Syra-Bas och Vätskebalans Flashcards

1
Q

Vad för rubbning?

pH 7,2 pCO2 7,0 BE +-0

A

-Respiratorisk acidos. Okompenserad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad för rubbning?

pH 7,6 pCO2 4,0 BE +-0

A

-Respiratorisk alkalos. Okompenserad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad för rubbning?

pH 7,2 pCO2 5,3 BE -10

A

-Metabolisk acidos. Okompenserad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad för rubbning?

pH 7,6 pCO2 5,3 BE +10

A

-Metabolisk alkalos. Okompenserad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är syrabasbalansen?

A

Reglering av vätejonskoncentrationen i kroppsvätskan. Fås genom buffert-systemet, respiratoriska systemet och njuren. Njuren tar längre tid på sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur inträffar respiratorisk acidos?

A

Inträffar då kroppen inte kan göra sig av med koldioxid (exempelvis kolsyra) via lungorna i tillräcklig omfattning (hypoventilation). Koldioxiden ansamlas i blodet och sänker blodets pH-värde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur inträffar respiratorisk alkalos?

A

Inträffar vid hyperventilation, koldioxid vädras ut för mycket vilket höjer pH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur inträffar metabolisk acidos?

A

Via en överskott av syra eller förlust av bas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur inträffar en metabolisk alkalos?

A

Via en överskott av bas eller förlust av syra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Orsaker till Metabolisk acidos?

A
  • Ketoner, (svält alt brist på insulin som krävs för att utnyttja socker, diabetes) Ketoacidos)
  • Laktat, ansamlas när vävnadernas O2 behöv är större än tillgången, Chocktillstånd av olika genes ger laktatstegring, svår sepsis, lokal syrebrist, extrem fysisk aktivitet.
  • Klorider, stiger när vi tillför stora mängder natriumklorid
  • Njursvikt- uremi (medför att vissa organiska syror inte kan utsöndras
  • Intoxer (salicylat, etynlenglykol, metanol mfl)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Orsaker till metabolisk alkalos?

A

Överskott av bikarbonat. Tillförsel av bikarbonat eller ämnet som metaboliseras till bikarbonat. Förlust av klorider (syraförlust) vid V-slangsförlust eller kräkningar. Diuretika som ger stora urinmängder. Stora mängder tillfört citrat via massiva blodstranfusioner eller vid dialys.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv osmotiskt tryck:

A

Det tryck som förhindra vattnet att förflytta sig mellan vätskerummen. Styrs av partikelkoncentrationen. I ett försök till jämvikt går vätska genom membranet (detta när partiklar ej kan förflytta sig)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv hydrostatiskt tryck:

A

Det trycket vätskan har för att förflytta sig mellan vätskerummen. Styrs av vätskan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

I vilka områden fördelas kroppens vateten?

A

ICV 2/3 = Intracellulära

ECV 1/3 Extracellulära > som i sin tur består av >
ISV = ¾ av allt vatten i ECV (mellan celler)
PV = ¼ av allt vatten i ECV (blodbanan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är en isoton vätska?

A

Samma partikelkoncentartion som blodet (ECV), ingen påverkan på cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en hyperton vätska?

A

högre partikelkoncentration än blodet (ECV) vilket gör att vätskan åker ut i cellen och cellen torkar ihop.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är en hypoton vätska?

A

Mindre partikelkoncentartion än i blodet (ECV) vilket gör att vätskan åker in i cellen och cellen kan spricka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka typer av lösningar i dropp finns?

A

Kristalloider (ex RA, Na)

Kolloider (Ex albumin, plasma)

19
Q

Beskriv en bas

A

Ett ämne som kan ta upp (binda) vätejoner (H+), och därmed ta bort det från det cirkulerande serumet. >mindre vätejoner i blodet > höjer pH > alkalos.

20
Q

Beskriv en syra

A

Ett ämne som kan avge vätejoner (H+) till det cirkulerande serumet. Höjer vätejoner >Sänker PH > acidos

21
Q

Viktigaste katjonen intracellulärt?

A

Kalium, K+

22
Q

Vilken är den vanligaste katjonen extracellulärt?

A

Natrium, Na+

23
Q

Vilken är den vanligaste syran i serum?

A

H2CO3 (kolsyra), bryts ner till koldioxid och vatten av ett enzym i njuren.

24
Q

Vad kan man säga om volymen Hyponatremi?

A

Hypervolemi

25
Q

Vad kan man säga om volymen vid hypernatremi?

A

Hypovolemi

26
Q

Beskriv Anion Gap

A

Skillnaden (gapet) mellan positivt laddade joner (katjoner+) och negativt laddade joner (anjoner-) i serum eller plasma.

