Epitel Flashcards

1
Q

Vad kan ett epitel bestå av?

A

molekyler–> celler+ECM(naglar, hår mm)–> vävnader(muskelväv. nervväv. bindväv. EPITEL!) –> organ–> organsystem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är epitel?

A
  • Tät packade celler som täcker kroppsytor, kroppshålor
    Funktion: bilda barriärer sekretion och absorption.
    (Har även ritat bild)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Berätta om ett generell uppbyggnad av ett epitel…

A
  • Inerveras av nervändslut
  • Cellerna ligger tät intill varandra
  • Har alltid en friyta
  • Vilar alltid på ett basalmembran
  • Cellerna är förankrade till varandra och till basalmembran.
  • Cellerna hos polariter
  • Fria ytan ofta täckt av glycocalyx
  • Aldrig blodkärl i epitelet.
    (bild som är tillhörande)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur sitter cellerna ihop i epitelet?

A

De sitter ihop som en “tältduk”.

Om cellerna dras isär kommer “spännet” att ploppa ut och göra ett håll i cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur fungerar mikrotubuli ?

A

Polymeriserad tubulin –> Dynamisk struktur funktion=mitos, intracellulär transport.

  • En del av cellskelettet “tältpinnar”
  • Snabb uppbyggnad och nedbrytning, polymeriserar från MTOC.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur fungerar mikrofilament?

A

Polymeriserad aktin–> Relativt dynamiskt ger cellen form framförallt tunna flexibla, kontraktion med myosin.

  • Uppbyggnad och nedbrytning
  • Funktion: cellyteform, motilitet, kontraktion (mikrovili).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur fungerar intermediär filament?

A

Olika proteiner i olika celltyper polymeriserad = ej dynamsik (stabil) ger stadga till cellen
- Funktion: Cellens struktur, mekanisk stöd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär barriär junctions? och vad är förankrade junctions?

A

I människan tight junctions, det är som ett bälte runt epitelet.
- Blockerar diffusion mellan celler
- Blockerar förflyttning av membran, protein
Förankrade junctions är= adherensjunktion=aktin.
Fokala kontakter=aktin till basalmembran
Desmosomer= “tryck knapp”= intermediär filament mellan cellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är hemidesmosom?

A

“tryck knapp” mellan cell och basalmembranet: inter filament.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär GAP-junctions?

A

Låta små molekyler gå från en cell till en annan, Kommunicerar också med andra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är mikrovilli?

A

Mycket utvecklad vid tunntarmen har fingerliknande strukturer på apikalytan: syns som en rand i ljusmikroskopi.
- Får stadga i aktin –> Fyllda med detta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är stereocilier?

A

Jätte långa mikrovilli, tex. bistestiklen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär basolaterala veck?

A

Välutvecklade i celler som transporterar joner/vätska i körtelgångarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är apikala membranplack?

A

Tillåta utvidgning av apikala ytan tex. i urinblåsan. När urinblåsan fylls på ska blåsan kunna vidgas, cellerna dras ut. De ska sedan när blåsan är tom kunna gå tillbaka till en mindre blåsa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad gör cilier/flimmerhår?

A

Utför svepande rörelser. Behov av att förflytta vätska/partiklar längs epitelet. Ex. Luftstrupe, Luftrör, äggledare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur fungerar basalmembranets uppbyggnad ?

A

Stamceller finns liggandes längst ner vid basalmembranet. Dessa måste ha bra miljö mm för att överleva.
Basalmembranet: finns två olika
- Basal lamina (kollagen) produktion av epitelcellerna
- Retikulära lamin produktion av underliggande vävnad (bindvävsceller)

17
Q

Hur många olika epiteltyper finns det?

A

8 varianter inprincip

18
Q

Nämn epiteltyperna…

A
  • Enkel plattepitel (skivepitel)
  • Flerskiktat platt (skiv) epitel
  • Övergångsepitel
  • Enkelt kubiskt epitel
  • Enkelt cylindriskt epitel
  • Flerradigt epitel
19
Q

Hur fungerar Enkel plattepitel (skivepitel) ?

A

Ömtåligt epitel. Diffusion avgaser (kapillärer/alveoler)

Finns i skyddande miljö, så som serösa hinnor.

20
Q

Hur fungerar flerskiktat platt (skiv) epitela uppbyggnad?

A

Tål mekanisk påfrestning/nötning kan vara

  • Oförhornat, som i munhåla eller vagina
  • Förhornat som i huden.
21
Q

Hur ser man skillnad på förhornat och oförhornat ?

A
  • Förhornat: yttersta cellerna är kärnfria (döda), och hålls ihop av junctions. Ett lipilager mellan döda och levande celler förhindrar avdunstning av vätska
  • Oförhornat: ytan måste hållas fuktig så som munhålan. Här finns det celler även längst ut.
22
Q

Hur fungerar uppbyggnade av övergångsepitel?

A

Flerskiktigt epitel som tillåter uttänjning finns i urinblåsan och urinledaren.
Ex. vid tom urinblåsa= ser ut som många cellager, ytcellerna är runda.
Vid full urinblåsa= ser de faktiska antalet lager och ytcellerna är platta.

23
Q

Hur fungerar uppbyggnaden av Enkelt kubiskt epitel?

A

Kubiska celler med runda centrala kärnor ofta involverad i sekretion och absorption tex. i njurgångar och körtelgångar

24
Q

Hur fungerar uppbyggnaden av enkelt cylindriskt epitel ?

A

Oval cellkärna nära basalmembran. Involverad i absorption och sekretion tex. magsäck och tunntarm, gallblåsa, stora körtelgångar.
Apikalytan har ofta mikrovilli för apikalytförstoring.

25
Q

Hur fungerar uppbyggnaden av Flerradigt epitel?

A
Ett lager (alla celler har kontakt med basalmembranet men ser ut som flera lager med cellkärnor) 
Har oftast cilier tex. i näshålan, luftröret och äggledare sekretion och skydd.
26
Q

Vad finns det för exokrina körtlar? ex. svettkörtlar, bröstkörtlar

A

Finns tre typer av sekretion A (Holokrin),B (Merokrin) och C (Apokrin).

  • B är den vanligaste.
  • C mjölk i bröst, gör sekretionen fett.
  • A ex. talgkörtlar, här får vi ännu mer fett.