Socialkognitivt perspektiv Flashcards
Vad menas med socialkognitivt perspektiv på personlighet?
- Socialkognition = Hur individen processar, lagrar och använder information i
relation till andra människor och i sociala situationer - Innefattar:
– Uppfattningen av andra människor och hur vi lär oss om dem
– Mentala processer som innefattar perception, minne, tankar och uppmärksamhet i relation till en
social omgivning
– Varför vi uppfattar social information, hur den lagras i minnet och hur det sedan används i sociala
situationer - Fokus på människans kognition och subjektiva upplevelser
Personligheten är ett resultat av:
– Kognitiva strukturer och processer
– Emotionella/affektiva processer och reaktioner
– Sociala sammanhanget och situationen
Människor och dess upplevelser kan skilja sig i samtliga av dessa vilket kan skapa
unika personlighetsuttryck
Kognitiva teorier (tre nivåer)
Människor skiljer sig i sin förmåga att bearbeta information. Dessa processer påverkar vårt tänkande, upplevelser och beteende (påverkar vår personlighet)
Tre nivåer av informationsbearbetning:
1. Perception (gestaltpsykologi, fältberoende/fältoberoende)
2. Tolkning (personliga konstruktioner, Locus of Control)
3. Målsättningar (reciprok determinism, kognitiva-affektiva enheter CAPS)
Nivå 1: Perception
Perception = att ge ordning till våra sinnesintryck
* Människor kan skilja sig stort mellan hur vi uppfattar
(perception) samma objekt
* Olika personligheter kan uppfatta olika saker från samma
objekt
Gestaltpsykologi:
* Helheten är större än dess delar
* Phi-fenomenet: illusion av objektiv rörelse trots statiska bilder
Fältberoende/oberoende:
* Finns individuella skillnader i hur vi uppfattar vår omvärld
(olika kognitiva stilar)
* Dessa skillnader kan vara stabila, konsistenta och meningsfulla
Fältberoende:
* Beroende av visuell information(fält)
Personer tenderar att:
* Ha starka sociala färdigheter
* Mer sociala och uppmärksamma på sociala situationer
Fältoberoende:
* Tar snarare hänsyn till egen inre information (fält)
Personer tenderar att:
* Vara skickliga att analysera komplexa situationer
* Mer kreativa
* Men sämre sociala färdighete
Nivå 2: tolkning
Tolkning = att ge mening och förklaring till det som
händer omkring oss
* Tolkningar innefattar ofta frågor kring skuld (vem/vad var
orsaken bakom händelsen) och förväntningar på framtiden
* Hur man tolkar en situation/händelse kan skilja sig beroende
på personlighet
Personal construct theory (Kelly):
* Främsta motivet för människan är att hitta mening på det som
sker runtomkring
* Alla människor är en forskare
* Tolkning sker via konstrukt/mentala representationer =
modeller eller strukturer för inre bilder av yttre händelser och
situationer
– Ofta bipolära (tråkig vs. rolig etc.)
- Vi har personliga konstrukt som vi inte delar med andra
- Personliga konstrukt skapas framförallt av tidigare erfarenheter
- Personliga konstrukt skiljer sig med avseende på:
– Innehåll
– Organisation
– Antal
– Hur anpassningsbar man är i att utveckla konstrukt (rigid vs.
genomtränglighet)
Personal construct theory och synen på hälsa och
välmående:
– Grunden till ohälsa och psykiska störningar är att ha svårigheter med att konstruera sin omvärld
– Avgörande är att kunna anpassa sina konstrukt efter en föränderlig omvärld
– Avgörande är också att kunna skapa och vidmakthålla
relativt stabila, men flexibla personliga kontrukt
– Vissa sociala relationer kan ifrågasätta personliga
konstrukt
Rotters syn på personlighet:
* Begreppet förstärkning från inlärningsteorin i fokus utifrån ett
kognitivt perspektiv
* Vi skiljer oss i hur vi tolkar olika förstärkningar
* Beteende i en viss situation påverkas av:
– Förstärkningsvärdet, hur konsekvensen/förstärkningen värderas
– Förväntan om hur sannolik konsekvensen/förstärkningen är
* Alla har generella förväntningar (interna/externa
Locus of Control (LOC) = hur mycket en person tror att den har kontroll
över utfallen av ens handlingar
En persons ”locus” är:
* Intern (mina handlingar påverkar utfallen)
eller:
* Extern (faktorer jag inte har kontroll över påverkar utfallen. Ödet)
Är stabila över situationer = generalized expectancies
Nivå 3: Målsättningar
Målsättning = vad vi vill ska hända
* Människan är viljestyrda och målinriktade
* Vi sätter och eftersträvar mål som baseras på våra:
– övertygelser
– värderingar
– förväntningar
* Människor (personligheter) kan skilja sig stort i sina målsättningar
* Självkontroll avgörande egenskap för att uppnå målen
Banduras syn på personlighet:
* Individen är aktiv i att forma sin egen personlighet (personligt agentskap)
* Personligheten formas av interaktionen mellan omgivningen, beteendet och
psykologiska faktorer
* Vi lär oss genom att observera andra och utfallen av andras handlingar
* Ömsesidig (reciprok) determinism
Self-efficacy =
Personens tro på sin förmåga att klara av/kontrollera en
specifik situation eller uppgift, dvs både ens egen
kapacitet/funktion och yttre omständigheter
Self-efficacy påverkar:
* Val av mål – Personer med hög SE väljer mer svåra, utmanande mål
* Ansträngning, envishet, prestation – Personer med hög SE visar
större ansträngning och envishet, presterar bättre än individer med
låg SE
* Emotioner – Personer med hög SE tar sig an uppgifter med bättre
sinnesstämning (upplever mindre oro och ångest)
* Coping – Personer med hög SE hanterar stress och motgångar bättre
än personer med låg SE
Self-efficacy påverkas av:
* Tidigare framgång/misslyckande (performance/mastery
experience, delmål).
