solsystemet Flashcards
R1 - solsystemet
förklara fakta om jorden?
hur blir det olika årstider?
Jorden (eller Tellus) är ett klot med en diameter på ca 1300 mil. Runt Jorden finns ett lager luft, atmosfären, som är ungefär 10 mil tjockt.
Jorden roterar kring en (tänkt) axel som lutar 23 grader. När Jorden roterar kommer t ex Stockholm ibland vara riktad mot solen, då är det dag. När Jorden sen har roterat ett halvt varv kommer Stockholm att vara i skuggan och vi har natt. Jorden roterar ett helt varv på 24 timmar.
Jorden går i sin tur i en bana runt Solen. Det tar ett år för Jorden att göra ett varv runt Solen. Eftersom jordaxeln lutar kommer norra halvklotet (där vi bor) ibland att vara riktad mot Solen, då har vi sommar. Ett halvår senare pekar norra halvklotet från solen och vi har vinter.
När det är sommar lutar norra halvklotet mot Solen. Då kommer ett område längst upp (ovanför polcirkeln) att peka mot Solen hela tiden. De delar som inte hamnar i skugga får så kallad midnattssol. Midnattssolen varar längre ju närmare Nordpolen man kommer. Vid Nordpolen går solen upp och ner endast en gång per år.
R2 - solsystemet
förklara hur jordaxeln roterar?
Jordaxeln lutar hela tiden 23 grader men denna lutning vrids långsamt runt. Detta kallas precession och ett sådant varv tar ca 26000 år. Det betyder att om ca 13000 år kommer vi att ha sommar när vi brukar ha vinter och vice versa.
R3 - solsystemet
förklara begreppet tidszoner?
Eftersom Solen går upp och ner vid olika tiden beroende på hur långt västerut eller österut man är på Jorden har vi infört tidszoner. Det betyder att man använder samma klockslag i en tidszon så att man ska vara överens om tiden. Solen kommer då att gå upp vid olika tidpunkter i samma tidszon. Oftast försöker man ha samma tidszon i ett land men stora länder som t ex Ryssland och USA är indelade i flera tidszoner.
R4 - solsystemet
förklara månens roteringar?
hur sänder månen ut ljud?
hur bildades månen?
Månen roterar ett varv runt Jorden på 29,5 dygn. Månen har bunden rotation vilket betyder att den alltid visar samma sida mot Jorden. 1968 var första gången vi kunde se månens baksida då raketen Apollo 8 åkte ett varv runt Månen. 1969 landade människan för första gången på månen och amerikanen Neil Armstrong var den första människan som satte sin fot på månens yta.
Månen sänder inte ut något eget ljus utan reflekterar ljuset från Solen. Beroende på var Månen är i förhållande till Solen kommer olika delar av månen vara belyst av Solen. Månen får då olika faser till exempel: nymåne, fullmåne och nedan.
Månen bildades troligtvis när Jorden träffades av en annan planet tidigt i Jordens utveckling. Man har döpt denna planet (som träffade jorden) till Theia. Bevis för teorin är till exempel ämnen som är identiska på Jorden och Månen, Jordens och Månens rotation samt storleken på Jordens och Månens järnkärnor.
R5 - solsystemet?
förklara mån och solförmörkelse?
Månförmörkelse inträffar när Jorden skymmer månen. Månen blir då röd när Jordens atmosfär bryter det röda ljuset mot Månen.
Solförmörkelse inträffar när Månen skymmer Solen. I en partiell solförmörkelse är delar av månen skymd. Vid total solförmörkelse täcks hela Solen. Då blir det mörkt och tyst (fåglarna slutar sjunga för att de tror att det är natt).
R6 - solsystemet?
hur fungerar månens dragningskraft?
hur bildas ebb och flod?
Månens dragningskraft samverkar med jordens rotation för att skapa tidvatten. Två gånger per dygn blir det ebb (lågvatten) och två gånger flod (högvatten).
R7 - sol systemet
fakta om solen?
Runt Solen kretsar åtta planeter. Räknat inifrån är de: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. De fyra närmsta planeterna är uppbyggda av fast materia och kallas stenplaneterna. De fyra yttersta planeterna är uppbyggda av gas och kallas gasjättar.
Planeterna sänder inte ut något eget ljus utan reflekterar solljuset. Att de är så nära Jorden gör att de ändå upplevs ljusstarkare än stjärnorna.
Planeterna hålls i sin bana av Solens gravitation och att de roterar runt Solen. Ju närmare Solen en planet är desto snabbare rör den sig. Farten hos varje planet är lagom hög för att planeten ska stanna i sin bana. Hade farten varit för låg skulle den falla in i Solen, hade den varit för hög hade planeten slungats ut från solsystemet.
R8 - solsystemet
fakta om planeter?
Kortfakta om planeterna:
Merkurius: Minsta planeten. Störst skillnad mellan dag och natt (p.g.a. att atmosfär saknas).
Ett Merkuriusår är 88 jorddygn. Planeten har ingen måne.
Venus: Varmaste planeten (p.g.a. tät atmosfär men mycket koldioxid som är en växthusgas).
Ett venusår är ca 225 jorddygn. Planeten har ingen måne.
Jorden: Vår planet där vi bor. Den enda planet vi känner till där det finns liv.
Ett Jordår är ca 365 jorddygn. Planeten har en måne.
Mars: Har en yta som är röd (p.g.a. järnoxid/rost på ytan).
Ett marsår är 687 jorddygn. Planeten har 2 månar (Demios och Phobos).
Jupiter: Solsystemets största planet. Har en röd fläck (en cyklon/virvelstorm).
Ett jupiterår är ca 12 jordår. Planeten har minst 67 månar.
Saturnus: Har tydliga ringar runt planeten (består av grus och is).
Ett saturnusår är ca 30 jordår. Planeten har minst 62 månar.
Uranus: Har en rotationaxel som är 90 grader mot sin bana (den rullar runt Solen).
Ett uranusår är ca 85 jordår. Planeten har minst 27 månar.
Neptunus: Är vacket blå på grund av metan i atmosfären.
Ett neptunusår är 165 år. Planeten har minst 14 månar.
Solen finns på ett avstånd av 150 miljoner kilometer från Jorden. Solen avger enorma mängder energi. I Solen pågår hela tiden en process där väte ombildas till helium (kallas fusion). Under denna process genereras enorma mängder energi. Inne i solen är det ca 15 miljoner grader varmt, på ytan är temperaturen ca 6000 grader. Solen sänder hela tiden ut värmestrålning, ljus och andra partiklar. Detta kallas solvind.
I solsystemet finns det stenar, klippblock och isklumpar som far omkring. Dessa delas in i olika grupper på följande sätt:
Asteroider: Stora stenblock om minst 50 meters diameter (kan vara så stora som 50 km).
Meteorider: Stenbumlingar som är mindre än 50 m.
Meteorer: Kallas stenbumlingarna när de brinner på väg igenom jordens atmosfär.
Meteoriter: Kallas rester av meteorer som når marken.
Kometer: Block av grus och is som när de kommer nära solen tinar och får en svans.
Svansen pekar alltid från Solen (på grund av solvinden).
När en meteor slår ner på Jorden har den hög fart och kan orsaka stor skada. Är den tillräckligt stor bildas en krater och stora mängder materia kastas upp i atmosfären. Det var en sådan händelse som ledde till att de flesta dinosaurier dog ut för ca 65 miljoner år sedan.
