Socialkognitivt perspektiv - Jonas Flashcards
Grundprinciper Socialkognitivt perspektiv:
Människors perception och inlärda tankestrukturer, t ex scheman, skiljer sig åt liksom hur vi upplever och tolkar emotioner
Situationella faktorer spelar stor roll för vårt beteende
Definition av socialkognition och vad personligheten innefattar:
Socialkognition = Hur individen processar, lagrar och använder information i relation till andra människor och i sociala situationer
Innefattar:
- Uppfattningen av andra människor och hur vi lär oss om dem
- Mentala processer som innefattar perception, minne, tankar och uppmärksamhet i relation till en social omgivning
- Varför vi uppfattar social information, hur den lagras i minnet och hur det sedan används i sociala situationer
Fokus på människans kognition och subjektiva upplevelser
Personligheten är ett resultat av:
- Kognitiva strukturer och processer
- Emotionella/affektiva processer och reaktioner
– Kan vara väldigt påverkade av tillfälliga faktorer, eller helt enkelt mående i stunden.
- Sociala sammanhanget och situationen
Människor och dess upplevelser kan skilja sig i samtliga av dessa vilket kan skapa unika personlighetsuttryck
Tre nivåer av informationsbearbetning:
Människor skiljer sig i sin förmåga till informationsbearbetning. Informationsbearbetning består av:
- Omvandling i hjärnan av sinnesintryck (syn, lukt, hörsel, känsel, smak) till mentala representationer
– Det sker en omvandling och en tolkning i hjärnan, ger subjektiva intryck, självreglerar och filtrerar de relevanta intrycken / stimulin.
- Förändring av dessa representationer
Dessa processer påverkar vårt tänkande, upplevelser och beteende = Påverkar vår personlighet. Finns stora individuella skillnader i människors informationsbearbetning.
Tre nivåer av informationsbearbetning:
1. Perception (Gestaltpsykologi, fältberoende/oberoende)
Perception = att ge ordning till våra sinnesintryck
- Människor kan skilja sig stort mellan hur vi uppfattar (perception) samma objekt
- Olika personligheter kan uppfatta olika saker från samma objekt
- Tolkning (personliga konstruktioner, Locus of Control)
Tolkning = att ge mening och förklaring till det som händer omkring oss
- Tolkningar innefattar ofta frågor kring skuld (vem/vad var orsaken bakom händelsen) och förväntningar på framtiden
- Hur man tolkar en situation/händelse kan skilja sig beroende på personlighet - Målsättningar (reciprocal determinism, kognitiva-affektiva enheter [CAPS])
Målsättning = vad vi vill ska hända
- Människan är viljestyrda och målinriktade
- Vi sätter och eftersträvar mål som baseras på våra:
–> övertygelser
–> värderingar
–> förväntningar
- Människor (personligheter) kan skilja sig stort i sina målsättningar
- Självkontroll avgörande egenskap för att uppnå målen
Gestalt psykologi (Nivå 1: Perception)
Gestalt psykologi (Max Wertheimer, 1880-1943):
- Helheten är större än dess delar
- Vi ser inte bara fyra “pinnar” och en bänk utan vi ser ett bord, vi skapar mening, med hjälp av sociala etiketter.
Phi-fenomenet…
- Här släcks en prick i taget i snabb hastighet, ger oss illusionen att prickarna “rör sig” i en cirkel, men egentligen är det ett statiskt mönster. Visar på meningsskapande.
Fältberoende (Nivå 1: Perception)
Fältberoende/oberoende (Herman Witkin, 1916 - 1979):
- Finns individuella skillnader i hur vi uppfattar vår omvärld (olika kognitiva stilar)
- Dessa skillnader kan vara stabila, konsistenta och meningsfulla
Fältberoende:
- Beroende av visuell information(fält)
Fältoberoende:
- Tar snarare hänsyn till egen inre information (fält)
Studien:
- Testade personer genom att synfältet “rörde sig fram och tillbaka”, men personen skulle sedan placera pinnen oberoende av rörelsen.
