Sömn och stress Flashcards
Vilka två neurobiologiska processer kring sömn bör jag kunna?
Homostatisk mekanism (process S)
Cirkadianska rytmen (process C)
Vad innebär den homostatiska mekanismen kopplad till sömn?
- Handlar om att få en jämvikt/balans (finns även homeostatiska mekanismer kopplade till bl.a. kroppstemperatur, blodtryck och vätskebalans
- Är ett biokemiskt system där vårt sömnbehov byggs upp under den tid du är vaken (kallas sömntrycket)
- Neuromodulatorn adenosin (en neuromodulator är ett ämnen som påverkar andra ämnen/neurotransmittorer) stimulerar sömnighet och reducerar vakenhet (genom att hämma neurotransmittorerna adrenalin och dopamin)
- Hypotalamus är viktig för alla homeostatiska processer då den är viktig för hormonell påverkan. Ex. monitorerar adenosinet
- Vi har låga nivåer av adenosin när vi precis vaknat och öka nivåer när vi varit vakna länge
- Kallas Process S inom sömnforskning
Vad innebär cirkadianisk rytm i förhållande till sömn?
- Är inbyggda processer som är regelbundet cykliska över ett dygn
- Kontrolleras av sensorisk information (om det är mörkt eller ljust)
- Mörkret träffar ögonen som signalerar till hypotalamussignal till tallkottkörteln att den ska producerar melatonin och till hjärnstammen att stänga ner information till resten av hjärnan
- Även kortisol är en del av den cirkadianska rytmen då den ser till att vi är pigga och alerta= höga nivåer av kortisol på kvällen kan ge sömnstörningar
- Det vill säga melatonin produceras av mörker= blinda personer behöver ibland melatonin då de inte har en naturlig cirkadiansk rytm
- Kallas för process C
Vilka strukturer i hjärnan och hormon är extra viktiga för sömnfunktionen, och hur?
- Visuell perception= Mörker/ljus från ögonen/sinnena
- Hyptalamus Vår inre termostat för balans av bl.a. aktivitet/vila nås av signalerna och kontrollerar utsöndringen av hormoner (ex. melatonin via tallkortkörteln) och adenosin)
- Retikulära aktivitetssystemet (RAS) Fungerar som en ”off-switch” som stänger av signaler till cortex
- Pons Bidrar till att musklerna slappnar av
- GABA Inhiberar (hämmar) signaler i hjärnan
Beskriv en (typisk) sömncykels olika sömntyper och faser, samt ge exempel på de olika sömntypernas betydelse för vårt välmående.
- Finns två typer av sömn. REM (rapid eye-movement) och non-REM
- En sömncykel (med varje steg) varar i ca 90 min
Ju längre tid du sovit desto mer REM-sömn och mindre non-rem - Finns tre olika stadier av non-REM (Non-REM 1,2,3)
- Non-REM 3: Djupsömn, nästan omöjligt att vakna. Parasomnier (sömnstörningar) sker oftast här. Oftast mest av detta i början av natten
- Non-REM 2:
- Non-REM 1: Nära vakenhet- osäker på om du sover eller inte. Du hör ljud som inte finns
- Finns bara ett stadie av REM-sömn
- Mest frekvens av REM-sömn i slutet av natten
- Muskelparalys (vi kan inte röra oss)
- Rem-sömn är framför allt viktigt för ångestlindring, minne (Hippocampus) och känslor (amygdala)
Viktig för inlärning då den ger möjlighet för hjärnan att återställas och ”filöverföra” inlärningen till andra delar av hjärnan - REM-sömn tycks vara en viktig ångestlindring
- Vid REM-sömn är den enda tidpunkt på dygnet där utsöndringen av stresshormonet noradrenalin upphör
- Områden för emotioner (amygdala) och minne (hippocampus) är mer aktiverade än andra tider på dygnet.
- Drömsömn skulle enligt forskning kunna vara ett sätt för bearbetning av känslor och minnen i en (hormonellt sätt) mer avspänd miljö
- Enligt en studie av Cartwrights kan REM-sömn vara ett sätt att hantera svåra känslor genom att vi då får en känslomässig återhämtning efter en kris
- Här är enda tiden på dygnet där noradrenalin inte produceras.
Förklara vad som händer med sömnen vid intag av kaffe respektive alkohol.
