Stödjevävnad, ben och brosk

Question 1

Ge exempel på stödjeceller, fibrer/trådar och grundsubstanser?

Answer 1

• Stödjeceller–> ex fibroblaster
• Fibrer/trådar–> ex. collagen, elastin
• Grundsubstanser (existerar emellan)–> ex. glucosaminoglykaner

Question 2

Vart hittar man stödjevävnader ?

Answer 2

Dem hittar man överallt i kroppen, i organ och utan på mm.

Question 3

Vad blir fibrer/trådar + grundstruktur ?

Answer 3

= extracellulär matrix

Question 4

vad har det extracellulära matrixet (fibrer/trådar + grundstruktur) för funktioner ?

Answer 4

•   Mekaniskt stöd åt vävnader (collagen och elastin)
•   Substrat för celler som växer, bildar mikromiljöer
•   Reglerar cellproliferation och differentering
•   Proteoglykaner bilder allväxRaktorer
•   Fibronektin och laminin binder integriner på cellytor – signaler
•   Intakt ECM krävs för komplettvävnadsregeneration

Question 5

Vad har stödjevävnad för funktioner ?

Answer 5

•   Stödjevävnad omger, stödjer och ”binder ihop” de övrig vävnad (epitel, nerv, muskel) både strukturellt och i vissa fall funktionellt.
•   Ger mekaniskt skydd (ben), stötdämpning och isolering (fett), energireserv och värmeproduktion (fett)
•   Deltar i cellulär signalering och differentiering, lagrar t.ex. tillväxtfaktorer, fettvävnad – endokrin
•  Viktig funktion i läkningsprocess

Question 6

vad finns det för stödjeceller som bygger upp stödjevävnaden ?

Answer 6

•   Fibroblaster - fibrocyter(aktiv-mindre aktiv)
•   Myofibroblaster -har kontraktila element, viktigt vid sårläkning
•   Chondroblaster - chondrocyter
•   Osteoblaster -osteocyter
•   Adipocyter

Question 7

Hur fungerar fibroblaster?

Answer 7

•   Förekommer framförallt i egentlig bindväv.
•   Struktur: Spolformad cell, även spolformad kärna, ljus eosinofil cytoplasma, liten nukleol.
•   Funktion: Syntetiserar komponenter i ECM (både ”trådar/fibrer” och ”grundsubstans”) samt har viktig funktion vid sårläkning.

Question 8

Vad finns det för fibrer/trådar?

Answer 8

•   Collagenfibrer (collagen I m.fl)
•   Reticulära fibrer (collagen III)
•   Elastiska fibrer (elastin och fibrillin)

Question 9

Hur fungerar kollagen ?

Answer 9

•   Vanligaste proteinet hos djur
•   Viktigaste strukturella proteinet i ECM
•   Stor familj proteiner karaktäriserade av att de bildar trippelhelixar
•   Typ I i skelett, hud, lamina propria mm
•   Typ II i brosk
•   Typ III i retikulär bindväv
•   Typ IV i basalmembrandet
•   Med flera…

Question 10

Vad finns det för sjukdomar inom kollagen ?

Answer 10

• Skjörbjugg: Uppstår pågrund utav c-vitamin brist. Korsbindningar för hållfast kollagen kräver enzymer som behöver C-vitamin därav blir man sjuk.
• Ehler-Danlos syndrom: Uppstår genom en tillfällig bildning av kollagen

Question 11

Vad är elastin för något ?

Answer 11

Elastin är ett protein som grupperas samman till töjbara och återfjädrande fibrer
- Fibrillin – viktigt protein i elastiska fibrer som organiserar elastin

Question 12

vad är marfans syndrom ?

Answer 12

Marfans syndrom mutationer i fibrillin

Question 13

vad finns det fr grundsubstanser ?

Answer 13

•   Glucosaminoglycaner
•   Proteoglycaner
•   Multiadhesiva glycoproteiner – t.ex. laminin och fibronectin

Question 14

Hur fungerar Glukosaminoglykaner och proteoglykaner?

Answer 14

•  Förkortas GAG (mucopolysackardier
•  Stora, ogrenade polysackarider
•  Binder till ett centralt protein och bildar proteoglykaner
•  Drar till sig natrium och vatten och bildar en ”gel”
–> GAG + proteinstam = proteoglykan

Question 15

vad gör Fibronectin och laminin?

Answer 15

•   Multifunktionella glycoproteiner

*   Medierar kontakt mellan celler och ECM komponenter

Question 16

Vad är reticulära fibrer för något ?

Answer 16

Tunna fibrer (nätverk) man kan se dessa om man färgar i silver. Finns bland annat i benmärgen.

Question 17

Hur ser elastiska fibrer ut i mikroskop?

Answer 17

Ser dessa som långa mörka trådar.

