Egenskapsteori Flashcards
Grundprinciper Egenskapsteori:
Egenskapsteoretiskt perspektiv:
- Människors personlighet skiljer sig åt därför att människors hjärnor skiljer sig åt
- En stor del av människors personlighet är medfödd, dvs genetiskt betingad men det är interaktion mellan gener och miljö som skapar personlighet
Grundkomponenter / definition av personlighet enligt traitperspektivet:
Konsekventa mönster i hur individer beter sig, känner och tänker
Kan fluktuera över tid och situationer, tex påverkan av dagsform / mående
- Försöka komma åt ett mer översiktligt perspektiv, och försöka minska påverkan av dagsform, tex trötthet, nedstämdhet
Tendenser att agera på ett visst sätt
- “Om…så…” principen
Grundantaganden Traitteori
Det finns några basala personlighetsegenskaper som påverkar vårt beteende, emotion & kognition
Vissa svårigheter att mäta, främst att vi mäter i tester / skattningar beskrivningar av beteende - deskriptiva samt subjektiva
Personligheten visar på viss stabilitet över tid och situationer - personality coherence
- Kollar på egenskaper / beteende från barndom och hur det fluktuerar i vardagen
Tendenser för sannolikt beteende
- Man agerar inte alltid enligt en viss personlighetsprofil, men sannolikheten över tid / situationer ökar
Dimensionalitet, normalfördelning
- Traits är dimensionella och normalfördelade över en population.
Hierarkisk organisation / struktur
Biologisk grund
- Tex skillnader i hjärnstruktur, olika reaktionssystem, ärftlighet etc
- 30 - 50 % ärftlighet i personlighet
- Ärftlighet handlar om generella skillnader i en population - inte på individnivå
Types vs traits
Types = fasta kategorier som beskriver personligheten
Traits = personlighetsdimensioner som är bipolära + kontinuerliga i sin natur och kvantifieras i mängs
Tre ansatser när man mäter egenskaper:
Lexikal ansats:
Utgår från språket
- frekvens av synonyma adjektiv signalerar viktiga personlighetsdrag
- personlighetsdrag som finns i flera sprråk har större betydelse, de allra viktigaste personlighetsdragen finns i alla språk och kuluter
- Sökandet efter “common traits” (Gordon Allport”
– Ca 18000 engelska adjektiv ordnade i 200 grupper
– ”De viktigaste individuella skillnaderna i mänskliga transaktioner kommer att kodas som enskilda termer på några eller alla världens språk” (Goldberg)
Statistisk ansats:
Använder statistiska metoder för att identifiera viktiga personlighetsegenskaper
- Faktoranalys: identifierar grupper av tex adjektiv som kovarierar med varandra men inte med andra grupper av adjektiv
Teoretisk ansats:
Utgångspunkten är en teori
- Hur och vad man väljer att mäta avgörs av teorin
- Vad som är viktigt avgörs av teorin¨
Hans Eysencks teori (1916-1997): Pen - “The giant 3”
PEN, 2-3 traits (EPI, EPQ) / PEN – ”The Giant 3”
- Psykoticism
- Extroversion vs. Introversion
- Neuroticism vs. Emotional stability
Hierarkisk struktur
- Bygger på några grundläggande personlighetsegenskaper som kan ses som faktorer / dimensioner av en personlighet, tex “extroversion”.
- Följs av undergrupper till dimensionen i form av egenskaper, tex sällskaplig, pratsam, aktiv
- Under det följer vanor
- Därunder följer beteendet
Biologisk bas
- Hög grad av ärftlighet och kopplingar mellan traitnivåer och hjärna/nervsystem
Teoretisk och statistisk ansats
Psychoticism
- Aggressiv * Egocentrisk * Antisocial * Impulsiv * Opersonlig * Kall * Kreativ * Oempatisk * Osentimental, hård
Extroversion
- Sällskaplig * Livlig * Aktiv * Pratsam * Spänningssökande * Dominant * Självsäker * Obekymrad
- ARAS (ascenderande retikulära aktiveringssystemet)
- Eysenck menade att introverta har en högre ARAS-nivå och är därför mer känsliga för överstimulering
- Nivån skiljer sig hos extroverta och introverta vid medelhöga stimuleringsnivåer (dock inte vid vila som Eysenck först trodde).