- Koffein blockerar adenosin (här som en neurotransmittor) så den inte kan göra oss trötta. Koffein har en halveringstid på 5-6 timmar
- Alkohol påverkar sömncykeln (framför allt de senare delarna). Vi går för snabbt till djupsömn (non-REM 3) och för ytlig sömn kommer mycket senare än normalt. D.v.s. vi får ingen rem-sömn utan vaknar i stället
Olika sätt att mäta sömn
- EEG: Mäter hjärnans elektriska aktiviteter (studerar non-REM)
- EMG: Mäter muskelaktivitet (studerar REM)
- EOG: Mäter ögonrörelser (Studerar REM)
Olika typer av stress och vad det kan relateras till för problematik
Specifika fobier
1. Akut stress – plötslig fara under kort tid
Utmattnings-syndrom
2. Kronisk stress – långvariga stressorer som leder till oro och frustration (exempelvis arbetsrelaterad stress, kroniska sjukdomar)
3. Etisk stress – att i sin yrkesroll inte kunna handla på det sätt som man uppfattar som rätt
Posttraumatiskt stressyndrom
4. Traumatisk stress – vid livshotande händelse kopplat till stark rädsla.
Vilka steg/processer i hjärnan sker vid stress
Först och främst är det det sympatiska nervsystemet som är involverat vid stress.
- Vi uppfattar en stressor med våra sinnesorgan (sensoriska neuron i det somatiska nervsystemet)
- Signalerna når Retikulära aktiveringssystemet (RAS) – hotet uppmärksammas och skickas till övriga delar av hjärnan att detta behöver vår uppmärksamhet
- RAS signalerar till thalamus, som sorterar och skickar vidare till hypothalamus (hormoner frisätts), hypothalamus skickar hormon via hypofysen (vid HPA-axeln) eller direkt till binjurarna, limbiska systemet (den emotionella betydelsen), cortex (koppling till kunskap och innebörden av stressorn)
- Tillbaka till RAS, varifrån muskler, organ, och körtlar mobiliseras för “hotet”
Vad innebär kroppens snabba system för stressreaktioner?
Kallas ibland SAM-axeln (är en förkortning på engelska för sympatiska nervsystemet-binjure-axeln)
- Fight-or-flight/akut händelse
- Snabb signal från hypotalamus via hypofysen till sympatiska nervsystemet för direkt utsöndring av redan förberedda stresshormoner i binjuremärgen (ADRENALIN OCH NORADRENALIN)
- Ger ökad andning, blodtryck, puls, vakenhet, glukos
- Ger minskad matsmältning och njurfunktion.
Vad innebär kroppens långsamma stressreaktion
HPA-axeln (är en förkortning för hypothalamus, hypofysen och binjurebarken)
- En mer långsam/långsiktig stress
- Hypotalamus frisätter hormonet CRH–>signalerar till hypofysen att frisläppa hormonet ACTH till blodet –> når binjurebalken som frisätter KORTISOL till resten av kroppen
- Kortisolet är även en del av det negativa feedback-systemet som talar om för hypothalamus att hämma utsöndringen av CRH och därmed hämma utsöndring av stresshormon när de inte behövs mer.
- Detta motverkar inflammation och mobiliserar kroppens energiresurser och ökar blodsockernivån.
- Anledningen är för att återställa homeostas (balans)
Vilka är kortisolets effekter, i förhållande till stress?
- Hjälpsamma effekter:
- Mobiliserar vår energi, reglerar blodtrycket, matsmältningen och dygnsrytmen
- Har anti-inflamatoriska och reparerande effekter
- Återsignalerar till hypotalamus i ett negativt feedback-system (återkopplingssystemet) så att HPA-axeln kan stängas av vid för höga kortisolnivåer
- Kortisol är även en del av det cirkadianska sömnrytmen då det hjälper oss att vakna och vara alerta
- Skadliga effekter (vid långvarigt för höga nivåer):
- Högt blodtryck
- Nedsatt immunförsvar
- Nedsatt minnesfunktion via påverkan på hippocampus
- Vid stress kan vi även ha låga nivåer av kortisol (därför det är ett dåligt mått på stress)
Ge exempel på hur stress kan mätas (fysiologiskt).
- Kortisolnivåer (OBS! Inte alltid så tillförlitligt då låga nivåer kan förekomma vid hög stress)
- Blodtrycksmätare
- Handsvett
- Hjärtfrekvens (vid stress (när sympatiska nervsystemet är aktivt) har vi en låg variabilitet (mer jämn frekevens av hjärtslag) medan vi har mer ojämn hjärtfrekvens när vi vilar (när parasympatiska nervsystemet är aktivt)