Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Farmakologi > Smärta > Flashcards

Smärta Flashcards

1
Q

Q: Vad är smärta enligt definitionen?

A

A: Smärta definieras som “en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse kopplad till – eller liknande det man upplever vid – vävnadsskada eller hotande vävnadsskada.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Q: Vilka faktorer påverkar smärta?

A

A: Smärta påverkas av och påverkar många faktorer, inklusive fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Q: Vilka typer av smärta finns det?

A

Nociceptiv smärta: Orsakas av faktisk eller hotande skada på vävnad, aktiverar nociceptorer.

Neuropatisk (neurogen) smärta: Orsakas av skada i det somatosensoriska nervsystemet.

Nociplastisk smärta: Orsakas av förändrad nociception utan vävnadsskada eller nervskada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Q: Hur delas smärta in efter tidsaspekt?

A

Akut smärta: Varar högst 3 månader.

Långvarig (kronisk) smärta: Varar mer än 3 månader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Q: Vad är akut smärta?

A

A: Akut smärta är ett symtom och kroppens varningssignal. Den är vanligtvis nociceptiv och uppstår som svar på vävnadsskada eller hotande skada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Q: Hur länge pågår akut smärta och vad orsakar den?

A

A: Akut smärta pågår i en tidsram som är rimlig i relation till den skada som orsakar den och är vanligtvis nociceptiv. Den orsakas av aktivering av nociceptorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Q: Hur vanligt är det med smärta som symtom på svenska akutmottagningar?

A

A: Cirka 80 % av patienterna på svenska akutmottagningar anger smärta som symtom (Niemi-Murola m.fl., 2017).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Q: Vad är vanligt förekommande vid postoperativ smärta?

A

A: Postoperativ smärta är ofta underbehandlad och mellan 30% av patienterna upplever måttlig till svår smärta postoperativt (SFAI).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Q: Vad orsakar nociceptiv akut smärta?

A

A: Nociceptiv akut smärta orsakas av aktivering av nociceptorer genom stimuli som mekanisk, termisk eller kemisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Q: Hur aktiveras nociceptorer?

A

A: Nociceptorer aktiveras av högtröskliga stimuli som kan vara mekaniska, termiska eller kemiska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Q: Vilka faktorer kan orsaka nociceptiv akut smärta?

A

Nociceptiv akut smärta kan orsakas av:

Hot om vävnadsskada (t.ex. termiskt eller mekaniskt stimuli, som sträckning eller tryck)

Vävnadsskada (t.ex. kemiskt stimuli)

Inflammation (kemiskt stimuli)

Ischemi (kemiskt stimuli)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Q: Hur aktiveras nociceptorer vid vävnadsskada, inflammation och syrebrist?

A

A: Vid vävnadsskada, inflammation och syrebrist frisätts kemiska substanser som aktiverar nociceptorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Q: Vad händer vid vävnadsskada och inflammation som orsak till smärta?

A

A: Vid vävnadsskada och inflammation frisätts algogena substanser som prostaglandiner, vilka aktiverar nociceptorer och orsakar smärta. Smärtan leder till ökad aktivitet i det skadade området för att främja läkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Q: Vilka mekanismer orsakar smärta vid vävnadsskada och inflammation?

A

A: En av mekanismerna bakom smärta vid vävnadsskada och inflammation är frisättningen av prostaglandiner, som aktiverar nociceptorer och bidrar till smärta vid exempelvis sår, postoperativt, infektioner eller benfrakturer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Q: Vad är ischemi som orsak till smärta?

A

A: Ischemi kan orsaka smärta vid stress, repetitiva rörelser eller dålig ergonomi. Den direkta orsaken till smärta är frisättningen av algogena substanser som bradykinin och kalciumjoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Q: Hur påverkar ischemi smärtupplevelsen?

A

A: Vid ischemi kan “onda cirklar” uppstå, vilket förvärrar ischemin på grund av ihållande muskelkontraktion och energibrist, vilket leder till ökad smärta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Q: Vilka tillstånd kan orsakas av ischemi?

A

A: Ischemi kan orsaka smärta vid tillstånd som nackspärr, hjärtinfarkt, angina pectoris, gallsten och njurstensanfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Q: Hur kan nociceptiv smärta delas in?

A

Nociceptiv smärta kan delas in i:

Somatisk smärta – smärta från hud, bindväv, muskler och skelett.

Visceral smärta – smärta från inre organ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Q: Vad kännetecknar somatisk smärta?

