Stroke-rehab och geriatriskt teamarbete N2 Flashcards
Team = individer med kompletterande kunskaper med ett gemensamt mål och arbetssätt.
Generellt vid strokepatienter, ge exempel:
Vad gör en
1. arbetsterapeut
2. dietist
3. fysioterapeut
4. kurator
5. logoped
- Bedöma aktivitetsförmåga (ADL), förskriva hjälpmedel till hemmet, screena strokepatienter med MOCHA-test, bedöma körförmåga
- hemrehab - små hjälpmedel, kognitiva hjälpmedel - Näring
- Hjälpa patienten med förflyttningar, jobbar tätt med AT. T.ex. hur pat ska vända sig, sätta sig upp etc. Bedömer förflyttningsförmågan när patienten skrivs in på strokavd, tar reda på förmågan innan stroken,
- Hjälpa patienten navigera i sin nya situation efter stroken. Kontakt med anhöriga.
- Logoped - bedöma svalgsvårigheter, talsvårigheter
Neglekt som uppkommit efter högersidig a. cerebri media infarkt, går oftast över/blir bättre. Men om den inte gör det kan det leda till svåra problem för patienten och rehab efter stroke blir ofta mindre bra.
- Hur kan ett klocktest se ut vid neglekt?
- Hur kan en svår neglekt leda till problem hos patienten med vänstersidig hemipares?
- Neglerar den vänstra sidan, ritar bara på högra halvcirkeln.
- Vid total omedvetenhet av sin vänsta kroppshalva kan patienten t.es. försöka resa sig och gå upp trots att han har hemipares - hög risk för fall.
Några vanliga bestående stroke skador är följande. Beskriv vad detta innebär
1. hemipares
2. afasi
3. apraxi
- vad är detta, och hur kan man testa detta som läkare i neurostatus?
4. neglekt
5. dysfagi
6. vad mer?
Vilka uppgifter saknar vi på strokeavdelningen? Tänk teamet som arbetar på stroken och ANTSÄLÖ
- ## Social situation, tidigare ADL-funktioner, läkemedel etc
Om patienten har dysfagi (motorikstörning i svalg).
- Vad är det vanligaste symtomet när man försöker dricka/äta?
Dietisten kan efter logopedbedömning hjälpa till med konsistensbedömning eller bedöma om annan näringstillförsel är nödvändig än per os.
- Vilka olika alternativ kan bli aktuella vid olika grad av svårigheter att svälja ner mat/äta? totalt 4.
- Hosta och harklingar vid försök att äta och dricka.
Även vanligt att patienten klarar av att äta men harklar sig sedan efteråt- tecken på att mat ligger i svalget.
- se bild. TPN kan inte ges för länge - kärlretande.
Nämn komplikationer till immobilisering i sjukhussängen och hur man kan förebygga det på avdelningen generellt
Utskrivningsplanering syftar till en trygg hemgång för patienten och att förebygga onödig återinläggning
- Vilka instanser ska kontaktas vid en vårdplanering?
- Hur kan en ustkrivningsplanering se ut vid enkla (patienten är relativt återhämtad efter en stroke) vs komplexa fall (svåra resttillstånd exempelvis)
En patient närmar sig utrskrivning. Vilka 2 saker måste fungera för patienten vid hemgång, om inte ring biståndshandläggaren för att hitta en lösning.
2 saker
- patientens mediciner - uppdatera läkemedellistan(apodos
- patienten måste kunna förse sig med näring.
Om något problem med dessa - ringa biståndshandläggaren.
Vilka mandat har läkaren med tanke på beslut av inläggning och utskrivning?
Vad har biståndshandläggaren för ansvar och mandat vid kontakt när patienten är utskrivningsklar?
Vilka är dem aktuella kriterierna för att en patient ska kunna beviljas korttidsboende? 1 obligat + minst 1 av 4 andra kriterier ska vara uppfyllda
Riksstroke = kvalitetsregister som avspeglar statistik inom strokevården. Ska mäta kvaliten på vården och ska svara på frågan hur jämlik strokevården är i Sverige.
- Vilken är den 3e vanligaste dödsorsaken av akut sjukdom i Sverige? Vilka är dem andra 2 i topp?
- Hur ser den typiska strokepatienten ut avseende ålder och kön?
- Vilka är dem 4 största riskfaktorerna för stroke?
- Vilka är dem 3 största negativa prediktorer vid strokeinsjuknande avseende dödlighet, nedsatt funktion?
- Stroke. 1. Hjärtinfarkt, 2. Hjärtsvikt
- Män 52 %, medelålder 73 år
Kvinnor 48 %, medelålder 78 år - hypertoni, förmaksflimmer, diabetes, rökning
- sänkt medvetandegrad vid anskomst till akuten
- hög ålder
- hög NIHSS-poäng
Riksstroke = kvalitetsregister som avspeglar statistik inom strokevården. Ska mäta kvaliten på vården och ska svara på frågan hur jämlik strokevården är i Sverige.
- Hur lång är medianvårdtigden för stroke i Sverige? Hur många % skrivs ut till hemmet?
- Vilka 2 parametrar mäter Riks-stroke för att titta på kvaliten av strokevården? Vad ingår i dessa parametrar?
- 7 dagar, 77 % skrivs hem
Resultat på patientens tillstånd efter stroken - mäts efter 3 månader avseende överlevnad, ADL-funktion, boende, välbefinnande etc
Processerna (vårdinsatserna)
- mäter olika behandlingar och åtgärder t.ex. reperfusionsbehandling, ultraljud av halskärl, logopedbedömning utförs, sekundärprofylaxbehandling
Riksstroke = kvalitetsregister som avspeglar statistik inom strokevården. Ska mäta kvaliten på vården och ska svara på frågan hur jämlik strokevården är i Sverige.
- VIlka trender finns avseende antikoagulantiabehandling efter stroke och förmaksflimmer?
Framgångsfaktorer för en lyckad rehabilitering hos patienten är 4 saker, vilka?
