Genetik Flashcards
Q: Vad är en cell?
A: En cell är den minsta biologiska enheten som bygger upp allt liv på jorden. Encelliga organismer består av en enda cell, medan flercelliga organismer består av flera celler som bygger upp vävnader, organ och hela organismen.
Q: Vad kännetecknar encelliga organismer?
A: Encelliga organismer består av en enda cell som utför alla funktioner nödvändiga för liv. Exempel inkluderar bakterier, vissa svampar och protozoer.
Q: Vad kännetecknar flercelliga organismer?
A: Flercelliga organismer är uppbyggda av många celler som bygger upp vävnader, organ och hela organismen. Cellerna kan specialisera sig, som leverceller eller muskelceller.
Q: Vad är differentiering i celler?
A: Differentiering är processen där stamceller utvecklas till specialiserade celler, som leverceller, njurceller, hjärnceller, etc.
Q: Vad är skillnaden mellan prokaryota och eukaryota celler?
A: Prokaryota celler saknar cellkärna och har DNA fritt i cytoplasman, medan eukaryota celler har en cellkärna som omsluter DNA. Prokaryota celler är encelliga (t.ex. bakterier) och saknar organeller, medan eukaryota celler kan vara encelliga eller flercelliga och har flera organeller.
Q: Vad innebär horisontell genöverföring hos prokaryoter?
A: Horisontell genöverföring innebär att DNA kan överföras mellan olika prokaryota celler, exempelvis med hjälp av plasmider.
Q: Vad är cellkärnans funktion?
A: Cellkärnan skyddar cellens DNA och reglerar vad som kommer in och ut genom kärnans porer.
Q: Vad är mitokondriernas roll i cellen?
A: Mitokondrier ansvarar för cellens energiutvinning i form av ATP. De har också eget DNA som ärvs från modern.
Q: Vad är ribosomernas funktion?
A: Ribosomer ansvarar för proteinsyntes genom att översätta RNA till protein.
Q: Vad gör vesiklar i en cell?
A: Vesiklar är membranomslutna blåsor som tillverkar, lagrar eller transporterar ämnen inom cellen. Lysosomer, en typ av vesikel, ansvarar för nedbrytning och återvinning.
Q: Vad är endoplasmatiskt retikel (ER) och dess funktioner?
A: ER är ett nätverk som tillverkar och transporterar ämnen. Kornigt ER har ribosomer och producerar proteiner, medan glatt ER producerar fetter/lipider.
Q: Vad är golgiapparatens funktion i cellen?
A: Golgiapparaten sorterar, packar och lagrar nytillverkade proteiner och skickar dem till rätt plats inom cellen.
Q: Vad är symbiontteorin?
A: Symbiontteorin föreslår att mitokondrier och kloroplaster i eukaryota celler ursprungligen var frilevande bakterier som blev symbionter och utvecklades till organeller.
Q: Hur utvinner prokaryota och eukaryota celler energi?
A: Prokaryota celler utvinner energi i cellmembranet/cytoplasman, medan eukaryota celler använder mitokondrier (och kloroplaster hos växter) för energiutvinning.
Q: Vad är somatiska celler och hur skiljer de sig från könsceller?
A: Somatiska celler är diploida kroppsceller med dubbel uppsättning kromosomer. Könsceller är haploida med enkel uppsättning kromosomer och används för fortplantning.
Q: Vad är stamceller och vilken roll har de?
A: Stamceller kan förnya sig själva och differentieras till olika specialiserade celltyper. Embryonala stamceller är de mest potenta och kan bli alla sorters celler.
Q: Vad är syftet med föreläsningen om DNA, RNA och protein?
A: Föreläsningen syftar till att ge en kort presentation av DNA, RNA och protein, för att förbereda för vidare studier inom genetik.
Q: Vad är upplägget för föreläsningen?
A: Upplägget inkluderar en introduktion till DNA, RNA och protein, samt en genomgång av DNA, transkription, splitsning, translation, DNA-kod, sekvens, tripletter, och protein.
Q: Vad är DNA?
A: DNA är en kodsekvens av kvävebaser som innehåller all information som behövs för att skapa en ny individ.
Q: Varför har nästan alla celler en kopia av DNA?
A: Nästan alla celler har en kopia av DNA för att kunna utföra sina specifika funktioner, även om de inte använder alla gener.
Q: Hur byggs cellernas funktioner upp?
A: Cellernas funktioner byggs upp av proteiner, och en gen i DNA kodar för ett specifikt protein.
