Humanistiskt / Existentiellt perspektiv Flashcards
Grundprinciper Humanistiskt / Existentiellt perspektivt:
Människor gör medvetna val
Människor motiveras att skapa mening i sina liv
Människor har fundamentala, medfödda behov att växa och utvecklas
Definition och uppkomst:
- Personlighetspsykologi – söker svar på varför vi beter oss som vi gör
- Humanistisk psykologi inte främst ”Varför gör människor som dom gör”
- Snarare: ” Vad vill människor”? – Vad motiverar människor?
- Kärnan till människans personlighet är motivation
Det humanistiska perspektivet skiljer sig åt från de andra perspektiven på så sätt att perspektivet växer fram ur en kritik mot psykoanalysen, behaviorismen (människor som “passiva”). Perspektivet växer fram genom flera olika teoretiker. Flera av teoretikerna har amerikansk bakgrund, vilket speglar sig i teorin (människans fulla potential! Aktiv i sitt eget liv)
Humanistiska traditionen
- Mänskliga naturen är unik och subjektiv
- Människan är i en ständig tillblivelseprocess - vi utvecklas ständigt (och har därmed alltid möjlighet att förändras)
- Kan styra och förändra sin livssituation
Motivation baserat på ett inneboende behov att växa (och vi kan se detta i barndomen, en inneboende nyfikenhet) och att bli det som det är menat att man ska bli.
- Att uppnå sin fulla potential
- Inte drivet från brist - motivationen är inte drivet av en brist på något, utan kommer naturligt av att vara människa
Självförverkligande, att bli - ”more and more what one idiosyncratically is, to become everything that one is capable of becoming” – Maslow, 1968, s 46.
Fokus på de dynamiska och positiva aspekterna av mänskligt växande och det vi kan uppnå.
Fria val och ansvar
– Mening finns i de val som människor gör och det ansvar de tar för sina handlingar (detta är ett ännu större fokus i den existentiella teorin).
Helhetssyn på människan
- Betonar det unika, individuella och det subjektiva hos människan
- Upplevelser och medvetenhet
- Självet och självbilden
Olika tankar kring mäniskors strävan mot självförverkligande:
Abraham Maslow:
Medfödd inre kärna med instinkter och strävande mot självförverkligande
Carl Rogers:
Biologisk bas (att barnet ständigt vill växa), riktad och självförverkligande av inre potential
Rollo May:
Biologiska modeller svaga – kärnan av existens och drivkraft fångas i individens upplevande . Kontakt med existentiella förutsättningar → ångest → inre drivkraft mot tillblivelseprocess (mer inom det existentiella perspektivet).
Abraham Maslow
- Människan är i tillblivelse → självförverkligande
- Vad karakteriserar den självförverkligande människan?
- Helhet och enhet
- En positiv syn på människan
- Studerar friska välfungerande människor
–> tsk från psykoanalysen där man studerade människor som mådde dåligt - Behov är grunden till motivationen till utveckling
Hierarkisk motivationsteori; Behovstrappan/Behovshierarki - Abraham Maslow
- Självförverkligande
- (Själv)uppskattning
- Kärlek och gemenskap
- Fysisk säkerhet och trygghet
- Fysioloigksa behov
Baserat på idéer och inte empirisk forskning, men:
- Negativa reaktioner är starkare om man inte skulle få basala behov tillgodosedda.
Och motsatt:
- Mer positiva reaktioner kopplat till att få högre behov tillgodosedda.
- Lycka inte kopplat till vilken nivå en människa är på i behovshierarkin (Diener, Horowitz, & Emmons, 1985).
Maslow gjorde case-studier på personer som han ansåg vara självförverkligande, och studerade historiska personer så som Einstein, Goethe, Renoir.
