Gamla tentor Flashcards
En tilltäppning av a. cerebelli inferior posterior (PICA) kan bl a ge upphov till en infarkt i dorsolaterala medulla oblongata, vilket orsakar ett s k Wallenbergsyndrom med en karakteristisk symptombild. De typiska symptomen innefattar bortfall av smärt- och temperaturkänsel i ansiktet på samma sida som infarkten, och bortfall av smärt- och temperaturkänsel på motsatt sida infarkten i övriga kroppen. Förklara varför det blir så.
Infarkten i dorsolaterala medulla oblongata skadar dels nucleus tractus spinalis n. V, där smärtfibrer från n. trigeminus på samma sida kopplas om innan signalerna korsar över och leds vidare upp till thalamus på motsatt sida hjärnstammen, och dels tractus spinothalamicus med ursprung från neuron på motsatt sida av ryggmärgen och som därmed fortleder smärt- och temperatursignaler från motsatt sida av kroppen.
Ange de latinska namnen på de båda korsbanden och beskriv hur respektive korsband löper i knät.
Lig. cruciatum anterius löper från bakre laterala delen av fossa intercondylaris på femur anteriort-medialt-inferiort till area intercondylaris anterior på tibia. Lig. cruciatum posterius löper från främre mediala delen av fossa intercondylaris på femur posteriort-lateralt-inferiort till area intercondylaris posterior på tibia.
Beskriv hur kotpelaren och bålens vägg innerveras sensoriskt och motoriskt. Börja fr o m den plats dorsal- och ventralrötter förenats till spinalnerver. Beskriv även placeringen/nivån av 3 olika dermatom på bålen.
Bålen är segmentellt innerverad, d v s enskilda spinalnerver blandas ej utan innerverar ett ringformat segment runt bålen. Den dorsala grenen från respektive spinalnerv böjer av bakåt och innerverar den djupa ryggmuskulaturen samt huden på ryggen på respektive nivå. De ventrala grenarna formar nn. intercostales 1-11 som löper runt bålen mellan revbenen och i bålens inferiora delar även vidare genom bukväggen, samt n. subcostalis (T12) som löper under costa XII. Dessa nerver innerverar intercostal- och bukmuskulatur samt ovanliggande hud. Den mest inferiora delen av bukväggen innerveras av n. iliohypogastricus och n. ilioinguinalis från övre delen av plexus lumbalis (L1). Dermatom T4 i höjd med bröstvårtorna, dermatom T10 i höjd med naveln och dermatom L1 i höjd med ljumsken.
”Armbågsleden” (art. cubiti) är egentligen ett komplex av flera leder mellan de ben som tillsammans formar art. cubiti.
Ange de olika rörelser som görs i armbågsleden samt vilka muskler som är viktigast för respektive rörelse.
Extension: m. triceps brachii
Flexion: m. biceps brachii, m. brachialis
Supination: m. biceps brachii (när armbågen är flekterad), m. supinator (+ m. brachioradialis, från pronerat utgångsläge)
Pronation: m. pronator teres, m. pronator quadratus (+ m. brachioradialis, från supinerat utgångsläge).
Hur fungerar pupillreflexen?
Ljuset når n. opticus som går genom synnervshålet (canalis nervus opticus) som kommer fortsätta genom tractus opticus mot optiska chiasman – area pretectalis - , där finns Edinger Westphalkärnan som registrerar detta och skickar vidare till nc. Oculomotorius som fortsätter tillbaka genom efferenter via ganglion ciliare som
aktiverar postganglionära parasympatiska neuron som fortsätter till ögat och m. sphincter pupillae som minskar pupilldiameter.
Vilka två virus är nästan helt utrotade av vaccin och varför?
Smittkoppor och polio, då dessa endast finns hos människor och har låg variabilitet.
Beskriv mekanismerna för hur dessa faktorer (K-vitaminberoende) binder till ytan på aktiverade trombocyter.
De K-vitaminberoende koagulationfaktorerna har en postribosomal modifiering, en extra karboxylgrupp på glutaminsyra, gamma-karboxyglutaminsyra, som ger två negativa laddningar som matchar kalciums två positiva och möjliggör en elektrostatisk interaktion med den negativt laddade ytan på aktiverade trombocyter. Dessutom ändras den tredimensionella konformationen så att en hydrofob yta exponeras som kan interagera med fetterna i trombocytmembranet.
Beskriv hur bålen (bålens “vägg”, inte viscera) innerveras sensoriskt och motoriskt på makroanatomisk nivå. Börja din beskrivning vid ryggmärgens nervrötter (radix posterior och radix anterior) och beskriv t.o.m. där de perifera nerverna slutar i de olika superoinferiora avsnitten av bålen (du behöver inte inkludera detaljer om olika typer av nervfibrer eller receptorer)
Bålens innervation är i princip segmentellt organiserad, d.v.s. ett ungefär cirkulärt avsnitt/segment av bålväggen innerveras av en separat spinalnerv. De spinalnerver/ryggmärgssegment som innerverar bålen inkluderar T1-T12 + L1. På respektive nivå löper dorsalrot och ventralrot samman och bildar en spinalnerv. Respektive spinalnerv delar sig strax efter foramen intervertebrale i en dorsal och ventral gren. Den dorsala grenen löper dorsalt och innerverar den djupa ryggmuskulaturen motoriskt och huden på ryggen sensoriskt. Den ventrala grenen fortsätter anteriort mellan och under revbenen och ger upphov till nn. intercostales (från spinalnerverna T1-T11) och n. subcostalis (från spinalnerv T12). Den nedersta delen av bukväggen innerveras av de båda mest superiora nerverna från plexus lumbalis, n. iliohypogastricus och n. ilioinguinalis, båda utgående från spinalnerv L1. På vägen runt bålväggen avger alla dessa nerver grenar som dels innerverar intercostal- och buk-muskulatur motoriskt och dels ovanliggande hud sensoriskt.