27
Q

Hur regleras vätskebalansen med ADH?

A

Minska vattenmängd i blodbanan ger ökad koncentration av partiklar i blodet > registreras av hypotalamus (upplever törst)
Hypofysen får då i uppdrag att frisätta ADH till blodbanan > påverkar njurarna så en ökad mängd vatten förs tillbaka in i blodbanan från primärurinen .

28
Q

Beskriv reglering och försvar för vätejoner

A

Omhändertagande och avlägsnande av H+ , Fria vätejoner

  1. Buffertsystem: syra kan avge vätejon och bas kan binda vätejon
  2. Utspädning och förskjutning mellan olika vätskerum
  3. Lungkompensation
  4. Njurkompensation
29
Q

Beskriv buffring

A

Mekanism som upptar eller avger vätejoner för att hålla pH konstant. Första försvarslinjen mot förändringar i koncentrationen av väte

30
Q

Beskriv Kolsyra bikarbonat buffert

A

Vätejoner och bikarbonat kan binda till varandra och bilda kolsyramolekyler.
>Dessa transporteras till lungorna där dem delas till koldioxid och vatten.
>koldioxid ventileras ut
>vattenmolekylen fortsätter med blodbanan och binder till nya kolsyramolekyler
>dessa transporteras till njurarna där de delas i vätejoner och bikarbonat (beroende på alkalos/acidos kan njurarna reglera om de ska utsöndra väte eller bikarbonat
>proccessen går om

31
Q

Beskriv njurkompensationen

A
  • Tredje försvarslinjen
  • Långsam kompensation, först efter 12-24 h
  • Vid lågt pH (=acidos) njuren utsöndrar mer vätejoner med urinen, samtidigt som bikarbonatjonerna återför till blodbanan.
  • Vid högt pH (=alkalos) ökar utsöndringen av bikarbonatjoner med urinen
32
Q

Ju högre PCO2 desto mer …..

A

desto mer kolsyra och i förlängningen fler vätejoner. ???? Stämmer detta

33
Q

VAD kan användas istället för Ringeracetat när rikliga kloridförluster föreligger såsom vid ileus.

A

Natriumklorid

34
Q

Vad händer med respirationen vid ökad koncentration av vätejoner (H+) i kroppen. (Sänkt ph)

A

Den ökar! En sänkning av koldioxidkoncentrationen leder till en efterföljande sänkning av koncentrationen av vätejoner

35
Q

Vad händer om det osmotiska trycket i kapillärerna sjunker?

A

Till följd av tex sänkta albuminnivåer, om det hydrostatiska trycket är bibehållet så kommer vätska strömma ut ur kapillärerna till interstitiet och ge ödem.

36
Q

Vad händer vid ett ökat hydrostatiskt tryck?

A

Tex vid hjärtsvikt när venösa trycket ökar > ger ett ökat nettoutflöde och därmed ett ödem.

37
Q

Cellen fungerar som buffert för kalium…Vad kan få Kalium in i cellerna?

A

B12 tillförsel vid anemi
Alkalos
Insulin (inkl glukostillförsel)
Beta-2-stim tex adrenalin

38
Q

Cellen fungerar som buffert för kalium…Vad kan få Kalium ut ur cellen till plasman?

A
Rabdomyolys
Cellsönderfall
Acidos
Insulinbrist
Betablockad
Hyperosmolaritet
39
Q

Symtom hypokalemi?

A

Muskelsvaghet, trötthet, parestesier, tarmparalys, förlamning och tetani. Alkalos. Hjärtarytmier. EKG-förändringar:

40
Q

Symtom hyperkalemi?

A

Trötthet, muskelsvaghet parestesier, minskande senreflexer. Vid höga kaliumnivåer konfusion, arytmier, risk för asystoli (runt 7 mmol/l).

41
Q

Hur har [H+] påverkats om man ser en acidemi respektive en alkalos?

A

Acidemi - [H+] ökat

Alkalos - [H+] sänkt

42
Q

Vad betyder ett negativt respektive positivt base excess?

A

Negativt värde - Basunderskott, ses vid t.ex. metabol acidos eller mer sällsynt vid en kompensation för långvarig respiratorisk alkalos

Positivt värde - Basöverskott, ses vid primär metabol alkalos eller kompensatoriskt vid långvarig respiratorisk acidos)

43
Q

Vid en metabol alkalos, hur förväntar man sig att respirationen kompenserar?

A

Sänkt andning. Genom att sänka andningen hålls mer CO2 kvar i kroppen och försöker sänka pH.