Anteckningar Vår energiförsörjning Flashcards
R1 - Anteckningar Vår energiförsörjning
förklara vilka olika former energi kan delas in i
ENERGI BRUKAR DELAS UPP I OLIKA FORMER:
Elektrisk energi – beror på att det finns en elektrisk spänning.
Mekanisk energi – delas in i lägesenergi och rörelseenergi:
Lägesenergi – beror på att ett föremål befinner sig på en höjd (så att den kan falla eller kana ner).
Rörelseenergi – beror på att ett föremål rör sig.
Värmeenergi – beror på partiklarnas rörelse (den mest onyttiga formen av energi).
Kärnenergi – beror på att lite massa i atomkärnan kan omvandlas till stora mängder energi.
Strålningsenergi – sänds ut av till exempel solen eller en brasa.
Kemisk energi – finns i allt som kan brinna eller reagera kemiskt.
R2 - vår energi försörgjning
vad är energiprincien
ENERGIPRINCIPEN:
Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas mellan olika former av energi.
R3 - vår energiförsörjgning
förklara energiomvandlingar
ENERGIOMVANDLINGAR:
När man skriver energiomvandlingar använder man pilar.
Till exempel: Vilka energiomvandlingar sker som gör att ett vattenkraftverk fungerar?
Kärnenergi -> Värmeenergi -> Strålningsenergi -> Värmeenergi -> Lägesenergi -> Rörelseenergi -> Elektrisk energi.
Förklaring:
Kärnenergin i solen (fusion, väteatomer slås samman till helium) gör solen mycket varm.
Värmen omvandlas till strålning (ljus och värmestrålning) som når jorden.
Strålningen värmer vatten på jorden.
Vattnet förångas och stiger (lägesenergin ökar).
När det regnar omvandlas lägesenergin till rörelseenergi. Så länge det finns lägesenergi kvar kommer vattnet att forsa nedåt och når så småningom vattenkraftverket.
Vattnet sätter fart på turbiner som sätter generatorer i rörelse. Dessa omvandlar rörelseenergin till elektrisk energi.
R4 - vår energiförsörjning
vad är verkningsgraden
VERKNINGSGRAD:
Talar om hur bra något är på att omvandla energin mellan olika former.
Verkningsgraden = nyttig energi / tillförd energi
Nyttig energi är den energi vi vill ha (till exempel rörelseenergi i en bil).
Tillförd energi är den energi vi hade från början (till exempel kemisk energi/bensin i en bil).
Verkningsgraden kommer att bli ett tal mellan 0 och 1 som kan anges i procentform.
En bensinmotor har ganska liten verkningsgrad, ungefär 30%. Det betyder att 70% av energin i bensinen har omvandlats till något vi inte är intresserade av (oftast värme, så kallad spillvärme).
R5 - vår energiförsörjning’
förklara förnybara energikällor
vilka olika sorter finns det
FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR
Är energikällor som ingår i ett kretslopp som pågår hela tiden. Dessa kretslopp drivs egentligen av solen. Exempel på förnybara energikällor är:
Vattenkraft (inga utsläpp men betyder att stora områden läggs under vatten och fiskar kan påverkas)
Vindkraft (inga utsläpp men utsikten och fågellivet kan påverkas)
Biobränsle (släpper ut koldioxid men lika mycket koldioxid tas upp när energiskogen växer)
Värmepumpar (jord och bergvärmepumpar tar vara på värme från solen)
Solfångare (tar vara på solens värme genom att vatten värms och lagras)
Solceller (omvandlar strålningsenergin i solljuset till elektricitet)
R6 - vår energiförsörjning
förklara icke förnybara energikällor
vilka olika sorter fnns det
ICKE FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR
Är energikällor som inte ingår i något kretslopp, d v s inte återskapas eller tar mer än miljontals år att återskapas. Exempel på icke förnybara energikällor är:
Fossila bränslen (olja, naturgas eller kol som bildats under hundra miljontals år, bidrar till en ökning av växthusgaser då koldioxid som tagits upp under miljontals år frigörs vid förbränning)
Kärnkraft (omvandlar kärnenergi till värme -> mekanisk energi -> elektrisk energi, stor olycksrisk och avfallsproblematik)
R7 - vår energiförsörjning
Hur fungerar ettkärnkraftverk
HUR FUNGERAR ETT KÄRNKRAFTVERK?
I bränslestavarna (bränsleelementen) sker kärnklyvning som värmer vattnet i reaktorn.
Vattnet kokar till ånga som driver turbinerna. Dessa är kopplade till generatorer som omvandlar rörelseenergin till elektrisk energi. När ångan passerat turbinerna kyls den ner och kondenserar till flytande vatten igen. Mellan bränslestavarna finns styrstavar som kan kontrollera hur många kärnklyvningar som sker och därmed bestämma med hur stor effekt reaktorn ska köras.
R8 - vår energiförsörjning
vad är växthuseffekten
VÄXTHUSEFFEKTEN
Jorden tar både emot energi i form av strålning från solen och skickar ut strålning i rymden. Om jorden skickat ut lika mycket strålning som tagit emot skulle medeltemperaturen på jorden vara - 20˚C. Då skulle kanske inte ens liv ha uppstått på jorden. Tack vare växthusgaser i atmosfären reflekteras en del av den strålning som annars skulle lämnat jorden tillbaka. Det leder till att jordens medeltemperatur ökat och är idag behagliga + 15˚C.
Men vi släpper idag ut stora mängder av koldioxid och metan som bidrar till att öka medel-temperaturen på jorden ännu mer. Detta kan få allvarliga konsekvenser. Värdet blir extremare (områden där det regnar drabbas av kraftigare regn, torra områden blir torrare o s v). Om polarisarna smälter kan stora landområden (inklusive byar och städer) läggas under vatten när havsnivån stiger.
R9 - vår energiförsörjning
vad görs idag
VAD GÖRS IDAG?
Politikerna försöker komma överens om hur vi ska minska beroendet av icke förnybara energikällor.
I-länderna hävdar att alla länder skall minska sina koldioxidutsläpp. I U-länderna är dock utsläppen per person mycket mindre än i I-länderna så de hävdar att de bör få öka sina utsläpp för att få en bättre levnadsstandard. I slutändan kommer det att handla om hur vi tillsammans kan dela på de resurser som finns på jorden. Det är svårt att komma överens och väldigt få betydelsefulla beslut tas.
Inom EU har man bestämt att år 2020 ska 20 % av energin vara förnybar, växthusgasutsläppen sänkas med 20 % och den totala energianvändningen minska med 20 %.
I Sverige har kärnkraften blivit för dyr jämfört med vindkraften. Flera reaktorer är på väg att stängas av. Skälet är låga oljepriser och de ökade kostnader som nya säkerhetssystem kostar. Krav på ökad säkerhet har tillkommit efter olyckorna i bl a Tjernobyl och Fukushima.