- Case = en enhet av något slag
- Letade här efter gemensamma drag som kunde identifieras = 15 drag
15 drag som kännetecknar självförverkligande personer (Maslow):
- God realitetsförmåga (påverkas ej av sin egen syn: upptäcker falskhet)
- Accepterar egna och andras tillkortakommanden
- Spontana/opretentiösa/ naturliga (kreativa) – litar på sina impulser
- Problemorienterade (större filosofiska och etiska problem i omvärlden)
- Bekväma med ensamhet
- Autonoma (oberoende av kultur och miljö, följer sin väg till självförverkligande)
- Kan uppleva även vardagliga händelser som om de vore för första gången
- Oftare ”peak experiences” känsla av att ha en vision
- Genuint intresserade av att hjälpa medmänniskor
- Har få men djupa och nära sociala relationer
- Demokratiska värden – t ex respekterar de som inte har stereotypa värderingar, behandlar andra som individer
- Förmåga att diskriminera mellan medel och mål (inre motivation)
- ”filosofisk” humor, inte på andras bekostnad
- Kreativa, kan se samband andra inte ser
- Har en sund distans till sin samtida kultur och styrs inte av den
Självbestämmandeteorin
- Handlar om personlighet och motivation
- Människor är i sin natur nyfikna, intresserade, självmotiverade
- Men människor kan också bli alienerade och passiva.
- Sociala omgivningen antingen tillgodoser eller är ett hinder för att uppnå våra behov
→ Hur inre motivation hänger ihop med yttre omständigheter så som press, samt hur detta påverkar beteende inom en viss miljö.
Tre grundläggande behov som påverkar motivationen:
➢ Kompetens: Måste få färdigheter för att utföra en uppgift och känsla att de behärskar en uppgift (ex: en för svår uppgift till ett barn minskar motivationen - man kommer ändå inte klara av det)
➢ Positiv samhörighet (Relatedness): Behöver känna tillhörighet och närhet till andra
➢ Autonomi/Självbestämmande (Autonomy): Känna att man har kontroll över sitt eget beteende (jag agerar, mitt bestämmande)
Inre motivation (intrinsic motivation):
- En inneboende drivkraft att utföra handlingar som är i sig själva njutningsfulla eller stimulerande
- Grund till kreativitet, effektiv inlärning, och uthållighet i aktiviteten
- Nyckelfaktor för ”självuppfyllelse”, välmående och bättre självkänsla
- Den sociala miljön kan hjälpa och stjälpa den inre motivationen. T.ex:
–> Positiv feedback, belöning av den sociala miljön → ger känsla av kompetens
–> Men i samband med → Upplevd kontroll ; självbestämmande
–> För mycket yttre kontroll påverkar t ex lärande negativt; införliva nya erfarenheter
Positiv samhörighet (Relatedness) – ex anknytningsterion (Bowlby, 1979) → trygg anknytning relaterat till mer utforskande beteende (trygg bas, säker hamn)
Yttre motivation (extrinsic motivation)
- Drivkraften att utföra handlingar som resultat av:
yttre belöningar, press, undvika straff
Exempel är: Pengar , Få ett visst betyg i skolan , Få beröm eller status
Mer fokus på inre motiverade mål → positivt associerat med självkänsla och självuppfyllelse
Mer fokus på yttre → negativt relaterade till välmående
“Individual differences in self-determination are thought to emerge over time as a function of individual predispositions combined with exposure to factors in the environment that serve to either control behavior or support autonomy.”
Deci & Ryan, 1985
Carl Rogers
- Psykolog
- En positiv syn på människan
- Under vissa omständigheter kan människor fastna och inte komma vidare i sitt självförverkligande -
- Fokus: Terapi som handlar om att människan ska förändra sig själv och hjälpa personen att återkomma till att uppnå sin fulla potential.
”Fully functioning person”/ En fullt fungerande person (självförverkligande):
- En person som är på väg mot självförverkligande
- Inte ett tillstånd man uppnår och sen stannar
- Man är öppen för nya erfarenheter – accepterar sina känslor och låter dom finnas
- Kreativitet – kreativt tänkande. Gillar olikheter och nya saker i sitt vardagliga liv
- Existentiellt levande – måste inte infogas i en rigid självstruktur. Lever i nuet – varje situation bemöts öppet och flexibelt
- Litar på sig själv och sina känslor samt omdöme
- Upplevelsemässig frihet – ansvar för sitt liv och fri att utforma det
Rogers teori om självet
Vem man är som person – individens upplevelse av sig själv
delar upp självet/identiteten:
- Idealsjälv: det man vill bli
- Realsjälv: vem man just nu är
Självutveckling
- Påverkat av våra erfarenheter i livet
- Vi alla har i vår självutveckling en vilja till positiv uppskattning (av andra) och vad vi tänker om oss själva
Villkorat värde/Conditions of worth:
- Villkorad positiv uppskattning [conditional positive regard]: uppskattning expv när man gör något, ex plockar ur diskmaskinen och är då duktig.