Embedded figure test (EFT)
- Hitta boxen i rutan med mycket stimuli / filtrera bort färger etc
Fältberoende personer tenderar att:
- Ha starka sociala färdigheter
- Mer sociala och uppmärksamma på sociala situationer
Fältoberoende personer tenderar att:
- Vara skickliga att analysera komplexa situationer
- Mer kreativa
- Men sämre sociala färdigheter
Personal construct theory (Nivå 2: Tolkning)
Personal Construct Theory:
George Kelly (1905-1967)
- Främsta motivet för människan är att hitta mening på det som sker runtomkring
- Alla människor är en forskare
- Tolkning sker via konstrukt/mentala representationer = modeller eller strukturer för inre bilder av yttre händelser och situationer
–> Ofta bipolära (tråkig vs. rolig etc.) - Vi har personliga konstrukt som vi inte delar med andra
–> Här kan olika personer sätta olika emfas (t.ex. viktigt avgöra om någon är ett hot eller ej)
Tex flygrädsla, vissa uppfattar situationen som hotfulla baserat på olika komponenter, medan för vissa är det helt ofarligt - Personliga konstrukt skapas framförallt av tidigare erfarenheter
–> När vi tex går in på en restaurang har vi ett förväntat händelseförlopp (Script?), baserat på tidigare erfarenheter och upplevelser. Dessa är högst individuellt och samverkar då med den egna personligheten? - Personliga konstrukt skiljer sig med avseende på:
–> Innehåll
–> Organisation
–> Antal
–> Hur anpassningsbar man är i att utveckla konstrukt (rigid vs. genomtränglighet)
Kelly menar att konstrukten kan förändras, men människor skiljer sig i hur / vilken utsträckning man kan göra det
Personal construct theory och synen på hälsa och välmående:
- Grunden till ohälsa och psykiska störningar är att ha svårigheter med att konstruera sin omvärld
- Avgörande är att kunna anpassa sina konstrukt efter en föränderlig omvärld
- Avgörande är också att kunna skapa och vidmakthålla relativt stabila, men flexibla personliga konstrukt
–> Över tid behöver tex upplevelsen av sig själv och jaget vara tillräckligt flexibelt för att ta in nya omständigheter, tex om man sedan ett tidigt jobb kände sig oduglig, behöver detta vara öppet för förändring när man får ett nytt jobb som kanske passar en bättre, för att negativa känslor inte ska hänga med.
- Vissa sociala relationer kan ifrågasätta personliga konstrukt
–> “From the standpoint of the psychology of personal constructs we may define a disorder as any personal construction which is used repeatedly in spite of consistent invalidation.“ Kelly, 1955”
Tex med ett arbete. En person som lägger mycket värde i sin arbetsroll, skulle ha svårare att “sadla” om efter att ha blivit plötsligt arbetslös, medan en med ett mer flexibelt sätt skulle kunna se det som en möjlighet till något nytt.
Rotters syn på personlighet:
Julian B. Rotter (1916-2014):
- Begreppet förstärkning från inlärningsteorin i fokus utifrån ett kognitivt perspektiv
- Vi skiljer oss i hur vi tolkar olika förstärkningar
–> Fokus på vår inlärning och förväntan. Vilket beteende får en förstärkning och vilken laddning har den? Hur påverkas vi av detta?
- Beteende i en viss situation påverkas av:
–> Förstärkningsvärdet, hur konsekvensen/förstärkningen värderas
–> Förväntan om hur sannolik konsekvensen/förstärkningen är
- Alla har generella förväntningar (interna/externa)
–> Det är här man tar in personligheten
Locus of Control (LOC)
= hur mycket en person tror att den har kontroll över utfallen av ens handlingar
En persons ”locus” är:
- Intern (mina handlingar påverkar utfallen)
eller:
- Extern (faktorer jag inte har kontroll över påverkar utfallen. Ödet)
Är stabila över situationer = generalized expectancies
- Men de kan förändras. Tex man kan gå från extern LOC till intern LOC.
