Nervvävnad + Demens Flashcards

1
Q

Vad finns det för nervsystem ?

A

CNS: hjärna+ ryggmärg
PNS: nervävnad utanför CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innehåller hjärnan ?

A

Grå (nervcellskroppar +synapser) och vit (ledningsansvar)substans

Grå—> ibland stora hjärnbarken
Vit—> ibland inre hjärnan + yttre ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innehåller CNS?

A
  1. Stora hjärnan
  2. Lilla hjärnan
  3. Hjärnstammen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innehåller en nervcell?

A

Dendriter, cellkropp, axon och axonterminal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör dendriter?

A

Från dendriter leds signaler till cellkropp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör axonterminal ?

A

Bildar synapser med andra nervcellers

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad löper längs sconen ?

A

Aktionspotententsialen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad finns det för olika nervceller ?

A
  • Multipolär, många utskott
  • Bipolär
  • Unipolär, från cellkropp finns bara ett utskott
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad skickar nervceller för elektriska sig signaler ?

A
  • Aktionspotentialer skickas från cellkroppen via axonet till axonterminalen
  • Aktionspotentialer är snabba ändringar i axonets membranpotential
  • Aktionspotentialer leder till frisättning av transmittorsubstanser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad finns de för synaptiska transmission ?

A
  • Glutamat, viktigaste depolariserande transmittosubstansen
  • Gaba, viktigaste hyperpolariserande transmittosubstansen
  • Serotonin, dopamin med flera är modulerande transmittosubstanser

(Gaba och serotonin står för grund aktiviteten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur fungerar vesikelomsättning?

A

Kan inte åter användas alla utan nya kommer hela tiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur fungerar membranpotentialen, vad ingår?

A
  • Nervceller har negativ vilomembranpotential (-70 mV)
  • Jonpumpar åstadkommer membranpotentialen
  • Jonkanaler kan ändra membranpotentialen
  • Aktionspotentialen = kraftig ändring i membranpotential
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kan Synaptiska strömmar ge aktionspotential?

A
  • CNS neuron mottar tusentals synapser
  • Samlade aktiviteten i dessa avgör om aktionspotential utlöses
  • I triggerzone extra mycket spänningsstyrda natrium kanaler
  • Om membranpotential i triggerzone når tröskelvärde utlöses aktionspotential
  • Aktionspotential – natriuminflödet öppnar spänningsstyrda jonkanaler i axonet – positiv spiral
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kallas stödjeceller i nervsystemet?

A

Glia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad finns det för olika stödjeceller i nervsystemet ?

A
-->CNS 
• Ependymceller 
• Oligodendrocyter 
• Astrocyter 
• Mikroglia
-->PNS 
• Satellit celler 
• Schwann celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur fungerar ependymceller?

A
  • Bildar tunnt enradigt cellmembran
  • Bekläder ventrikelsystemet och centralkanalen
  • Har ofta cilier eller mikrovilli (vilket bidrar till flödet av cerebrospinal vätskan)
  • Specialiserade ependymceller bildar plexus choroideus
  • Plexus choroideus finns i ventriklarna
  • Från plexus choroideus bildas cerebrospinalvätska
17
Q

Hur fungerar Oligodendrocyter?

A
  • Bildar myelin i CNS
  • Myelin ökar hastigheten i aktionspotentialen
  • Myeliniserar delar av flera axon
  • Myelin = 45% fett, 40% H2O, 15% protein
  • Myelin = elektrisk isolator
  • Aktionspotentialhastighet 1 m/s → 30 m/s
18
Q

Hur fungerar astrocyter?

A
  • Störst av gliacellerna
  • Stjärnformade – många utskott
  • Utskott till astrocyter, nervceller, synapser, hjärnyta, blodkärlsväggar
  • Stödjer / kommunicerar med neuron
  • Ger kemiskt stabil miljö
  • Del i blod-hjärn-barriären
  • Bidrar till läkning / ärrbildning
19
Q

Hur fungerar mikroglia ?

A

( mikroglia är en form av makrofag/monocyt –> inte helt en gliacell)
• Centrala nervsystemets makrofag
• Små i vila, stor när aktiverad
• Antigenpresenterande celler – aktiverar T-celler
• 10-15% av CNS celler

20
Q

Vad händer vid överaktivitet av mikroglia ?

A

Det har med demens att göra EX, vid stroke ser man mkt makrofag/mikroglia

21
Q

Hur är meninger uppbyggda? (hjärn- och ryggmärgshinnor)

A

• Hjärna och ryggmärg omges av 3 hinnor räknat utifrån och in:

  1. Hårda hjärnhinnan (dura mater)
  2. Den spindelvävsliknande hinnan (arachnoidea)
  3. Den mjuka hinnan (pia mater) Subaraknoidala utrymmet kontinuerligt med ventrikelsystemet Cerebrospinalvätska i subarachnoidala utrymmet
22
Q

Hur är blod- och hjärnbarriären uppbyggd?

A

• Mycket tätt sammanfogade kapillärväggar i hjärnans blodkärl
• Få substanser (förutom glykos, aminosyror, O2, CO2) passerar
• Beror på:
• 1 hjärnkapillärernas väggceller (endothelceller)
2 astrocytutskotten bildar ett mer eller mindre sammanhängande skikt på hjärnkapillärernas utsida
• 3 pericyter utanför endothelcellerna

23
Q

Hur fungerar satellitceller?