Question 18

Hur är basalmembran uppbyggt ?

Answer 18

Basalmembran – specialiserad ECM mellan parenchym celler och stödjevävnad Viktiga komponenter: Collegen IV, laminin, fibronectin

Question 19

Hur ser bindvävsindelningen ut?

Answer 19

1. egentlig bindväv
   - reticulär bindväv
   - Lucker/lös/areola bindväv
   - Tät/stram bindväv ( tät regelbunden eller tät oregelnbunden.)
   - -> Lucket och tät är dem två stora!

Question 20

Hur är reticulär bindväv uppbyggd?

Answer 20

• Mer stödjeceller än fibrer/trådar
• Ser i benmärgen. Bildar som “nät”
• Måste färga med silverfärg för att se.

Question 21

Vart kan vi hitta lucker bindväv ?

Answer 21

Runt ett blodkärl

Question 22

vart kan man hitta tät/stram regelbunden bindväv?

Answer 22

I en sena

Question 23

vart skulle man kunna hitta tät/stram oregelbunden bindväv?

Answer 23

Våran hud

Question 24

Vilka bindvävar delas in i specialiserad bindväv?

Answer 24

• Brosk
• Ben
• Fettväv

Question 25

Hur fungerar brosk i kroppen ?

Answer 25

Ger stöd, klarar belastning bra, dämpande i leder och minskar friktion.
- Ben tillväxt mycket viktigt då–>epifys

• Stödjecellerna: chondroblaster, chondrocyter
• Fibrer/trådar: –> kollagen2 (dominerande typen) hyalint brosk
• -> kollagen2 + 1 fibröst brosk
• -> kollagen 2 + elastin elastiskt brosk

-Grundsubstans: glucosaminoglycaner, proteoglycaner

Question 26

Vad finns det för Olika typer av brosk- olika sammansättning av fibrer?

Answer 26

1.   Hyalint brosk- vanligaste brosket, finns i ledytor, lubvägar (broncher och trakea), tillväxtzoner i rörben, fostrets ”skeleUmodell”. Kollagen typ II
2.   Fibröst brosk– mellanform av tät bindväv och hyalint brosk. Infästning av senor, ryggkotornas diskar, menisker, blygdbensfogen. Kollagen typ I+II
3.   Elastiskt brosk - ytteröra, struplock, örontrumpet. Kollagen typ II + elastin.

Question 27

Vad ör benvävnadens funktion och uppbyggnad ?

Answer 27

Funktion:
•  Mekaniskt stöd
•  Medge rörelse
•  Skydd
•  Metabol funktion
Uppbyggnad:
•  Stödjeceller – osteoblaster och osteocyter ( kallas ostecyter när de är mindre aktiv)
•  Omineraliserat matrix – osteoid – collagen och GAG
•  Oorganiska salter (Ca, fosfat) som deponeras i matrix
•  Remodullerande celler - osteoclaster

Question 28

Hur fungerar ben strukturer ? uppbyggnad?

Answer 28

•   Osteoblaster bildar extracellulär matrix, mot benytor.
•   Benets extracellulärmatrix kallas osteoid.
•   Osteoid innehåller kollagen typ I samt speciella glycoprotein som binder kalcium/fosfat
•   En cell omgiven av osteoid kallas osteocyt, dessa ligger i ”lakuner” och kommunicerar via tunna ”canaliculi”.

Question 29

Två typer av benvävnad vilka ?

Answer 29

• -> Vävt (barn/unga vuxna) det är huller om buller har inte remodelerats nytt ben.
• -> Lamellärt ben (vuxna) rakt och iordning, som års ringarna i ett träd.
• Längst inne i ett ben kallas det spongiöst eller trabekulärt ben.
• På utsidan av ett ben kallas det kompakt eller kortikalt ben.

Question 30

Vad är osteon ?

Answer 30

Haverskt system: de är trädets ringar och den cylinden som ligger i.

Question 31

Hur fungerar osteoclaster ?

Answer 31

• Härstammar från monocyter.
• Mängden osteoclaster är hormonellt reglerad.
• Osteoclaster binder till benytan och bryter ner denna, så kallad remodellering av benet.
  (bidrar till ständig benomsättning)

Question 32

Hur arbetar osteoclaster?

Answer 32

Frisätter enzym som börjar knappa i sig ben. Bryter ner ben. Gör en fika för att äta upp benet.

Question 33

Hur snittar man ett ben ?

Answer 33

–> måste börja med att urkalka benet.
•  Starka syror– HNO3, HCl
Snabba förstör cellstrukturer, epitoper, DNA och RNA
•  Svaga syror – myrsyra
Långsammare bättre histologi bevarar bättre epitoper, DNA och RNA
•  Kelatbildande – EDTA
Långsam bra histologi bevarar epitoper, DNA och RNA