A

A: Somatisk smärta orsakas av vävnadsskada och inflammation och kan uppträda vid exempelvis hudsmärta (sår, brännskador) eller muskuloskeletal smärta (muskelbristningar, benbrott). Den kan upplevas vid palpering, rörelser och belastning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Q: Vad är orsaken till muskuloskeletal smärta?

A

A: Muskuloskeletal smärta orsakas oftast av ischemi men även av vävnadsskador och inflammation, och den förvärras av ökad muskulär aktivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Q: Vad kännetecknar visceral smärta?

A

A: Visceral smärta orsakas av vävnadsskada, inflammation eller ischemi i inre organ som vid hjärtinfarkt, bukhinneinflammation eller njur-/gallstensanfall. Den är ofta djup, diffus och svårlokaliserad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Q: Vad innebär refererad smärta?

A

A: Refererad smärta innebär att smärtan förläggs till ett annat område än där orsaken till smärtan finns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Q: Hur reagerar kroppen på smärta genom det autonoma nervsystemet och endokrina systemet?

A

id smärta aktiveras det autonoma nervsystemet och det endokrina systemet vilket kan orsaka:

Ökad hjärtfrekvens
Höjt blodtryck
Svettningar
Blek hud
Illamående och kräkningar
Ökad glukosnivå i blodet
Vätskeretention (ökad frisättning av aldosteron)

24
Q

Q: Vad kan konsekvenserna vara av obehandlad eller underbehandlad akut smärta?

A

A: Obehandlad akut smärta kan påverka fysiologisk återhämtning och funktion, öka risken för komplikationer, försämra livskvalitet och öka risken för långvarig smärta. Exempel på konsekvenser inkluderar risk för hjärtinfarkt, pneumoni, påverkan på gastrointestinal funktion, fördröjd mobilisering, ångest, oro, sömnproblem, och utveckling av långvarig smärta.

25
Q

Q: Vad är sjuksköterskans uppgifter vid omvårdnad av patienter med smärta?

A

A: Sjuksköterskan ska kunna upptäcka smärta hos patienter, systematiskt bedöma smärta och utvärdera effekterna av behandlingar, vara delaktig i att upprätta vårdplan, initiera och genomföra smärtbehandling, dokumentera smärtbedömning och åtgärder, informera och undervisa patienten om smärta och behandling, stödja patienten att hantera smärta, samt använda patientens egna resurser för smärtbehandling.

26
Q

Q: Vad är viktigt att tänka på vid val av behandling och omvårdnadsåtgärder för smärta?

A

A: Vid val av behandling och omvårdnadsåtgärder är det viktigt att göra en smärtbedömning och smärtanalys, att skilja på akut och långvarig smärta, klassificera smärtan baserat på etiologi och välja en mekanismbaserad behandling.

27
Q

Q: Hur görs en smärtbedömning?

A

A: En smärtbedömning görs genom att ta anamnes (t.ex. tidsaspekt, smärtkaraktär, lokalisation, intensitet), genomföra klinisk undersökning (t.ex. palpation och provokation), samt använda kliniska tester som röntgen. En systematisk och regelbunden smärtskattning är också viktig.

28
Q

Q: Vad är viktigt att tänka på vid smärtbedömning av patienter?

A

A: Den egna upplevelsen av smärtan är alltid utgångspunkten vid behandling eller rehabilitering. Det är viktigt att tro på patientens smärtupplevelse, använda adekvata bedömningsinstrument och dokumentera på ett systematiskt sätt.

29
Q

Q: Vad innebär smärtskattning och varför är det viktigt?

A

A: Smärtskattning innebär att man systematiskt och regelbundet bedömer smärtintensitet och dokumenterar detta. Det är viktigt att komplettera med patientens uttryck för nöjdhet med smärtbehandlingen och att göra en kontinuerlig dokumentation för att möjliggöra en anpassad och effektiv smärtbehandling.

30
Q

Q: Hur görs smärtskattning vid akut smärta?

A

A: Smärtskattning vid akut smärta görs med hjälp av olika instrument som VAS (Visuell Analog Skala) eller ansiktsskala för att bedöma smärtintensiteten och dokumentera resultatet.

31
Q

Q: Vad är VAS (Visuell Analog Skala) och hur används den?

A

A: VAS är ett smärtskattningsinstrument där patienten markerar på en skala från 0 till 10, där 0 innebär ingen smärta och 10 innebär värsta tänkbara smärta. Det används för att skatta smärtintensitet.

