Syra-Bas och Vätskebalans

Question 1

Vad för rubbning?

pH 7,2 pCO2 7,0 BE +-0

Answer 1

-Respiratorisk acidos. Okompenserad

Question 2

Vad för rubbning?

pH 7,6 pCO2 4,0 BE +-0

Answer 2

-Respiratorisk alkalos. Okompenserad

Question 3

Vad för rubbning?

pH 7,2 pCO2 5,3 BE -10

Answer 3

-Metabolisk acidos. Okompenserad

Question 4

Vad för rubbning?

pH 7,6 pCO2 5,3 BE +10

Answer 4

-Metabolisk alkalos. Okompenserad

Question 5

Vad är syrabasbalansen?

Answer 5

Reglering av vätejonskoncentrationen i kroppsvätskan. Fås genom buffert-systemet, respiratoriska systemet och njuren. Njuren tar längre tid på sig.

Question 6

Hur inträffar respiratorisk acidos?

Answer 6

Inträffar då kroppen inte kan göra sig av med koldioxid (exempelvis kolsyra) via lungorna i tillräcklig omfattning (hypoventilation). Koldioxiden ansamlas i blodet och sänker blodets pH-värde.

Question 7

Hur inträffar respiratorisk alkalos?

Answer 7

Inträffar vid hyperventilation, koldioxid vädras ut för mycket vilket höjer pH.

Question 8

Hur inträffar metabolisk acidos?

Answer 8

Via en överskott av syra eller förlust av bas

Question 9

Hur inträffar en metabolisk alkalos?

Answer 9

Via en överskott av bas eller förlust av syra

Question 10

Orsaker till Metabolisk acidos?

Answer 10

• Ketoner, (svält alt brist på insulin som krävs för att utnyttja socker, diabetes) Ketoacidos)
• Laktat, ansamlas när vävnadernas O2 behöv är större än tillgången, Chocktillstånd av olika genes ger laktatstegring, svår sepsis, lokal syrebrist, extrem fysisk aktivitet.
• Klorider, stiger när vi tillför stora mängder natriumklorid
• Njursvikt- uremi (medför att vissa organiska syror inte kan utsöndras
• Intoxer (salicylat, etynlenglykol, metanol mfl)

Question 11

Orsaker till metabolisk alkalos?

Answer 11

Överskott av bikarbonat. Tillförsel av bikarbonat eller ämnet som metaboliseras till bikarbonat. Förlust av klorider (syraförlust) vid V-slangsförlust eller kräkningar. Diuretika som ger stora urinmängder. Stora mängder tillfört citrat via massiva blodstranfusioner eller vid dialys.

Question 12

Beskriv osmotiskt tryck:

Answer 12

Det tryck som förhindra vattnet att förflytta sig mellan vätskerummen. Styrs av partikelkoncentrationen. I ett försök till jämvikt går vätska genom membranet (detta när partiklar ej kan förflytta sig)

Question 13

Beskriv hydrostatiskt tryck:

Answer 13

Det trycket vätskan har för att förflytta sig mellan vätskerummen. Styrs av vätskan.

Question 14

I vilka områden fördelas kroppens vateten?

Answer 14

ICV 2/3 = Intracellulära

ECV 1/3 Extracellulära > som i sin tur består av >
ISV = ¾ av allt vatten i ECV (mellan celler)
PV = ¼ av allt vatten i ECV (blodbanan)

Question 15

Vad är en isoton vätska?

Answer 15

Samma partikelkoncentartion som blodet (ECV), ingen påverkan på cellen.

Question 16

Vad är en hyperton vätska?

Answer 16

högre partikelkoncentration än blodet (ECV) vilket gör att vätskan åker ut i cellen och cellen torkar ihop.

Question 17

Vad är en hypoton vätska?

Answer 17

Mindre partikelkoncentartion än i blodet (ECV) vilket gör att vätskan åker in i cellen och cellen kan spricka.

Question 18

Vilka typer av lösningar i dropp finns?

Answer 18

Kristalloider (ex RA, Na)

Kolloider (Ex albumin, plasma)

Question 19

Beskriv en bas

Answer 19

Ett ämne som kan ta upp (binda) vätejoner (H+), och därmed ta bort det från det cirkulerande serumet. >mindre vätejoner i blodet > höjer pH > alkalos.

Question 20

Beskriv en syra

Answer 20

Ett ämne som kan avge vätejoner (H+) till det cirkulerande serumet. Höjer vätejoner >Sänker PH > acidos

Question 21

Viktigaste katjonen intracellulärt?

Answer 21

Kalium, K+

Question 22

Vilken är den vanligaste katjonen extracellulärt?

Answer 22

Natrium, Na+

Question 23

Vilken är den vanligaste syran i serum?

Answer 23

H2CO3 (kolsyra), bryts ner till koldioxid och vatten av ett enzym i njuren.

Question 24

Vad kan man säga om volymen Hyponatremi?