När man vrickar foten, antingen genom överdriven pronation eller supination, kan ligamentens som stabiliserar art. talocruralis (övre språngbensleden) på medial- respektive lateralsidan av foten tänjas ut eller slitas av. Beskriv på anatomisk nivå ligamenten som stabiliserar art. talocruralis på medial- respektive lateralsidan av foten. Ange de latinska namnen på de aktuella ligamenten.
På fotens mediala sida stabiliserar lig. deltoideum (lig. collaterale mediale) den övre språngbensleden. Ligamentet löper från flera av tarsalbenen på medialsidan och fäster in på malleolus medialis. På fotens lateralsida bidrar tre olika ligament, som alla fäster in på malleolus lateralis, till stabiliteten i övre spångbensleden. Anteriort löper lig. talofibulare anterius, lateralt löper lig. calcaneofibulare och posteriort lig. talofibulare posterius.
Hon hör hans blåsljud tydligt med stetoskopets ”membran”. Vilka ljud hör man bäst med ”membran” respektive ”klocka” i stetoskopet?
Membranet: medel- och högfrekventa ljud; Klockan: lågfrekventa ljud
Klara bedöms av dig på vårdcentralen. Hon aktualiserar hur stressad hon känner sig av att ständigt göra ”småfel” och missar på jobbet. Hon är orolig för att hennes minnesproblem kan röra sig om en demenssjukdom. Du förklarar för henne att hennes historia och kliniska bild helt talar emot demenssjukdom. Däremot förklarar du för henne med papper och penna hur ”tänkandet”, från tanke till handling, principiellt går till. Och att ett fungerande tänkande kräver mental balans och fokus. Rita in (siffror) i bilden nedan och skriv i punktform hur den normala processen för ”tanke till handling” går till. Ange också vilken neurontyp som i första hand är involverad.
De första ”tolkningsstationerna”, (1) primära sensoriska områdena, integrerar information modalitetsvis (t. ex. syn, hörsel, känsel). Dessa kommunicerar sedan till multimodala associationsområdet i parieto-temporalcortex (2) där informationen integreras och analyseras. Därifrån aktiveras prefrontalcortex där man värderar ”nyttan” av det man vill göra (3) varefter man lägger upp en plan i prefrontalcortex (4) som sedan aktiverar motorkortex (5).
Varför leder minskad mängd/koncentration dopamin till minskad rörlighet? Beskriv kopplingsschemat för de motorik-relaterade kretsar som dopamin påverkar och redogör för hur bristen på dopamin påverkar signaleringen i dessa kretsar.
De basala ganglierna utgör en loop som går från motor-relaterade delar av hjärnbarken - basala ganglierna – thalamus – motorbark (för detaljer se bilden). Under basala förhållanden bromsar de basala ganglierna (via globus pallidus interna) thalamus och därmed motorbarken och utgör därmed ett sorts filter som gör att ”rätt” rörelser släpps fram. Det finns två vägar genom den loop som basala ganglierna utgör. Den ena är aktiverande (dvs lättar på bromsen) och kallas den direkta vägen. Den andra är hämmande (dvs ökar bromsen) och kallas den indirekta vägen. De dopaminerga cellerna i substantia nigra sänder projektioner till striatum där dopamin aktiverar den direkta vägen via dopamin D1 receptorer och hämmar den indirekta vägen via dopamin D2 receptorer (se bild). På så vis verkar det på två sätt för att släppa fler rörelser igenom ”filtret”. Försvinner dopamin blir resultatet det motsatta och motorbarken kommer hela tiden ha en stark broms åtdragen.
Beskriv de olika funktionerna hos ciliarkroppen i ögat.
1) Epitelet producerar kammarvätskan; 2) Ciliarmuskeln reglerar linszonulerna och därmed linstjockleken; 3) Främre delen av ciliarkroppen kan vara del av främre kammarvinkeln och kan vara en alternativ väg för dränage av kammarvätskan (här räcker det att svara med ”dränage av kammarvätska”).
Vad händer med hennes kroppsvätskor när detta vatten tagits upp av magtarmkanalen och hur kan kroppen känna av förändringen av vätskebalansen?
Vattnet kommer ge en utspädning av både intracellularvolymen (ICV) och extracellularvolymen (ECV). I både ECV och ICV kommer osmolaliteten att minska. Detta registreras främst av osmoreceptorer i hypothalamus. Den ökade mängden ECV kommer också att i viss utsträckning att leda till en ökad blodvolym, ett ökat venöst återflöde med en uttänjning av förmaken som noteras avsträckreceptorer.
Arterio-venösa syredifferensen är skillnaden i syreinnehåll mellan arteriellt och blandat venöst blod. Men hur definieras syreinnehåll, och vilka fysiologiska parametrar ingår i beräkning av syreinnehållet?
Syreinnehållet anger hur många mL syre som 1 liter blod innehåller . Beräknas från hemoglobin (Hb)- koncentration och syremättnad (och en konstant för beräkning av hur många mL O2 som 1 g Hb kan binda).