Q: Vad är processen från DNA till protein?
A: Processen från DNA till protein är: DNA → RNA → Protein.
Q: Hur är DNA uppdelat i eukaryota celler?
A: I eukaryota celler finns DNA i cellkärnan, uppdelat i kromosomer, och är format som en dubbelhelix med kvävebaser.
Q: Vilka är kvävebaserna i DNA och hur parar de ihop sig?
A: Kvävebaserna i DNA är adenin (A), tymin (T), guanin (G) och cytosin (C). De parar ihop sig som A-T och G-C.
Q: Vad innebär transkription inom genetik?
Inom genetik innebär transkription att översätta information i DNA till RNA-kod.
DNA
ATGC blir RNA
AUGC
Q: Vad är ett mRNA?
A: Ett mRNA (messenger-RNA) är en RNA-sekvens som transkriberats från DNA och som kommer att översättas till ett protein.
Q: Vad är splitsning?
A: Splitsning är processen där omoget pre-mRNA klipps till moget mRNA genom att introner tas bort och exoner behålls.
Q: Vad är skillnaden mellan exoner och introner?
A: Exoner är kodande delar som uttrycks till protein, medan introner är icke-kodande delar som tas bort under splitsning.
Q: Vad innebär translation inom genetik?
A: Translation är processen där mRNA översätts till protein genom att kvävebaserna i RNA tolkas i tripletter till aminosyror.
Q: Vilka delar behövs för translation?
A: För translation behövs mRNA, ribosomer, aminosyror och tRNA för att sätta ihop aminosyrorna till ett protein.
Q: Hur fungerar DNA-koden?
A: DNA-koden består av en sekvens kvävebaser som, efter transkription till RNA och tolkning i tripletter, bestämmer aminosyrasekvensen i ett protein.
Q: Vad innebär proteinets primära struktur?
A: Proteinets primära struktur är sekvensen av aminosyror.
A: Proteinets primära struktur är sekvensen av aminosyror.
A: I sekundära strukturen viks aminosyrakedjan ihop till spiraler och flak.
Q: Vad är tertiär proteinstruktur?
A: Tertiär proteinstruktur innebär att proteinet veckas till en tredimensionell form.
Q: Vad innebär kvartär proteinstruktur?
A: Kvartär proteinstruktur innebär att flera proteinkedjor förenas till ett funktionellt protein, som t.ex. hemoglobin med sina fyra subenheter.
Q: Hur påverkas ett protein om det sker en felaktig transkription eller translation?
A: Felaktig transkription eller translation kan leda till en annorlunda aminosyrasekvens, vilket kan ändra proteinets form och funktion.
Q: Vilka tre exempel på proteiner finns och vad är deras funktion?
A: Proteiner kan vara enzymer, hormoner och antikroppar. Enzymer katalyserar kemiska reaktioner, hormoner fungerar som endokrina signaler till målceller, och antikroppar identifierar antigen på patogener.
Q: Varför är proteiners form så viktig?
A: Proteiners form är avgörande för deras funktion. Form bestämmer vilka ämnen ett protein kan binda, vilket påverkar dess förmåga att utföra sin uppgift.
Q: Hur påverkas proteiner av pH-förändringar?
A: Förändringar i pH kan göra att proteiner tappar sin form, vilket leder till att de förlorar sin funktion. Till exempel klumpar sig proteiner i mjölk när den surnar på grund av pH-förändringar.
Q: Vad kan hända med ett protein om aminosyrasekvensen förändras?
A: Om aminosyrasekvensen förändras, till exempel genom en mutation, kan proteinets form och funktion påverkas. Detta kan leda till att proteinet fungerar sämre eller inte alls.
Q: Vad är ett bindningsställe på ett protein?
A: Ett bindningsställe är en specifik yta på proteinet som passar det ämne proteinet ska binda till. Bindningsytan måste ha rätt form för att kunna utföra sin funktion.
Q: Hur påverkar aminosyrasekvensen ett proteins funktion?
A: Aminosyrasekvensen bestämmer hur proteinet veckas, vilket i sin tur bestämmer proteinets form och dess funktion.
Q: Vilka huvudämnen kommer att täckas i föreläsningen om celldelning?
A: Föreläsningen kommer att täcka cellcykeln, mitos, meios och syftet med meios. Fokus ligger på de övergripande stegen i processerna.
Q: Vad är cellcykeln och vilka är dess huvudfaser?