Answer 24

Hypervolemi

Question 25

Vad kan man säga om volymen vid hypernatremi?

Answer 25

Hypovolemi

Question 26

Beskriv Anion Gap

Answer 26

Skillnaden (gapet) mellan positivt laddade joner (katjoner+) och negativt laddade joner (anjoner-) i serum eller plasma.

Question 27

Hur regleras vätskebalansen med ADH?

Answer 27

Minska vattenmängd i blodbanan ger ökad koncentration av partiklar i blodet > registreras av hypotalamus (upplever törst) Hypofysen får då i uppdrag att frisätta ADH till blodbanan > påverkar njurarna så en ökad mängd vatten förs tillbaka in i blodbanan från primärurinen .

Question 28

Beskriv reglering och försvar för vätejoner

Answer 28

Omhändertagande och avlägsnande av H+ , Fria vätejoner 1. Buffertsystem: syra kan avge vätejon och bas kan binda vätejon 2. Utspädning och förskjutning mellan olika vätskerum 3. Lungkompensation 4. Njurkompensation

Question 29

Beskriv buffring

Answer 29

Mekanism som upptar eller avger vätejoner för att hålla pH konstant. Första försvarslinjen mot förändringar i koncentrationen av väte

Question 30

Beskriv Kolsyra bikarbonat buffert

Answer 30

Vätejoner och bikarbonat kan binda till varandra och bilda kolsyramolekyler. >Dessa transporteras till lungorna där dem delas till koldioxid och vatten. >koldioxid ventileras ut >vattenmolekylen fortsätter med blodbanan och binder till nya kolsyramolekyler >dessa transporteras till njurarna där de delas i vätejoner och bikarbonat (beroende på alkalos/acidos kan njurarna reglera om de ska utsöndra väte eller bikarbonat >proccessen går om

Question 31

Beskriv njurkompensationen

Answer 31

* Tredje försvarslinjen * Långsam kompensation, först efter 12-24 h * Vid lågt pH (=acidos) njuren utsöndrar mer vätejoner med urinen, samtidigt som bikarbonatjonerna återför till blodbanan. * Vid högt pH (=alkalos) ökar utsöndringen av bikarbonatjoner med urinen

Question 32

Ju högre PCO2 desto mer .....

Answer 32

desto mer kolsyra och i förlängningen fler vätejoner. ???? Stämmer detta

Question 33

VAD kan användas istället för Ringeracetat när rikliga kloridförluster föreligger såsom vid ileus.

Answer 33

Natriumklorid

Question 34

Vad händer med respirationen vid ökad koncentration av vätejoner (H+) i kroppen. (Sänkt ph)

Answer 34

Den ökar! En sänkning av koldioxidkoncentrationen leder till en efterföljande sänkning av koncentrationen av vätejoner

Question 35

Vad händer om det osmotiska trycket i kapillärerna sjunker?

Answer 35

Till följd av tex sänkta albuminnivåer, om det hydrostatiska trycket är bibehållet så kommer vätska strömma ut ur kapillärerna till interstitiet och ge ödem.

Question 36

Vad händer vid ett ökat hydrostatiskt tryck?

Answer 36

Tex vid hjärtsvikt när venösa trycket ökar > ger ett ökat nettoutflöde och därmed ett ödem.

Question 37

Cellen fungerar som buffert för kalium...Vad kan få Kalium in i cellerna?

Answer 37

B12 tillförsel vid anemi Alkalos Insulin (inkl glukostillförsel) Beta-2-stim tex adrenalin

Question 38

Cellen fungerar som buffert för kalium...Vad kan få Kalium ut ur cellen till plasman?

Answer 38

``` Rabdomyolys Cellsönderfall Acidos Insulinbrist Betablockad Hyperosmolaritet ```

Question 39

Symtom hypokalemi?

Answer 39

Muskelsvaghet, trötthet, parestesier, tarmparalys, förlamning och tetani. Alkalos. Hjärtarytmier. EKG-förändringar:

Question 40

Symtom hyperkalemi?

Answer 40

Trötthet, muskelsvaghet parestesier, minskande senreflexer. Vid höga kaliumnivåer konfusion, arytmier, risk för asystoli (runt 7 mmol/l).

Question 41

Hur har [H+] påverkats om man ser en acidemi respektive en alkalos?

Answer 41

Acidemi - [H+] ökat | Alkalos - [H+] sänkt

Question 42

Vad betyder ett negativt respektive positivt base excess?

Answer 42

Negativt värde - Basunderskott, ses vid t.ex. metabol acidos eller mer sällsynt vid en kompensation för långvarig respiratorisk alkalos Positivt värde - Basöverskott, ses vid primär metabol alkalos eller kompensatoriskt vid långvarig respiratorisk acidos)

Question 43

Vid en metabol alkalos, hur förväntar man sig att respirationen kompenserar?

Answer 43

Sänkt andning. Genom att sänka andningen hålls mer CO2 kvar i kroppen och försöker sänka pH.