer utan att orsaka problem. VES kan också finnas hos friska, men om det uppträder tillsammans med hjärtsjukdom är det allvarligare.
