Infärgningstekniker

Question 1

Hur fungerar olika vävnader?

Answer 1

Olika vävnader har olika morfologi (Vilket är läran om organismers uppbyggnad och form). Detta gör att om man ska kolla på dem i mikroskop behöver de olika färgnings typer.

Question 2

Ge exempel på några typer av material som kan kommas att färgas hos patologen.

Answer 2

• Operationsmaterial
• Provexitationer
• Biopsi-material
• Punktionsmaterial
• Cellutstryk
• Autopsier

Question 3

Hur fungera utskärning av olika preparat?

Answer 3

man tar antingen

• tvärsnitt/ längdsnitt
• vävnadens uppbyggnad
• Organets uppbyggnad
• från förändringen (malignt melanom)

Question 4

Vad innebär Fixering av ett preparat?

Answer 4

Ett ”ögonblickligt” avstannande av livsprocessen med minsta möjliga förändring av vävnaden
- Finns två typer immersionsfixering och perfussionsfixering

Question 5

Viktigt att tänka på vid fixeringsmomenten ..

Answer 5

Tänk på betydelsen av: 
•Val av fix.medel
 •Koncentration av fix.medel 
•Fixeringstidens längd 
•Fix. medels Temperatur 
•Volym av fix.medel

Question 6

Vad exakt händer vid fixeringsmomenten ?

Answer 6

-viktigaste steget vid prep.framställning
Detta händer vid fixering:
• Proteinerna och protoplasmatiskasubstanser stabiliseras och vävnaden hårdnar
• Enzymernas aktivitet minskas. Autolys förhindras
• Bakterier fäster ej på fixerade celler –ingen förruttnelse
• Gör cellulära substanser olösliga och motståndskraftiga mot processeringi kommande lösningar
• Förbereder så att ett färgat preparat tydligt visar cellkärnans mönster, de epitelialacellmembranen och cytoplasman
• Många artefakter skapas ibland –ej önskvärt

Question 7

Vad innebär autolys?

Answer 7

Autolys beroende på fördröjd fixering, dåligt definierade kärnor, oprecis cytoplasmafärgning

Question 8

Vad är den vanligaste fixeringsmedlet finns det något mer?

Answer 8

Fixering i formaldehyd (vanligaste fix) resp. etanol

Question 9

Vad händer med preparatet i formaldehyd fixering?

Answer 9

Kärnorna och cytoplasman är bra fixerade. En aning krympning av cellerna.

Question 10

Vad händer med preparatet i 95% etanol fixering ?

Answer 10

Cellkärnor är välbevarade medan cytoplasman har krympt endel.

Question 11

Hur kan stabilisering av protein ske med hjälp av fixering ?

Answer 11

Denaturerande fix.medelex. Etanol förändrar proteinernas form, men formen förändras ej av de gelerande fix. medel ex Formalin

Question 12

Hur lång tid skulle de ta för en tjock levervävnad att bli färdigfixerad ?

Answer 12

Det tar 2 dygn för en 3 mm tjock levervävnad att bli färdigfixerad i 4% ig formaldehyd, vid rumstemp.

Question 13

Det finns tre viktiga steg för att få ett preparat helt korrekt vilka?

Answer 13

Dehydrering, inbäddning och snittning

Question 14

Nämn alla steg i vävnaders preparering

Answer 14

• Utskärning: av intressant del, lämplig storlek
• Fixering: ”ögonblickligt” avstannande av livsprocessen, med minsta möjliga förändring
• Dehydrering: borttagande av vatten i vävnad
• Inbäddning: indränkning och omslutning av inert hårt medel ex. av paraffin
• Snittning: tunna skivor (c:a 4-5 µm) av vävnad framställs
• Visualisering: kontrast skapas i snittet
• Montering: montering av täckglas för att skydda snittet
• Mikroskopering: vävnaders och cellers utseende studeras i mikroskop

Question 15

Vad är syftet med visularisering ?

Answer 15

• Syfte: Visualisering av vävnadens struktur för att få en kontrastrik mikroskopisk bild;
• Deparaffinering
• Rehydrering
• ”Framkallning” av färg
• Dehydrering
• Montering av täckglas

Question 16

Varför använder vi infärgningstekniker ? Hur fungerar dem?

Answer 16

För att skapa kontrast – som ändrar ljusets våglängd

• Kunna se cellkärnor och annat intressant material
• Fungerar så som: olika lösningar efter varandra eller samtidigt, reagerar med cellerna i vävnaden

Question 17

Ämnen/instrument som hjälper till för att ge kontrast nämn några…

Answer 17

• Färgmolekyler –färgning
• Metaller –impregnering
• DNA-prober –in situ hybridisering
• Antikroppar –immunohistokemi/cytokemi
• Fluorescerande ämnen –fluorescencemikroskopi
• Enzymer –enzymhistokemi
• Isotoper –autoradiografi
• Faskontrast faskontrastmikroskopi

Question 18

Kemiska bindningar/krafter mellan ”färg”och vävnad hänger ihop hur då?

Answer 18

- Intramolekylärakrafter 
•Kovalentbindning/polärkovalentbindning
 • Jonbindning 
• Metallbindning 
- Intermolekylärakrafter
 • vätebindning 
• dipol-dipolbindning
 • van derWaals bindning 
- ”Likalöserlika” 
• Hydrofoba/hydrofilakrafter

Question 19

Hur fungerar färgmolekylens affinitet till vävnaden ?

Answer 19

Affinitet: Ämnens benägenhet att reagera med varandra, dragningskraften mellan molekyler.
 Beror ex. på;
 • Reaktiva grupper hos färgmolekyl och vävnad
•  Diffusions hastigheten hos färgmolekylen 
– molekyl/aggregat-storlek 
– lösningsmedel
 –koncentration 
– pH 
– temperatur 
•  Permeabilitethos vävnad 
– täthet 
– ev .förbehandling 
– tid

Question 20

När används infärgning av metaller ?

Answer 20

För att få fram nervtrådar, svamp, elastiska fibrer bland annat.

Question 21

Vad innebär Immunhisto kemiska metoder?

Answer 21

Antikroppar binder till epitoper på vävnaden

Question 22

Vilka är dem viktigaste infärgningarna för mig att känna till?

Answer 22

- Eosin-Haematoxylin 
(Kärnor –blå 
Cytoplasma –rosa 
Blodkroppar –röd)
- LuxolFast Blue 
(Myelin–blå 
Nisselsubstans–Violett)
- Richardson
 (Metylen –blå 
AzurII–blå)
- Toluidinblå (–blått)
- Elektronmikroskopi (Tungmetaller 
Elektroner)

Question 23

Vad är viktigt att känna till om infärgningen ?

Answer 23

Många färg ämnen/lösningar är toxiska, cancerogena eller mutagena!– Viktigt med rätt Avfallshantering!
- Glöm ej positiva och negativa kontroller där det behövs! Ex. för Immunhisto kemi

Question 24

Exempel på färgnings medel som är farliga för oss…

Answer 24

Väteperoxid: (är 30%), starkt oxiderande, kan ge frätskador. Kan spolas ner i vasken. Använd handskar.
DAB: Cancerogent. Handskar, skyddsglasögon, skyddskläder, dragskåp. Samlas i särskild behållare –skickas till destruktion.
Xylene: Organiskt lösningsmedel, brandfarligt, undvik inandning och hudkontakt. Använd dragskåp. Samlas i särskild behållare –skickas till destruktion.
Etanol: Organiskt lösningsmedel, brandfarligt. Kan spolas ner i vasken.
Mayers HTX :Giftigt för vattenlevande organismer. Samlas i särskild behållare.