Psykodynamiskt perspektiv Flashcards
Grundprinciper:
Människor föds t ex med primitiva drifter (instinkter).
Människors beteende styrs av omedvetna processer t ex försvarsmekanismer.
Erfarenheter under barndomen och omedvetna processer formar personligheten.
Forskningsläge och kritik
- Det stämmer att antalet RCT-studier (randomized controlled trials) för PDT är mindre än KBT
- Det stämmer att en del av psykoanalysens begrepp är svåra att operationalisera och “mäta”
- Det stämmer att forskningsintensiteten vad gäller systematisk empirisk forskning har varit lägre inom fältet PDT och KBT
PCT-studier finns framförallt på ett korttids-PDT (< 40 sessioner). Underlaget för att dra slutsatser om längre terapier är mindre – men utfallsforskning pågår. - Att det finns stöd för PDT som behandling innebär inte att varje aspekt av den vildvuxna psykoanalytiska teorin är produktiv eller går att ta för sann! Teorin kräver läsning, bearbetning, översättning till dagens förhållanden, klinisk prövning osv osv, dvs vi behöver utveckla ett självständigt kliniskt omdöme i förhållande till teori!
Vad är psykoanalys & PDT?
Utgångspunkten: vi känner inte oss själva fullt ut
- Bygger också på principen att tala med en annan människa under längre tid kan förändra en
- Det inre livet är kunskapsobjektet, inte beteendet (såsom expv enligt behaviorismen)
- Man ser inte människan som helt rationell, vilket leder till svårigheter att “helt” berätta
- Att människans perception och beslutsfattande är påverkat av omedvetna processer (detta är inte längre en kontroversiell tanke, utan medges även inom expv KBT)
- Ens sätt att vara är format i den kontext man utvecklats i
- I terapirummet är samtalet fritt och relativt ostrukturerat, “Var börjar vi idag?”
–> hur terapeuten lyssnar och svarar an baseras på det psykodynamiska teorierna
–> man ställer olika typer av frågor till en pat beroende på den teori man arbetar utifrån - Vissa PD-teorier är mer intuitiva än andra, har en tydligare integration i vår kultur/i vårt samhälle (ex: “min partner kallade mig vid fel namn”, om man blir sårad av detta har man anammat att en felsägning kan ha en innebörd)
- Hur kan vi göra ett aktuellt problem hos pat begripligt utifrån pat historia, erfarenheter, ens hela person
7 karaktäristiska som skiljer ut PDT fr annan terapi
- fokus på känslor/affekter och känslouttryck
- utforskande av försök att undvika oroande tankar och känslor (försvar/motstånd)
- identifierande av återkommande teman och mönster (expv relationellt)
- samtal om tidigare erfarenheter i livet (utvecklingsmässigt fokus, kan vara mer eller mindre relevant i terapin)
- fokusera på interpersonella relationer
- fokusera på terapirelationen (mellan pat och terapeut)
- utforskande av fantasivärlden
Psykoanalytiska utgångspunkter i förståelsen av personlighet
- Omedvetna processer formar oss
- Psykiska symptom som meningsbärande
- Psykisk determinism, komplexa samband
- Barndomens betydelse för den vuxna personligheten
- Psyket skiktat och har en utvecklingshistoria
- Drifter, behov, begär och människan i konflikt
- Den språkliga människan och talkuren
- Upprepningar, mönster
- Den relationella människan: begreppen överföring, motöverföring
- Psykisk realitet är inte samma som materiell verklighet
Omedvetna processer formar oss
Både sånt vi inte kan bli medvetna rent biologiskt (erfarenheter från tidigt i livet (0-2 års ålder) som inte går att minnas), också sånt som delar av oss inte vill vara medvetna om (som väcker ångest, skadar självkänslan) och som vi därför är omedvetna om
Psykiska symptom som meningsbärande
Det som till synes verkar “galet” har en egen logik/rationalitet som är omedveten men som går att förstå genom arbete i terapi
“de neurotiska symptomen har en mening, liksom felhandlingarna och drömmarna, och står liksom dessa i samband med de personers liv som producerar dem” - Freud
Psykisk determinism, komplexa samband
Inget sker av en slump rent mentalt. Man kan hamna någon helt annanstans i psyket snabbt men förändringen går att härleda, likt ett associativt spår. Liknas vid hur man på wikipedia kan börja på en sida om klimatförändringar till en sida om Shakespeare på några få klick, och det går att förstå detta om man blickar tillbaka. På samma sätt kan en pat gå fr att prata om sin partner till att prata om sin bror, kan finnas viktig information i själva övergången. Psykisk determinism beskrivs i boken som att allt vi gör, tänker, säger och känner är ett uttryck för vårt psyke, antingen medvetet eller omedvetet.