32
Q

Q: Hur kan smärta bedömas hos patienter som inte kan kommunicera sin smärta?

A

A: För patienter som inte kan kommunicera sin smärta används olika bedömningsskalor beroende på patientens förutsättningar. Exempelvis används FLACC (för barn), Abbey Pain Scale eller FLACC för personer med demens, och CPOT (Critical-Pain-Observation-Tool) för patienter med sänkt medvetandegrad. Bedömning kan också göras genom att observera fysiologiska parametrar som puls, blodtryck samt muskeltonus och ansiktsuttryck.

33
Q

Q: Vad är ansiktsskalan och när används den?

A

A: Ansiktsskalan (The Faces Pain Scale) används för att bedöma smärta hos patienter som har svårt att kommunicera verbalt. Patienten kan välja en ansiktsuttrycksbild som motsvarar hur mycket smärta de upplever.

34
Q

Q: Vad är Abbey Pain Scale och när används den?

A

A: Abbey Pain Scale är en beteendeskala som används för att bedöma smärta hos patienter som inte kan kommunicera sin smärta, till exempel vid demens. Skalan observerar beteenden som ansiktsuttryck, kroppsrörelser och fysiologiska parametrar för att uppskatta smärtintensitet.

35
Q

Q: Vilka läkemedel används för behandling av akut nociceptiv smärta?

A

Behandling av akut nociceptiv smärta kan inkludera läkemedel som:

Paracetamol
COX-hämmare (NSAID)
Opioida läkemedel
Lokalanestetika
(Ketamin, klonidin, capsaicin)

36
Q

Q: Vilka icke-farmakologiska behandlingsmetoder används vid akut nociceptiv smärta?

A

Icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid akut nociceptiv smärta inkluderar:

TENS (Transkutan elektrisk nervstimulering)
Värme och kyla
Massage, fysisk aktivitet, akupunktur
Stötvågsbehandling, manuell terapi, tejpning
Avslappningstekniker, andningstekniker, musik

37
Q

Q: Vad är paracetamols verkningsmekanism och biverkningar?

A

Paracetamol verkar genom att hämma fria syreradikaler som orsakar vävnadsskada. Det är analgetiskt (smärtlindrande) och antipyretiskt (febernedsättande), men har inte antiinflammatorisk effekt.

Biverkningar: Inga vanliga biverkningar, men vid överdosering (mer än 10 g) kan det orsaka leverskador. Antidot vid överdos är acetylcystein.

Kontraindikation: Undvik paracetamol vid alkoholmissbruk eller leversjukdom.

38
Q

Vad är COX-hämmare/NSAID
verkningsmekanism och effekter?

A

COX-hämmare/NSAID hämmar enzymerna cyclooxygenaser (COX) och minskar därmed bildningen av prostaglandiner (PG) i vävnadsskadan (COX-2) och i ryggmärgen (COX-1 och COX-2). Detta leder till minskad smärta och inflammation.

Effekter: Smärtlindrande, antiinflammatorisk och febernedsättande.

39
Q

Q: Vad är skillnaden mellan oselktiva och selektiva COX-hämmare?

A

Oselektiva COX-hämmare hämmar både COX-1 och COX-2.

Selektiva COX-hämmare (som Coxiber) hämmar enbart COX-2 och påverkar inte COX-1.

39
Q

Q: Vilka biverkningar kan COX-hämmare/NSAID ge?

A

Vanliga biverkningar inkluderar gastrointestinala besvär (t.ex. ulcus), överkänslighetsreaktioner, oro, trötthet och tinnitus.

Risker: Oselektiva COX-hämmare och selektiva COX-1-hämmare kan öka blödningsrisken, medan selektiva COX-2-hämmare (Coxiber) kan öka risken för arteriell trombos (stroke, hjärtinfarkt).

40
Q

Q: Vilka är kontraindikationerna för COX-hämmare/NSAID?

A

COX-hämmare/NSAID bör inte användas vid:

Njur-, hjärt- och leversvikt
Hjärta- och kärlsjukdomar (vid selektiva COX-2-hämmare p.g.a. trombosrisk)
Pågående gastrointestinala sår
Överkänslighet mot COX-hämmare
Graviditet (första och tredje trimester)
Hos barn och ungdomar (Reys syndrom vid acetylsalicylsyra)

41
Q

Q: Vad är exempel på COX-hämmare/NSAID?