Bandura (determinism) (Nivå 3: Målsättningar)
Albert Bandura (1925-2021)
- Individen är aktiv i att forma sin egen personlighet (personligt agentskap)
- Personligheten formas av interaktionen mellan omgivningen, beteendet och psykologiska faktorer
- Vi lär oss genom att observera andra och utfallen av andras handlingar
- Ömsesidig (reciprok) determinism
- “The human mind is generative, creative, (1925-2021) proactive, and reflective – not just reactive.”
Socialkognitiva modellen av reciprok determinism
- “Humans are producers of their life circumstance not just products of them”.
- Ex: hur stor del av den egna personligheten tar i sammanhanget man lever i (tex sekt), eller om man lever i ett individualistiskt vs kollektivistiskt sammanhang.
Bandura (self-efficacy) (Nivå 3: Målsättningar)
Self-efficacy (från Bandura också)
= Personens tro på sin förmåga att klara av/kontrollera en specifik situation eller uppgift, dvs både ens egen kapacitet/funktion och yttre omständigheter
- Väldigt likt LOC / Bandura tog inspiration från Rotter.
Self-efficacy påverkar:
Val av mål
- Personer med hög SE väljer mer svåra, utmanande mål
- Väldigt domänspecifik, man kan variera mycket kring detta mellan olika ämnen. Tex att man tänker att man är bra på att skriva tentor, men är dålig på uppsatser.
Ansträngning, envishet, prestation
- Personer med hög SE visar större ansträngning och envishet, presterar bättre än individer med låg SE
Emotioner
- Personer med hög SE tar sig an uppgifter med bättre sinnesstämning (upplever mindre oro och ångest)
Coping
- Personer med hög SE hanterar stress och motgångar bättre än personer med låg SE
Self-efficacy påverkas av:
- Tidigare framgång/misslyckande (performance/mastery experience, delmål).
- Modellinlärning (vicarious experience). Kan hen, kan jag.
- Bekräftelse från andra, alt. nedvärdering från andra (verbal persuasion).
- Emotionell (fysisk) aktivering och humör (mood).
- “People who perceive themselves as a highly efficacious act, think, and feel differently from those who perceive themselves as inefficacious. They produce their own future, rather than simply foretell it.“
Mischels bomb 1968 (Personality and Assesment) (Nivå 3: Målsättningar)
- Beteenden är inte stabila över tid
- Skillnader i beteenden beror på skillnader i situationsfaktorer
- Vi uppfattar personlighetsegenskaper som stabila för vi vill att de ska vara det
–> Vi bygger våra förväntningar på detta, vi uppskattar att kunna förutspå världen / vår omgivning. - Dock betoning på globala, nomoetisk traits
–> Alltså framför allt kritisk mot att bryta ner personligheten på några få kärnegenskaper.
Idag har vi landat i en kombination, situationen har stor betydelse men också att det finns vissa traits / egenskaper som finns, personer har beteendemönster kopplade till personligheten.
Mischel och Shodas syn på personlighet:
- Fokus på personlighetens stabilitet OCH variation över situationer. Interaktionen inom personen (intrapersonellt) och med situationen som kan innehålla andra personer, dvs interpersonellt.
–> Väldigt likt tankesätt som Bandura, men Bandura var mer fokuserad på utvecklingspsykologi.
- ”Personlighetsparadoxen” - stabil och föränderlig
- Svarar på frågan: Hur samspelar inre och yttre faktorer i formandet av känslor, tankar och beteenden?