Vi kan inom vår personlighet ha delvis motstridiga önskningar, drag (expv att en ätstörning är sprungen både ur en önskan att minska sin attraktivitet för ev förövare och samtidigt att få uppskattning för sitt utseende)
Barndomens betydelse för den vuxna personligheten
Biologin är given (temperament) men biologin är inte fokus i den PA-terapin utan att skapa mening i erfarenheter. Grundtanken är att barnet föds prematurt (klara sig inte själv på lång tid), med utvecklingen händer mycket som formar oss - hur vi utvecklats i förhållande till omgivande människor (tänk anknytningsteori). Aspekter av erfarenheter och relationer internaliseras och skapar modeller/integreras i ens inre. Freud tänkte sig att personligheten formas under barnets 5 första år, nu tänker man sig att utvecklingen av personlighet sker under längre tid.
Psyket skiktat och har en utvecklingshistoria
Alla barn är med om erfarenheter som inte går att integrera, för att man inte utvecklingsmässigt är mogen än. Ett ex är hur man som barn blivit hjälpt att hantera känslor eller inte, vilket bemötande har man fått när man uttryckt känslor. Hur det blivit för oss visar sig sedan senare i livet, expv i regression (går tillbaka till mindre mogna reaktioner i en viss situation för att man inte fått möjlighet att integrera sina upplevelser som barn). Boken beskriver det som att hur vi “löser” de olika utvecklingsmässiga konflikterna under barndomen och lär sig hantera våra begär på ett lämpligt sätt i vår kontext är själva utvecklingen av personlighet (s. 239).
Drifter, behov, begär och människan i konflikt
Vi måste göra avkall på delar av oss själva (lustar, begär) i vårt kulturella sammanhang. Ex hur sexualitet är något svårt för många av oss, och att detta kan förklaras med att vi både är biologiska varelser m fortplantningsdrift, men har också ett självmedvetande, möjlighet att tänka på framtiden, ett moraliskt tänkande och dessa två delar tenderar att inte agera i samklang, det uppstår en inre konflikt.
Den språkliga människan och talkuren
Talet är vägen till behandling. Hur en person talar om sig själv och sina upplevelser är också en del av själva diagnostiken. Berättandet kommer successivt i behandlingsterapin, eftersom aspekter av en själv har blivit otillgängliga/omedvetna. “Talking cure”.
Upprepningar, mönster
Att känna igen relationella mönster, mönster i förhållande till sig själv, mönster i hur man tolkar sin omvärld, vilka känslor man har tillgång och inte har tillgång till etc. Ett sådant mönster kan t.ex. vara att ens känslor alltid svalnar efter 2 månader i en relation (ett mönster), och att detta kan bero på att det känns hotfullt att komma nära då man tidigt i livet lärt sig att man behöver ta hand om sig själv/vara självständigt (adaptivt i stunden). Mönstren har en förklaring i att det när de lärdes in var funktionella/adaptiva för en, men som kanske inte blir det senare i livet.
Den relationella människan: begreppen överföring, motöverföring
Överföring: det terapeutiskt välkända fenomenet att pat för över tidigare erfarenheter etc på terapeuten. Motöverföring: något som har med terapeutens “blinda fläckar” att göra, att man inte vill gå in i vissa ämnen för att det för terapeuten känns obehagligt. Överföring/motöverföring sker i alla relationella sammanhang, inte bara i terapi.
Psykisk realitet är inte samma som materiell verklighet
Exemplet med bortträngda minnen. En persons minnen/upplevelser behöver inte vara baserade på verkliga erfarenheter. Minnen kan ibland handla om fantasier. Minnet är opålitligt och konstruerande. Viktigt att hålla balans i vad som är giltigt i ett terapirum och vad som är giltigt i en domstol.