- Villkorslös positiv uppskattning: Uppskattning för den man är, “jag älskar dig oavsett vad du gör”
Krav som föräldrar har för att barn ska få positiv uppskattning:
→ uppnå dessa krav istället för att ta reda på vad som gör dom lyckliga → tappar kontakt med vad de själva vill.
- Beter sig på ett visst sätt för att uppnå kärlek, respekt och uppskattning från människor som är viktiga för dem i livet.
- barn som kommer från hem där den positiva uppskattningen i stor grad varit villkorad, alltså att man behöver göra saker för att få uppskattning av sina föräldrar kan påverka självutvecklingen → sannolikt att man styrs av krav från föräldrar snarare än att styras av de mål man själv vill uppnå. Det kan bli svårt att ha kontakt med vad en själv vill, uppskattar.
Villkorad positiv uppskattning
- Tänker bara på vad andra ska tycka om dom
- Utgår inte från sin egen vilja
- Har ett behov av att andra ger dom positiv uppskattning
- Försöker gömma sina svaga sidor
- Förklara bort sina tillkortakommanden - även förneka sina fel
Villkorslös positiv uppskattning
- Människor lär sig då att acceptera sina erfarenheter snarare än att förneka dom
- Behöver inte anpassa sina beteenden för att de ska passa andra
- Kan vara de som de är, och börja sin resa mot självförverkligande – bli de personer som de var menade att bli
De som inte rör sig mot självförverkligande kan uppleva ångest
- Ångest (enligt Rogers) = resultatet av att ha en upplevelse som inte passar in med ens självbild, dvs ett hot mot den egna självbilden. Man kan minska ångest genom att ändra sitt självkoncept.
- Kan använda sig av försvarsmekanismer för att förvränga informationen/situationen – ex skylla på någon annan → minskar då diskrepansen mellan självbild och erfarenheter → försvarar sig mot ångest
Klientcentrerad psykoterapi (Rodgers)
- Genuine acceptans - för patienten och det den kommer med
- Villkorslös positive uppskattning
- Empatiskt lyssnande
Detta gör man genom att :
- Förstå personen utifrån personens upplevelse
- Inte tolka utan reflektera det klienten kommunicerar genom omformulering, spegla innehållet, validera patienten:
- ”Vad jag hörde dig säga…” ”Det låter som att du känner….”
Rogers Q-sort
Relationen mellan individens realsjälv och idealsjälv - ångest vid stor diskrepans mellan dessa två
- Metod för att studera förändringar i samband med terapi gällande en persons självuppfattning
- 100–kort
- Hur väl stämmer in med sig själv
- Hur väl stämmer in på vem man vill vara
- Stor skillnad mellan de två tecken på sämre psykologisk anpassning
- Lidande = skillnad på upplevelse av faktisk upplevelse av sig själv och personens bild av sig själv → ångest och oro
Kritik mot humanistiskt perspektiv
- Fokus på självförverkligande – diffust , diffusa begrepp
- Om jag kan utvecklas då hänger allt på mig – svårare om man inte kan förändras
- Individualistiskt perspektiv–västerländska ideal
- Finns fria val? – Existentiellt perspektiv
- Generaliserbarheten utifrån en liten andel personer – ex som Maslow cases av ex Einstein
- Inre och yttre motivation – svårt att skilja – hur gör man det?
- Starkt antaganden utifrån självförverkligande personer – att alla ska vilja utforska kontra ”det trygga livet” – social klass
- Ovetenskaplig
–> diffusa begrepp
–> sammanblandning mellan religion, filosofi och skönlitteratur
–>Resonemang som bygger på terapi exempel & skönlitteratur - Det individualistiska perspektivet risk för att inte skapa mer generella teorier
- Naiv syn på människans natur
- Västerländska framgångsideal
Brist på empirisk validitet
- Svårt att testa Maslows hierarki empiriskt – att de efterföljer varandra
- Att lägre behov behöver vara mötta stämmer inte alltid
–> Många kreativa personer levde i fattigdom
- Men, Maslows motivationsteori stort inflytande inom företagsvärlden -viktigt att medarbetare kände en känsla av samhörighet med företaget. -betona utvecklingsmöjligheter
- Och Maslows mer holistiska syn på undervisning och lärande
Intentionalitet
Medvetandets riktadhet & människans meningsskapande funktion i världen
Franz Bretano (Medvetandefilosofi)
→ subjekt - objekt.
