Språket Flashcards
1
Q
Hur har forskningen historiskt sett på de språkliga funktionernas lokalisation i hjärnan? Vad kännetecknar den nutida synen?
A
- Tidigare tänkte man att språkfunktionen var isolerad till specialiserade regioner (framför allt Brocas och Wernickes areor)
- Sedan börjande man tänka att språkregionerna samverkade med varandra genom ett bansystem (Wernicke-Geschwind modell)
- NU:
- Språkregioner samverkar mellan två bansystem (kallas dual-stream-modellen)
- Dorsala banan (språkproduktion/ involverar Brocas area)
- Ventral bana (språkförståelse involverar Wernickes area)
Båda bansystemet samarbetar kring ex. syntax/grammatik - Vänster hjärnhalva är den sida som är viktigast vid språk gällande ex. språkproduktion och språkförståelse. Högre sida är mer dominant gällande enklare språkförståelse, prosodi (språkmelodi)
1
Q
Beskriv hur kunskapen om ord är organiserad i hjärnan.
A
- Likt en karta och ett lexikon finns varje ord representerat i hela kortex (genom att ett visst mönster av neuron aktiveras vid ett ord)
- Varje ord som vi kan/är representerade skapar ett nätverk/koppling till andra ord.
- Olika kategorier av ord (ex. familjeord (son, fru, mamma osv) skapar grupper med ord som hör ihop med andra liknande ord. D.v.s. ord kopplade till familjen ligger bredvid varandra
- Tycks som att ex. ord kopplade till tid eller familj osv finns representerade på ungefär samma plats för alla människor
2
Q
Vad menas med ”hjärnans semantiska nätverk”?
A
- Semantiska nätverket hanterar språkets betydelse (både när vi registrerar och producerar språk)
- När man säger hjärnans semantiska nätverk menar man framför allt de 7 kortikala områden av hjärnan som är involverad/bygger upp detta nätverk
- Det semantiska nätverkets funktion består bl.a. av:
- Att kunna integrera syn-och hörselintryck av språk så att de bildar en meningsfull helhet
- Att skapa meningsfulla enheter av språk när vi själva talar eller skriver
- Att koppla ord till vår kunskap om vad de betyder
- Att koppla ord till vår egenupplevda minnen
- Att kunna särskilja grammatiska regler (syntax)
- Att kunna kategorisera ord i olika meningsfulla enheter, avgöra vilka ord som hör ihop
- Att kunna registrera den emotionella färgen på ord. Något som sägs i en arg ton har en annan betydelse än något som sägs i en glad ton
3
Q
Hur hanterar hjärnan språk som vi hör, respektive språk som vi läser?
A
- När vi hör ord:
- Eftersom varje ord finns representerade i cortex (genom att ett visst mönster av neuron aktiveras) så kommer varje ord vi hör som matchar ordet vi hör aktiveras.
- Ex. vi hör ”BA” då kommer alla ord vi kan som börjar på BA aktiveras. När vi sedan hör BAN så kommer de orden vi kan som inte börjar på BAN att sluta aktiveras. Detta fortsätter tills vi hör vilket ord som faktiskt sägs och då aktiveras enbart det ordet.
- När vi hör ord vi inte kan så lagras det nya okända ordet i hippocampus fram tills det (under natten) kan integreras på lämplig plats i cortex (d.v.s. till en plats i ”lexikonen” i cortex)
- När vi läser ord:
- Vi behöver känna igen bokstävers form (sker i gyrus fusiformis)
- Vi behöver koppla bokstävernas form till betydelsen (sker framför allt i wernickes area (står för den första basala tolkningen) och gyrus angularis (står för den mer avancerade tolkningen))
- När vi avkodat den visuella informationen så görs ljuden om till en inre monolog
4
Q
Vad aktiveras i hög kontra tystläsning i hjärnan
A
Broncas area aktiveras i både tyst och högläsning då vi producerar orden både när vi läser högt och tyst (vi läser hög för oss själva när vi läser tyst)
Cerebellum aktiveras vid högläsning då vi måste artikulera då
