rörelse ch kraft Flashcards
R1 - rörelse och kraft
vad är likformig rörelse?
LIKFORMIG RÖRELSE
Har hela tiden samma fart och riktning. (mycket ovanligt)
R2 - rörelse och kraft
vad är olikformigrörelse
OLIKFORMIG RÖRELSE
Farten och/eller riktningen ändras. Exempel på olikformig rörelse är:
acceleration (farten ökar), retardation (bromsad rörelse, farten minskar) eller när man svänger.
R3 - rörelse och kraft
hur fungerar det att räkna på sträcka, fart och tid?
hur beräknar man det?
förklara?
RÄKNA PÅ STRÄCKA; FART OCH TID
För att enklare kunna räkna använder vi oss av begreppet medelhastighet. Det är den fart ett föremål håller i genomsnitt utslaget på hela sträckan.
Medelhastighet är ett mått på fart och anges t ex i enheterna m/s eller km/h. (1 m/s = 3,6 km/h)
Sträcka är ett mått på hur långt något rört sig och anges t ex i enheterna m eller km.
Tid är ett mått på hur länge föremålet rörde sig och anges t ex i enheterna s (sekunder) och h (timmar).
s : sträcka Genom att hålla för det vi vill beräkna v : fart får vi rätt samband ur triangeln. t : tid
s = v · t (sträckan = farten · tiden)
v = s / t (farten = sträckan / tiden)
t = s / v (tiden = sträckan / farten)
Om du vill beräkna farten i m/s ska du ange sträckan i meter och tiden i sekunder.
Om du vill beräkna farten i km/h ska du ange sträckan i kilometer och tiden i timmar.
R4 - rörelse och kraft
hur kan man mäta krafter?
ge ex på krafter?
KRAFTER
Det finns olika typer av krafter t ex: gravitation (tyngdkraft), friktion, magnetiska krafter etc…
Krafter kan mätas med en dynamometer och anges i enheten Newton (N).
R5 - rörelse och kraft
vad mäts massa och tyngd i ?
förklara begreppen?
hur beräknar man?
MASSA OCH TYNGD (är olika saker)
Massa: mäts i kg och är ett mått på den sammanlagda vikten av atomerna i ett föremål.
Tyngd: mäts i N och är en kraft som uppkommer på grund av gravitationen.
All massa har gravitation. Ju större massan är desto större blir gravitationen. Jordens gravitation är ungefär 10 N/kg. Månen har mindre massa och därför också mindre gravitation. Månens gravitation är ca 1,6 N/kg.
F = m · g (tyngden = massan · gravitationen)
R7 - rörelse och kraft
vad är motkraft?
MOTKRAFT
Motkraft (eller normalkraft) är en kraft som anpassar sig till den kraft som verkar t ex mot en yta eller i ett snöre. Motkraften är alltid lika stor som den kraft som motverkas. Det är motkraften som gör att vi inte sjunker genom marken. Kraften som den motverkar är då vår tyngd.
R8 - rörelse och kraft
förklara olika sorters friktion?
FRIKTION
Det finns olika sorters friktion, t ex: glidfriktion, rullfriktion och luftmotstånd.
Glidfriktion: uppstår mellan två ytor. Ojämnheter i ytorna ”hakar i” varandra och motverkar rörelsen.
Rullfriktion: är mindre än glidfriktion. Jämför om man släpar en låst cykel över marken jämfört med om den får rulla fram.
Luftmotstånd: uppstår när ett föremål rör sig genom luften. Ju fortare det går desto större blir luftmotståndet. Föremålets form har också betydelse för hur stort luftmotståndet blir.
Stor friktion är bra när det är viktigt med grepp. Om man kör bil vill man kunna bromsa snabbt om något kommer i vägen. Om man är ute och går vill man inte halka omkull.
Liten friktion är bra om något ska röra sig utan att göra av med för mycket energi (t ex skidåkning).
Friktion bromsar rörelse. Rörelseenergin omvandlas till värme.
R9 - rörelse och kraft
förklara tyngdpunkt?
TYNGDPUNKT
Om du hänger upp ett föremål i tyngdpunkten befinner sig föremålet i balans. Om tyngdpunkten finns ovanför stödytan måste tyngdpunkten vara innanför stödytan för att föremålet inte skall välta åt sidan.
R10 - rörelse och kraft
förklara begreppet lodlinje?
LODLINJE
Föremål på jorden dras mot jordens tyngdpunkt (jordens mitt) på grund av gravitationen. Om man har ett snöre med en tyngd (ett lod) och låter tyngden hänga ner så kommer den att ”peka mot” jordens mitt (tyngdpunkten). Då ser man lodlinjen med hjälp av snöret. Detta är viktigt t ex när man ska bygga hus. Då bör väggarna vara raka och byggnadens tyngdpunkt hamna innanför byggnadens stödyta.
R11 - rörelse och kraft?
förklara begreppet tröghet?
TRÖGHET
”Ett föremål befinner sig i vila eller likformig rörelse så länge inga yttre krafter verkar på föremålet.” Detta är Isaac Newtons första rörelselag som beskriver tröghet. Det är trögheten som gör att du kan trilla omkull på bussen när den svänger. Det är trögheten som gör att kroppen vill fortsätt fram mot instrumentbrädan på en bil om man krockar. Det är trögheten som gör att det behövs en mycket större kraft för att stoppa en ålands-båt jämfört med en liten segelbåt.
R12 - rörelse och kraft
vad är centralrörelse?
CENTRALRÖRELSE
Är en cirkelformad rörelse som du kan uppleva t ex i en karusell, slänggunga eller när man kastar diskus eller slägga.
R13 - rörelse och kraft
vad är centrifugalkraft?
CENTRIFUGALKRAFT
När du åker en karusell som snurrar snabbt kan du uppleva en kraft som trycker dig utåt i karusellen. Går det tillräckligt fort kan det kännas som om du ska trilla av. Denna kraft som uppkommer vid centralrörelse kallas centrifugalkraft.
R14 - rörelse och kraft
förklara begreppet centriputalkraft?
CENTRIPETALKRAFT
Tänk dig en släggkastare. Hen har en tung stålkula som sitter fast i en stålvajer med handtag. Släggkastaren håller i handtaget och roterar kulan runt sig så fort som möjligt för att sedan kasta iväg kulan. När släggkastaren roterar trycks kulan utåt av centrifugalkraften, men det finns en kraft som håller emot, som gör att kulan fortsätter rotera. Denna kraft kallas centripetalkraft och är riktad inåt. Det är stålvajern som släggkastaren håller i som skapar centripetalkraften.
R15 - rörelse och kraft
förklara begreppet centrifugering?
CENTRIFUGERING
De flesta tvättmaskiner använder centrifugering i slutet av ett tvättprogram. Det gör att redan när tvätten kommer ut ur tvättmaskinen är den ganska torr. Centrifugering fungerar såhär:
I tvättmaskinen finns en cylinder med en massa hål. När tvättmaskinen centrifugerar snurrar denna cylinder mycket fort (ofta över 1000 varv/minut). Tvätten kommer då att tryckas utåt mot cylindern av centrifugalkraften. Eftersom hålen är små åker de inte ut genom hålen. Det gör däremot vattnet i kläderna som enkelt flyter ut ur hålen. När vattnet lämnar cylindern ser det ut såhär:
en bildpåen tvättmaskin som snurrar och vattnet trycks utåt
Vattnet fortsätter i den riktning det färdades då det lämnade cylindern.