- Individen strävar efter optimal nivå
Neuroticism
Emotionell stabilitet – instabilitet
- Orolig – Ångestfylld – Deprimerad – Blyg – Känslig – Skuldkänslor – Låg självkänsla – Spänd – Irrationell – Humörsvängningar
- Eysenck hade en teori om emotionell stabilitet kopplat till aktivitetsnivå i det sympatiska nervsystemet
- Neurotiska personer antogs lättare bli överstimulerade i det sympatiska nervsystemet
- Finns stöd för teorin, framförallt vid exponering för negativa stimuli (Mitchell et al., 2016)
Jefferey Grays teori:
The Reinforcement Sensitivity Theory, 2 biologiska system
Behavioral activation system (BAS)
- Beteende triggas då BAS känner igen stimuli som kan medföra belöning (gas)
Behavioral inhibition system (BIS)
- Beteende triggas då BIS känner igen stimuli som kan medföra bestraffning, frustration och osäkerhet (broms)
Människor har olika känsliga BAS och BIS-system
Robert Cloningers teori:
The Psychobiological Model of Personality, 7 traits (TCI)
Temperament
- Spontana och omedelbara emotionella förhållningssätt och reaktionsmönster
- Stabila över tid
- Stark genetisk laddning
Karaktärsdrag
- Självbilder, värderingar och mål som påverkar livsval
- Långsiktiga avsikter och tolkningar av livserfarenheter
- Mognar stegvis under hela livet
- Stark sociokulturell laddning
Temperament
…
Tillkom ett ytterligare temperament
…
The big five / Fem faktor modellen:
Dimensioner
Openness – öppenhet (O-faktorn)
- kreativ, fantasifull, intellektuell respektive konventionell, icke-kreativ, fantasilös.
Conscientiousness – målmedvetenhet, plikttrogenhet (C-faktorn)
- välorganiserad, prydlig, ordningsam, uthållig, noggrann respektive oorganiserad, slarvig, oförsiktig, vårdslös och lättdistraherad.
Extraversion – extroversion (E-faktorn)
- social, pratsam, äventyrlig, dominant, framåt respektive blyg, tystlåten, reserverad, försiktig, tillbakadragen.
Agreeableness – vänlighet (A-faktorn)
- vänlig, samarbetsvillig, sympatisk, empatisk, snäll, förstående, ärlig respektive kall, osympatisk, elak, ovänlig, grym, manipulativ.
Neuroticism - neuroticism (N-faktorn)
- ängslig osäker, instabilt humör respektive lugn, emotionellt stabil, avspänd.
Hjärnan och the big five & könsskillnader & influence & livslängd:
fMRI –aktivitet i hjärnan och samvariation med Big Five traits 116 individer från en normalpopulation:
- Extraversion –– belönings information
- Neuroticism – områden associerade med negativa affekter och hot
- Vänlighet – information om andras intentioner
- Målmedvetenhet – planering och viljestyrd kontroll av beteende
Könsskillnader:
- Inomgruppsvariation mycket större än mellangruppsvariation
- Små men förväntade könsskillnader
Varför ska vi bry oss om FFM?
FFM traits predicerar viktiga utfall, t ex:
- well-being
- academic performance
- job performance
- marital stability and satisfaction
- political preference
- health risk behaviors and outcomes
Personlighet och livslängd
Hög grad av Målmedvetenhet (C)
- Deltar i hälsobefrämjande aktiviteter
- Undviker ohälsobeteenden
- Följer läkares råd
Extraversion
- Bra socialt stöd
- Kopplat till god hälsa
Kombination av hög grad av Målmedvetenhet, Extroversion och låg grad av neuroticism
Stabilitet och förändring över tid (The big five):
Rangordningsstabilitet:
personer behåller sin rangordning i en grupp över tid. En person som ligger högt (relativt gruppen) ligger högt även 5 år senare.
Medelvärdesstabilitet:
stabilitet hos en grupp i medelvärde över tid
Stabilitet över situationer
Förändring över tid
Är vår personlighet satt/klar från födseln?