Cellcykeln består av fyra huvudfaser:
- Interfas: Mellan celldelningar, cellen utför sina normala funktioner.
- G1-fasen: Syntes av nytt DNA och proteiner som behövs för delning.
- S-fasen: Replikation av cellens DNA.
- G2-fasen: Förberedelse för celldelning. - M-fasen: Själva celldelningen
Q: Vad kan hända om en cell delar sig för snabbt och okontrollerat?
A: Om en cell delar sig för snabbt och okontrollerat kan den bli en cancercell. Detta kan ske om gener som styr celldelning skadas, till exempel genom mutationer i gener som reglerar celldelning, så kallade onkgener.
Q: Vilka är de två typerna av celldelning och vad är skillnaden mellan dem?
Mitos: Vanlig celldelning för kroppens celler (förutom könsceller), som resulterar i två diploida dotterceller som är identiska med modercellen.
Meios: Reduktionsdelning som sker i könscellerna (spermier och äggceller), vilket resulterar i fyra haploida dotterceller som inte är identiska med modercellen.
Q: Vad innebär det att en cell är diploid eller haploid?
A: En diploid cell har 23 par kromosomer (2n), vilket innebär att den har två uppsättningar av varje kromosom. En haploid cell har 23 enskilda kromosomer (1n), vilket innebär att den har en uppsättning av varje kromosom.
Q: Hur går mitos till och vilka är dess huvudsteg?
- Replikation av DNA.
- Packning av DNA till kromosomer.
- Uppradning av kromosomer med hjälp av spindelfibrer.
- Isärdragning av kromosomer till varsin pol i cellen.
- Nybildning av kärnmembran och delning av cytoplasman, vilket resulterar i två identiska diploida dotterceller.
Q: Vad är skillnaden i meiosens process jämfört med mitos?
A: I meios sker först en DNA-replikation och sedan två celldelningar. Det sker en genetisk omblandning (över-korsning) mellan kromosomerna i paren innan första delningen, vilket resulterar i fyra haploida dotterceller som inte är genetiskt identiska.
Q: Vad är syftet med meios?
A: Syftet med meios är att bilda könsceller (spermier och äggceller) för befruktning. Vid befruktning smälter en haploid spermie samman med en haploid äggcell, vilket bildar en diploid zygot (1n + 1n = 2n).
Q: Hur bidrar meios till genetisk variation?
A: Under meios sker överkorsning, där gener från kromosomerna i varje par byter bitar med varandra. Detta skapar genetisk variation, vilket är viktigt för evolution och anpassning.
Q: Vad är DNA och vilken funktion har det?
A: DNA är en kodsekvens av kvävebaser som innehåller all information som behövs för att skapa en helt ny organism. Nästan alla celler har en kopia av DNA
, som ligger till grund för cellernas alla funktioner genom att koda för proteiner.
Q: Hur är DNA uppbyggt i eukaryota organismer?
A: Eukaryota organismer har sitt DNA i en cellkärna. DNA är uppdelat i kromosomer, som består av dubbelhelixstrukturer med två komplementära strängar av kvävebaser: A-T och G-C.
Q: Vad innebär transkription inom genetiken?
A: Transkription är processen där informationen i DNA överförs till RNA. Detta innebär att DNA-sekvensen med baserna A, T, G och C omvandlas till RNA med baserna A, U, G och C.
Q: Vad är splitsning och varför är det viktigt?
A: Splitsning är en process där omoget pre-mRNA klipps till moget mRNA genom att introner (icke-kodande sekvenser) tas bort och exoner (kodande sekvenser) sätts ihop. Detta möjliggör att mRNA kan lämna cellkärnan och användas som mall för proteinsyntes.
Q: Vad är skillnaden mellan DNA och RNA?
A: DNA är en dubbelsträngad molekyl med baserna A-T och G-C, medan RNA är enkelsträngad med baserna A-U och G-C. DNA innehåller hela genetiska sekvensen, medan RNA är en utvald bit (en gen) som fungerar som en budbärare.
Q: Hur fungerar translation?
A: Translation är processen där mRNA-sekvensen översätts till en aminosyrasekvens som bildar ett protein. Ribosomen läser av mRNA i tripletter (kodon) och tRNA matchar rätt aminosyra till varje kodon.
Q: Vad är en triplett, kodon och antikodon?
A: En triplett är en grupp av tre kvävebaser. Kodon är en triplett i mRNA som kodar för en specifik aminosyra. Antikodon är en triplett i tRNA som matchar kodonet i mRNA.