A
  • I PNS • Skyddande lager runt nervcells kroppar i sensoriska- och autonoma ganglier
  • Fysiskt skydd för nervceller
  • Kontrollerar mikromiljön
  • Aktiveras ytterligare vid nervskada
  • Motsvarar i viss mån astrocyter i CNS
24
Q

Hur fungerar schwannceller?

A
--> Bildar myelinskidan i PNS
• Avgränsar axon mot omgivning 
• Bildar myelin runt om stora axon 
• Skyddar men bildar ej myelin runt små axon 
• Involverade vid regenerering av nerver
25
Q

Vad är demens definition ?

A
  • Definition: Demens innebär minnesstörning samt minst ytterligare en kognitiv störning, tex försämrat omdöme, språk, abstrakt tänkande
  • Finns 100 talet olika orsaker
26
Q

Det finns två olika demenser vilka ?

A
  • Demens kan vara primär eller sekundär

* Primär demens beror på förlust av neuron

27
Q

Vad kan ligga bakom demens mekanismen ?

A

(fel veckade proteiner)

  • Inlagringar av icke-nedbrytbara substanser
  • Akut nervcellsförlust på grund av hypoxi/ischemi
  • Subakut/kronisk nervcellsförlust med glios, ofta genom apoptos
  • Infektiösa tillstånd
28
Q

Hur fungerar demens två huvudgrupper djupt gående ?

A

• Primära neurodegenerativa sjukdomar -
Beror på att nervcellerbryts ner pga av felveckad protein.
–> Alzheimers sjukdom -Frontotemporal demens -Lewy Body demens -Parkinsons sjukdom med demens -Huntingtons sjukdom
• Sekundär demens - Innebär andra orsaker.
–> Vaskulär demens -Alkoholorsakad demens -HIV associerarad demens -Traumaorsakad demens
• Blanddemens- Både primär och sekundär
-Ffa Alzheimer + Vaskulär

29
Q

Hur fungerar alzheimers sjukdom ?

A
  • Alois Alzheimer
  • 60 % av all demens i Sverige
  • Nervceller förtvinar och dör i onormal omfattning
  • Hela storhjärnan, framför allt hjäss- och tinningloberna
  • Smygande debut, långdraget förlopp (4-15 år
30
Q

Vad händer i hjärnan vid alzheimers sjukdom?

A

(kortikala strukturer som drabbas sprider sig upp i vävnaden)
• Neurodegenerativ sjukdom med förlust av cortikala neuron
• Varierande grad av barkatrofi med korresponderande ventrikelvidgning
• Mediala temporalloben inklusive hippocampus är tidigt involverade

31
Q

Vad ser man inom alzheimers histologi?

A
  • Histologiskt ses plack och tangles
  • Plack – extracellulära – innehåller ansamlingar av amyloid-beta
  • Tangles – intracellulära – innehåller hyperfosforylerat tau preotein
32
Q

Varför tror man alzheimer uppstår?

A

• Amyloid-beta hypotesen
• Tau-hypotesen
• Cholinerga hypotesen
–> antagligen tror man att det är en blandning av dessa tre.

33
Q

Vad är frontotemporal demens? Hur fungerar den?

A
  • Även kallad frontallobs- eller pannlobsdemens
  • Vanligen debuterar sjukdomen vid 50 – 60 års ålder, i vissa fall redan vid 40
  • framför allt i hjärnans pannlob och främre delen av tinningloberna
  • rastlös, självupptagen och känslomässigt avtrubbad. Även plötsliga vredesutbrott
34
Q

Varför sker frontotemporal demens?

A

Samman klumpade proteiner men andra protein än vid alzheimer kan ligga i kärnan eller kroppen.

35
Q

Vad är Lewy body demens ?

A
  • = Lewykroppsdemens
  • 2 (-20) % av demens
  • Demens + Lewykroppar både i hjärnbarken och hjärnstammen
  • Lewykroppar – alfa-synuclein
  • Störd drömsömn, trötthet, synhallucinationer, stelhet, långsamma rörelser
  • Likheter och skillnader mot Parkinsons sjukdom
36
Q

Vad händer vid lewy body demens ?

A

Skadar kortikala strukturer

37
Q

Vad är vaskulär demens (en sekundär)?

A
  • 25-30 % av demens i Sverige
  • = “blodkärlsdemens”
  • Pga skador och sjukliga förändringar i hjärnans blodkärl
  • Kommer plötsligt, utvecklas stegvis
  • Förlopp och symptom varierar beroende på vilka områden i hjärnan som skadas
38
Q

Varför sker vaskulär demens ?

A
  • Oftast pga flera infarkter
  • Strategisk infarktdemens – få men strategiska områden drabbade
  • Multiinfarktdemens – många hjärninfarkter
  • Småkärlsdemens – skador på vit substans. Dessa skador kan uppstå nästan vart som helst i hjärnan kan därför variera mycket.
39
Q

vad kan sekundär demens bero på?

A
  • Infektionssjukdomar -prionsjukdomar, HIV, syfilis, rabies
  • Trauma -dementia pugilistica, subduralhematom
  • Bristsjukdomar/ämnesomsättningssjukdomar -Wernicke-Korsakows syndrom
  • Hjärntumörer
  • Normaltryckshydrocephalus