Barn – Temperament
- 4-6 åringar som skattats som mer hämmade → i 20 årsåldern samma drag & internaliserade problem inte tagit vuxna roller inom arbete och romantiska relationer (Asendorpf et al., 2008)
- 2, 3 åringar som skattats ha bättre förmåga att på ett flexibelt och anpassningsbart sätt kunna hantera nya miljöer och situationer – associerat till hur de skattades vid 33 år. (Syed et al., 2020)
- Förmåga att på ett flexibelt och anpassningsbart sätt kunna hantera nya miljöer och situationer var från 8 år associerat till mer nöjdhet med livet, högre självkänsla och mindre psykologiska besvär (Syed et al., 2020)
Maturity principle
Över tid blir människor mer dominanta [socially dominant - extraversion fasett] mer vänliga, målmedvetna och emotionellt stabila
Förändring
- Personlighetsegenskaper/ traits förändras mer under de tidiga vuxenåren än i någon annan period i livet, även i jämförelse med adolescensen.
- Vad händer här? Vilka stora förändringar i livet kan påverka personligheten?
Ökning av målmedvetenhet, vänlighet och minskad känslomässig instabilitet
- Ökad investering i sociala roller relaterade till familj och jobb (Roberts et al., 2006) – ”Social investment theory” (Roberts, Wood & Smith, 2005)
Eller
- Biologisk mognad →människor är genetiskt programmerade att mogna så som egenskaperna visar →så att människor tar ansvar för sociala roller och bryr sig om nästa generation (Costa & McCrae, 2006)
- Arbete? Föräldraskap? Romantiska relationer? → Olika övergångar i livet
Stabilitet över tid
- Rangordningsstabilitet lägst hos barn- medelvärden 0.41
- Högre nivåer I tidiga vuxenåren - 0.55
- Nådde en platå för vuxna vid 50 och 70 år – medelvärden runt 0.70
Rank-Order Stability for NEO-PI-R in Adulthood
…
Cumulative continuity principle
- Människor blir mer och mer stabila över tid
- Stabilisering av identiteten över tid (Roberts & Caspi, 2003)
- De som är mer vänliga, målmedvetna och emotionellt stabila förändras mindre över tid.
Interaktion mellan personen och miljö
- Beteende = interaktion mellan personlighet och situation
- Miljöer som bidrar till att förstärka samt utveckla initiala tidiga temperament hos individen
- ”Situational selection”- Tendenser till att reagera, tolka, välja eller välja bort miljöer i enlighet med ens initiala temperament eller personlighetsegenskaper
- Extraversion mer positiva händelser i livet
- Neuroticism mer negativa situationer
→ Det vi är med om i livet är inte helt ”random”
- Rollförväntningar på hur man ska vara/bete sig i vuxna roller kan påverka personligheten och förändring av personligheten. De kan påverka/guida individens beteende – hur man ska vara och kanske även hur man bör förändra sin personlighet
Empiriskt stöd FFM:
Replikerbarhet – hög
- olika språk
- olika kulturer
- olika urval
- olika forskargrupper
- olika itemtyper, t ex adjektiv, meningar
MEN problem med faktorn Openness
- vad mäter den egentligen? Oenighet om innehåll och grad av replikerbarhet.
Problem FFM
- Revision av modellen så att den förklara mer istället för att bara beskriva
- Räcker fem faktorer för att beskriva personlighet? Flera olika forskargrupper svarar nej, t ex Ashton & Lee m.fl. som utvecklat HEXACO-modellen.
- Faktor 6: Honesty – Humility, ärlighet, ödmjukhet, osjälviskhet, trofast.
Sammanfattning traitperspektiv:
Fördelar:
- Förenklar personligheten till ett litet antal basala dimensioner.
- Försöker förstå en grundläggande struktur för våra beteenden.
- Har bra sätt att mäta personligheten på.
- Tillåter systematiska jämförelser mellan individer (+inom individen!)
- Användbar både i experimentella studier, fältstudier, teoretiska och tillämpade studier.
Begränsningar:
- Riskerar att överskatta sin förmåga att fånga människa.
- Risk att sätta etikett på människor baserat på ett testresultat.
- Underskattar kanske variationen mellan olika situationer.
- Svårt att bestämma/komma överens om hur många tillförlitliga personlighetsdimensioner det finns.
- Kanske underskattar omedvetna motiv, drifter och uppväxt.
Sammanfattning igen
- Ansatser för att identifiera skillnader mellan individer: Lexikal, Statistisk och Teoretisk
Vanliga sätt att mäta/utforska personligheten på:
- Faktoranalys, självskattningar, testning av personlighetsstilar, textanalys, beteendeobservationer, strukturerade intervjuer.
Tillämpning:
- Personlighet i kontext – vad är realistiskt utifrån personens personlighet, t ex vid terapimål