- Människan riktar sig ständigt utåt, medvetandet sträcker sig efter olika ting / stimuli. Tex kaffe.
- Medvetandet har också en förmåga att sträcka sig efter saker som “inte finns”, ttex minnen efter en bortgången släkting
→ Intentationalitetsproblemet
Svårt att förklara rent filosofiskt
- Realistiskt ben
Edmund Husserl (Fenomenologi)
Läran om det som uppenbarar sig. Där den traditionella filosofin kört fast i tanken på intentionalitet och relation subjekt o objekt så sattes det fysiska objektet inom parantes.
- Subjekt - Noema - (objekt). Medvetandet riktas fortfarande men det fysiska objektet är inte nödvändigtvis det viktiga.
- Vissa typer av frågor besvaras bättre med en fenomenologisk ansats, tex upplevelsen av något.
- Idealistiskt ben, upplevelser av saker
Martin Heidegger (Existentialism)
“Subjekt” - I världen varo - “objekt”
Dasein Världen
- Inkluderar den yttre kontexten, vi är inte passiva objekt som åskådar omvärlden, utan vi är en del av sammanhanget och intrycken.
- Ser människan som aktiva aktörer, har ett medvetande som vill något med sin omvärld
Existensens villkor
Frihet
- Människan är en fri varelse och ansvarar för sitt eget liv
- Sartres postulat: Existensen föregår essensen
- Men hur fria är vi egentligen? - Människan upplever sig som fri. - Många teoribildningar pratar om oss som produkter av omständigheter, men i terapirummet ser vi ändå patienten som en aktör.
- “Människans öde är att vara fri, liksom ett träd är dömt att vara ett träd” - citat
Ensamhet
- Människan är ensam i sin frihet och i sitt ansvar över sitt eget liv. Ingen annan kan bestämma hur jag förhåller mig till mitt eget liv.
–> Yttre omständigheter vaggar in oss i en bild av hur saker ska vara, men när man blir myndig ligger det yttersta ansvaret på individen själv. Innan myndigheten är man kanske inte så väl medveten eller förberedd på alla omständigheter och skyldigheter.
- Det finns inga förutbestämda vägvisare att luta sig emot (längre - i jämförelse mot en mer “enkelspårig” väg förr).
–> Moderna människan har så många influencer att det är svårt att navigera sig fram, även genom “enkla” beslut
- En existentiell ensamhet utöver inter- och intrapersonell ensamhet
Tex vid en förälders bortgång - “hur kan världen bara pågå?”
- “Gud är död” - Citat
- “Var och en av oss är en ö / och måste kratta sitt eget mörker / ta hand om sin egen hjälplöshet” - Citat
Döden
- Döden är en ofrånkomlig del av livet
- Döden som livets förväntningshorisont
- Döden som ursprung till livets alla begränsningar
- “Så fort vi har fötts, är vi gamla nog att dö” - Citat
- “Ju närmare döden man kommer, desto mer vill man göra något riktigt bra. Och det har jag inte gjort ännu” - Citat
Meningslöshet
- Människan föds in i en värld som saknar förutbestämd mening
–> Vardagsrutiner, går som i ett ekorrhjul
- Samtidigt är människan en meningsskapande / meningssökande varelse…
–> Håller på med nya projekt, driver sig framåt
–> Bara för att livet i sig inte har en utspikad mening, så är vi inte dömda till hur vi förhåller oss till hjulet, utan om vi ger oss hän och tar vara på det, så kan vi skapa egen mening i det meningslösa.
- “Man måste tänka sig sisyfos lycklig” - Citat
Hur hanterar människan dessa faktorer?
Val och ångest
Val
- Den fria männsikan sställs inför val
- Val är Antingen - Eller
- Eller? Bara få gör som “man gör”
- “Vi är våra val” - Citat
Ångest
- Existensens villkor skapar ångest och i valmöjligheten förstärks den
- Ångest ses som ett livstecken snarare än patologi
- Ångest är inte riktad mot ett direkt objekt utan handlar om rädslan att förlora sig själv
- “Ångest är frihetens svindel” - Citat
- “Ångest uppstår när något som individen uppfattar som väsentligt för sin existens / personlighet hotas” - Citat
Egentlig / Oegentlig existens
- Människans förhållande till val och ångest skapar två olika existensmöjligheter
- Att bara få göra som “man gör” - eller att ta sitt liv på allvar
- “Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort” - Citat