- “The idiosyncrasies of human preferences seem to reflect a competition between the impetuous limbic grasshopper and the provident prefrontal ant within each of us.” Mischel 2014
Studie: ”Summer camp” (Shoda et al., 1994)
Sex veckors sommarläger
- 53 pojkar mellan 9 till 12
Observation
- Interaktion med ungdom eller vuxen och om den var positiv eller negativ interaktion
- Frekvens av 5 beteenden i dessa situationer: verbal aggression, fysisk aggression, gnällande, ge efter, prosocial prat
- Varje timme, 5 timmar om dagen, 6 dagar i veckan
Analys
- ”Om…. Så…” profiler
Resultat:
- Skillnader i beteende i olika typer av situationer, t ex:
–> Mer verbal aggression än förväntat vid tillsägning från vuxen
–> Lägre än förväntat vid positiv kontakt från jämnårig
- Likartat beteendemönster över tid
- Alltså: Barnen reagerade på situationsegenskaper och triggers på specifika och konsistenta sätt
“Instead of searching for the traditional crosssituational consistency coefficient that has been pursued for most of the century, the findings of profile stability suggest that personality coherence must be reflected in the intraindividual stable pattern of variability.” Mischel & Shoda, 1995
CAPS-teorin (Nivå 3: Målsättnignar)
CAPS-teorin:
Ett kognitivt-affektivt personlighetssystem som består av:
- ”cognitive-affective mediating units”
eller
- ”CAUs”( kognitiv/affektiva medierande enheter
eller
person(lighets)variabler.
Personligheten uttrycks i stabila situation-beteendeprofiler (beteendesignaturer) som beror på:
- Personens läggning (traits, temperament)
- Den psykologiska situationen
Fem olika typer av CAUs
1. Inkodning
2. Kompetens och självstyrning
3. Förväntningar och övertygelser
4. Mål och värden
5. Känslor
- Inkodning
Vad ser jag?
- Uppmärksamhet och tillgänglighet
- Konstruktioner (Kelly)
- Scheman (Piaget; Beck)
- Kognitiva stilar/bias
- Känna igen emotioner hos sig själv och andra (EQ) - Självkontroll och kompetens
Vad ska jag göra för att lyckas?
- Impulskontroll och självreglering
- Mål, planering, kognitiv återkoppling och emotionell självförstärkning
- Strategier och metakognition (Marshmallowtestet)
- ”Delay of gratification” (Mischel); vänta på en (en senare) belöning - Förväntningar och övertygelser
Vad händer om jag gör X?
- Om…så (Mischel)
- Förväntningar om utfall
- Kontrollfokus (Locus of Control)
- Upplevd självförmåga, förväntan (self-efficacy) - Mål och värden (subjektiva)
Vad strävar jag efter?
- Personliga mål
- Preferenser
- Värderingar - Känslor
Hur känner jag?
- Stabila individuella skillnader (t ex neuroticism)
- Sinnesstämning; positiva respektive negativa affekter
Alltså:
CAPS-teorin beskriver hur individens beteende och personlighet är resultatet av interaktionen mellan kognitiva och emotionella processer i relation till situationsegenskaper.
Vad är skillnaden mellan self-efficacy och LOC
Locus of control:
LOC handlar om var en individ tror att kontrollen över sitt liv ligger. Det beskriver i vilken utsträckning en individ tror att de har kontroll över sitt eget öde eller om de attribuerar kontrollen till externa faktorer såsom ödet, andra människor eller slumpen. Det finns alltså två typer av LOC; intern och extern. En person med intern locus of control tror att de har betydande kontroll över sina liv, medan en person med extern locus of control tenderar att tillskriva händelserna i sitt liv till yttre krafter.
Self-efficacy:
Self-efficacy handlar om en persons tro på sin egen förmåga att utföra specifika handlingar och uppgifter. Det är kopplat till självförtroende och självkänsla. En person med hög self-efficacy tror att de har de nödvändiga färdigheterna och kapaciteterna för att lyckas, medan en person med låg self-efficacy kan tvivla på sin egen förmåga.