A

Exempel på COX-hämmare/NSAID inkluderar:

Ibuprofen (Ipren®, Ibumetin®)
Naproxen (Pronaxen®, Naprosyn®)
Celecoxib (Celebra®)
Acetylsalicylsyra (Magnecyl®, Treo®)
Diklofenak (Voltaren®)
Ketoprofen (Orudis®)

42
Q

Q: Vad är verkningsmekanismen för opioida läkemedel?

A

A: Opioida läkemedel binder till opioida receptorer (my-receptorer), vilket aktiverar nedåtgående hämmande banor. Detta hämmar överföringen av nociceptiv information mellan primära och sekundära nociceptiva neuroner, vilket leder till minskad smärta. Opioider minskar också aktiviteten i det limbiska systemet, vilket bidrar till ångestdämpning.

43
Q

Q: Vilka effekter har opioida läkemedel?

A

A: Opioida läkemedel har smärtlindrande och ångestdämpande effekter.

44
Q

Q: Vilka är vanliga biverkningar av opioida läkemedel?

A

Vanliga biverkningar av opioida läkemedel inkluderar:

Trötthet, dåsighet
Mios (små pupiller)
Illamående och kräkningar
Förstoppning
Muntorrhet
Klåda

45
Q

Q: Vilka är särskilt farliga biverkningar av opioida läkemedel?

A

Särskilt farliga biverkningar av opioida läkemedel inkluderar:

Lågt blodtryck och hjärtfrekvens
Opioidinducerad hyperalgesi
Astmaattacker och lungödem
Hallucinationer och konfusion
Akut: Andningsdepression (kräver observation av andningsfrekvens och medvetandegrad)
Antidot: Naloxon

46
Q

Q: Vilka långvariga effekter kan opioida läkemedel ge?

A

A: Långvarig användning av opioida läkemedel kan ge tolerans och beroende. Behandlingen bör avslutas efter 3-5 dagar och/eller följas upp noggrant pga beroenderisken.

47
Q

Q: Vilka är några exempel på opioida läkemedel?

A

Exempel på opioida läkemedel inkluderar:

Morfin (Morfin®, Dolcontin®)
Oxikodon (Oxynorm®)
Fentanyl (Durogesic® - plåster)
Buprenorfin (Temgesic®)
Kodein (Citodon®)

48
Q

Q: Vad är verkningsmekanismen för lokalanestetika?

A

A: Lokalanestetika blockerar Na+ -kanaler i nervcellsmembranet, vilket hämmar smärtsignaler.

49
Q

Q: Vilka försiktighetsåtgärder bör tas vid användning av lokalanestetika?

A

Lokalanestetika kan vara toxisk vid överdosering och orsaka:

Yrsel
Tinnitus
Kramper
Cirkulationskollaps

50
Q

Q: Ge exempel på lokalanestetika.

A

Exempel på lokalanestetika inkluderar:

Lidokain (Xylocain®)
Lidokain + prilokain (EMLA®)

51
Q

Q: Hur fungerar läkemedel som påverkar smärtsystemen?

A

A: Läkemedel kan påverka smärtan genom att stoppa smärtsignaler på vägen upp till hjärnan eller genom att förstärka kroppens egna modulerande system. Exempel på läkemedel är paracetamol, antidepressiva läkemedel, antiepileptika, COX-hämmare och opioida läkemedel.

52
Q

Q: Vad är TENS och hur fungerar det?

A

A: TENS (Transkutan Elektrisk Nervstimulering) innebär att elektriska impulser skickas via elektriskt ledande plattor på huden, vilket hämmar smärtsignaler och aktiverar nedåtgående hämmande banor. Det är effektivt vid muskuloskelettal smärta och akut postoperativ smärta.

53
Q

Q: Hur fungerar kyla (kryoterapi) som smärtlindring?

A

A: Kyla applicerad på huden minskar ledningshastigheten i primära nociceptiva neuron, vilket lindrar smärta. Används vid behandling av mjukdelsskador, provtagning eller injektionsbehandling.

54
Q

Q: Vad är värmebehandling och hur används det för smärtlindring?

A

A: Värmebehandling innebär att värme appliceras på huden, t.ex. genom vetekuddar, värmefiltar, eller värmelampor. Det används vid muskelsmärta och menssmärta, särskilt vid smärta orsakad av ischemi.

Farmakologi (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions