Somatosensorik Flashcards

1
Q

Vilken väg tar exteroceptionen?

A
  1. A-beta-fibrer (registrera från Merkel, Meissner, Pacini och Ruffini)
  2. Dorsalhorn
  3. Två baksträngar ipsilateralt: fasiculus cuneatus (mer lateralt, för övre extremiteter) och fasiculus gracilis (medialt, nedre extremiteter)
  4. Baksträngskärnorna i medulla (nc. cuneatus + nc. gracilis) - överkorsning
  5. Mediala lemnisken
  6. VPL i thalamus
  7. Capsula interna
  8. SI + SII (somatosensoriska cortex)
    Detta är viktigt för den diskriminativa beröringen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka receptorer har vi för exteroception? Hur ser de ut sett till fibrer?

A

Merkel, Meissner/hårreceptorer, Ruffini och Pacini. A-beta-fibrer, myeliniserade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vi har en väg för grövre beröring, vad heter den och hur löper den?

A

Tractus spinothalamicus. Här kommer primäraifferenterna nå dorsalhornet, men bildar synaps med neuron i lamina 5 och går således kontralateralt. Dessa når också thalamus’ VPL, och slutligen SI i primära somatosensoriska cortex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är det som utmärker tractus spinothalamicus?

A

Sämre spatialupplösning d.v.s. svårare att säga var stimuli kommer från, och man får en grövre uppfattning. Men täcker ett större hudområde. (Lamina 5 neuron har större receptorfält).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är det sensoriska homunculus?

A

En bild över exteroceptionen i somatosensoriska cortex sett till hur stor känselförmåga en kroppsdel har. T.ex. händer representeras större än fötter. All sensorisk från olika kroppsdelar hålls isär, även i cortex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Var hittar man primära somatosensoriska cortex?

A

I gyrus postcentralis. Är uppdelad i fr.a. 4 Broddmans area (3a, 3b, 1, och 2)i SI. Sker även visst samarbete med SII, men SII verkar vara viktigare för sensorisk inlärning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad gör de olika Broddmans area (för somatosensorik)?

A
3a - proprioceptorer, muskelafferenter
3b - lågtröskliga hudafferenter
1 - ytors beskaffenhet
2 - bearbeta form och struktur
Finns även samarbete med area 5 (har med processering att göra).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är proprioception?

A

Proprioception är en förlängning av exteroception och interoception - fr.a. muskelspole och golgisenorgan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur fungerar muskelspole?

A

Parallellt med intrafusala muskelfibrer kan denna reagera på hur lång en muskel är. Denna använder sig av Ia (statisk och dynamisk, primär) eller II (statisk, sekundär). Dessa båda är a-alfa, och myeliniserade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur fungerar Golgi-senorgan?

A

Reagerar fr.a. på tensionen, d.v.s. hur spänd en muskel är, och kommer då sitta i senan, seriekopplad med muskelfibrer. Denna har Ib-afferenter i en kapsel, och skickar afferenter (A-alfa) till dorsalhornet. Kan då genom t.ex. negativ feedback använda inhibitoriska interneuron som påverkar alfa-motorneuronen-avfyrningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur löper proprioception anatomiskt?

A

Beroende på om det är över eller underkropp kommer det nå olika dorsalhornsnivåer. Men generellt

  1. Dorsalhorn (sakral, genom dorsalrotsganglie), ipsilateralt
  2. nc. dorsalis, T1-L2
  3. Tractus spinocerebellaris dorsalis
    4a. cerebellum (spinocerebellum, feedback för kontrollmotorik)
    b. nc. Z/gracilis (medulla) > VPL (thalamus) > SI fr.a. area 3a

ELLER, om från arm (ser likadan ut som vid exteroception, förutom cerebellum):

  1. Dorsalhorn (cervikal, genom dorsalrotsganglie)
    2a. nc. cuneatus > VPL > SI fr.a. area 3a
    b. nc. cuneatus accessorius > spinocerebellum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är interoception?

A

Det som händer inne i kroppen - smärta och sensorisk som ev. är associerad med vävnadsskada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur ser primärafferenterna ut för interoception och vad kallas de?

A

Fria nervändar, a-delta som är snabba eller C-fibrer som är långsamma. Kallas för nociceptorer. Är modalitetsspecifika bl.a. genom TRP-kanaler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är a-delta-fibrer, och vilka nociceptorer tillhör denna kategorin?

A

Kyla - a-delta-fibrer
Värme - C-fibrer
Klåda - C-fibrer, ev. histaminreceptorer
Sensual touch - lågtröskliga C-fibrer, ger en känsla om trygghet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad utmärker a-delta-fibrer?

A

Snabba, mekaniska med mechanoheat d.v.s. kan omvandla mekanisk stimuli till neurala signaler. Synapsar i lamina I och II (lite i V också)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad utmärker C-fibrer?

A

Långsamma men är polymodala d.v.s. reagerar på olika stimuli. Synapsar i lamina I och II.

17
Q

Hur förmedlas värme?

A

Värme är tonisk, och förmedlas genom TRP-receptorer, fr.a. TRPV1 (aktiveras även av chili). Det som menas med tonisk värme är att vid 50 grader har det nått sin maximala gräns (kroppen klarar inte heller mer).

18
Q

Hur förmedlas kyla?

A

Kyla är fysisk, d.v.s. vid olika temperaturer kan man få olika uppfattningar om kyla. T.ex. på sommaren kan en vind upplevas som kylig, men samma vind under vintern skulle inte fått samma respons. Fr.a. TRPM8 (aktiveras även av metanol).

19
Q

Vad är paradoxal kyla?

A

Något väldigt hett initialt kan upplevas som kallt, och det är för att köldrecepotererna även stimuleras vid kallare grader.

20
Q

Vad är perifer sensitisering?

A

Hög känslighet för afferent nervstimuli. T.ex. vid brännskada kommer det ge en inflammatorisk soppa: frisätter ämnen som påverkar afferenta nociceptorernas perifera ändar som då ger lägre tröskel.

21
Q

Vad är central sensitisering?

A

Högre retbarhet hos neuron som ger kronisk smärta utan någon vidare stimuli.

22
Q

Vilka mekanismer har central sensitisering?

A

1 Potentiering av nociceptiva synapser (genom C-fibrer)

  1. Förhöjd exitabilitet hos nociceptiva neuron
  2. Minskad inhibition
  3. Förändrad balans i descenderande excitation/inhibition
  4. Öppnande av normal tysta polysynaptiska förbindelser
  5. Gliasignalering
23
Q

Vad gör trigeminussystemet?

A

Sköter ansiktets interneringen.

24
Q

Hur fungerar ansiktets interoception?

A
  1. Första ordningens neuron
    2a. Genom kranialnerv 5 till pons (cellkroppar i ganglion trigeminale)
    b. Medulla till nc. spinalis (trigeminuskärnorna)
  2. Andra ordningens neuron
  3. tractus trigeminothalamicus (korsar i Pons/medulla)
  4. VMpo eller MDvc i thalamus
  5. Tredje ordningens neuron som fortsätter vidare till insula eller anteriora Gyrus cinguli
25
Q

Hur fungerar ansiktets proprioception?

A
  1. N. trigeminus
  2. Nc. mesencephalicus nervi trigemini
  3. hjärnstamskärnor (ansiktsmuskelreflex)
  4. thalamus
  5. primära somatosensoriska cortex
26
Q

Hur fungerar ansiktets exterpoception?

A
  1. N. trigeminus
  2. Pons > nc. principalis
  3. Andra ordningens neuron överkorsar och går till VPL i thalamus (tractus spinothalamicus).
  4. Primära och sekundära somatosensoriska cortex.
27
Q

Hur kan smärtsignalering moduleras?

A

Man kan öka eller minska signaleringen genom att t.ex. inhibera om smärtan stör, genom:

  1. neuronkretsar i dorsalhornet - interneuron, eller
  2. descenderande kontroll (t.ex. PAG som regleras av övre centra) och vidare till dorsalhornet i ryggmärgen
28
Q

Hur kan smärta hämma klåda (genom att man kliar)?

A

I lamina I och II finns ett komplex nätverk av interneuron som kan reagera med varandra.

29
Q

Vilka modalitetsspecifika afferenter finns det?

A

NS (nociceptiv specificitet): fr.a. A-delta-nociceptorer
HPC (heat pinch cold): fr.a. C-nociceptorer
COOL (köldreceptorer): A-delta-receptorer
Dessa finns i lamina I och är projektionsneuroner d.v.s. förlängningar av CNS och kommer vara modalitetsspecifika.

30
Q

Hur fortsätter lamina-I-projektionsneuroner?

A
  1. Lamina I axoner mot IML (intermediolaterala kärnan - lokal reflexkrets, T1-L2)
  2. Fortsätter som tractus spinothalamicus lateralis mot PAG och thalamus
    - PAG - homeostatiska regionen i pons
    - thalamus - modalitetsspecifka hela vägen
  3. Mot VMpo och MDvc
    4a. VMpo går mot interoceptiva cortex > SI och interoceptiva modaliteter
    4B. MDvc går mot gyrus cingula anterior - limbiska motorcortex
    BÅDA ÄR FÖR DORSALA POSTERIORA INSULA
  4. Mid insula - kan påverkas av annan input, här ser man den subjektiva upplevelsen av smärta
  5. Lateralisering: från båda sidors midinsula till anteriora insula (högra) > limbiska sensoriska cortex.
31
Q

Om interoceptiva modaliteter hamnar i högra limbiska sensoriska cortex, vad hamnar i vänstra och hur går den vägen till?

A

I vänstra LSC hamnar parasympatisk sensorik.

  1. NTS
  2. VMb i thalamus
  3. Dorsala posteriora insula
  4. Midinsula
  5. Lateralisering: vänster sidas LSC från båda sidorna.
32
Q

Vad innebär lateralisering av insula?

A

Här ges inflöde av material me - det kännande jaget - och lägger grunden för energihushållning. Denna bearbetar motivation, känsla, beteende, vaksamhet som allt slutar i emotion. Detta finns i anteriora insula.

33
Q

Vilken funktion har midinsula?

A

Viktig för hur stimuli rapporteras t.ex. hur varmt något är, beblandas med autonoma nervsystemet. Kan skilja sig från person-person, samt mellan upplevelse-upplevelse.

34
Q

Vilken funktion har dorsala posteriora insula?

A

Första kortikala representationen av interoceptiva modaliteter (S1).