* Modellinlärning (vicarious experience). Kan hen, kan jag.
* Bekräftelse från andra, alt. nedvärdering från andra (verbal
persuasion).
* Emotionell (fysisk) aktivering och humör (mood).
Mischels bomb 1968 (Personality and Assesment):
* Beteenden är inte stabila över tid
* Skillnader i beteenden beror på skillnader i situationsfaktorer
* Vi uppfattar personlighetsegenskaper som stabila för vi vill att
de ska vara det
* Dock betoning på globala, nomoetisk traits
Mischel och Shodas syn på personlighet:
* Fokus på personlighetens stabilitet OCH variation över
situationer. Interaktionen inom personen (intrapersonellt) och
med situationen som kan innehålla andra personer, dvs
interpersonellt.
* ”Personlighetsparadoxen” - stabil och föränderlig
* Svarar på frågan: Hur samspelar inre och yttre faktorer i
formandet av känslor, tankar och beteenden
CAPS-teorin:
* Ett kognitivt-affektivt personlighetssystem som består av:
– ”CAUs”( kognitiv/affektiva medierande enheter
- Personligheten uttrycks i stabila situation-beteendeprofiler (beteendesignaturer) som
beror på:
– Personens läggning (traits, temperament)
– Den psykologiska situationen
Fem olika typer av CAUs
1. Inkodning: vad ser jag? Uppmärksamhet och tillgänglighet (konstruktioner, schema, kognitiva stilar)
2. Kompetens och självstyrning: vad ska jag göra för att lyckas? (impulskontroll, självreglerig, mål, planering osv)
3. Förväntningar och övertygelser: Vad händer om jag gör X? (Om.. så, LoC, self-efficacy)
4. Mål och värden: Vad strävar jag efter? (personliga mål, preferenser, värderingar)
5. Känslor: Hur känner jag? (stabila individuella skillader, ex neuroticism, sinnesstämning)
Alltså:
CAPS-teorin beskriver hur individens beteende och personlighet är resultatet av interaktionen
mellan kognitiva och emotionella processer i relation till situationsegenskap
Modellinlärning/Social kontext
Albert Bandura: Observerar och lär sig hur man ska bete sig. Internalisering av de som man har iakttagit.
Banduras modell: Beteende <—-> Miljö <—-> Personen.
Behöver förstå det ur olika komplexa sammanhang.
Schema
- Hur hjärnan organiserar erfarenheter psykologiskt - ett uttryck för en persons kognitiva organisation och struktur
- Kan vara adaptiva eller maladaptiva
- Scheman är relativt varaktiga inre strukturer
- Skapade vav lagrade generiska eller prototypiska funktioner av stimuli, eller erfarenheter som används för att organisera ny information på ett meningsfullt sätt för att bestämma hur fenomen uppfattas och konceptualiseras.
Tidigt maladaptiva scheman
- Genomgripande tema eller mönster som visar sig i många områden i livet
- Består av minnen, känslor, tankar och kroppsförnimmelser
- Gäller både personen själv och relationerna till andra människor
- Utvecklas under barndomen och / eller ungdomsåren
- Är i betydande grad dysfunktionellt
Maladaptiva scheman exempel och i två delar
De scheman som är en del av ens personlighet: jag är mitt schema. De utvecklas tidigt, före det språkliga. I samspel med andra får man en känsla av sig själv. Svåra händelser som satt sig
* Känslomässigt depriverad/försummad
* Misslyckande
* Sårbarhet för fara eller sjukdom
* Misstro/utnyttjad
* Straffande
* Social isolering/utanförskap
Villkorliga scheman: lättare att förändra. Beror på situation och erfarenheter. Om man är rädd för att bli lämnad så kommer scheman aktiveras mer.
* Känslomässigt hämmad/överkontrollerad
* Självuppofring
* Underkastelse
* Bekräftelsesökande
* Obevekliga krav/hyperkritisk
Uppkomst av maladaptiva scheman
- För lite av det goda
* Känslomässigt deprimerad/försummad
* Övergivenhet/instabilitet - För mycket av det goda
* Beroende inkompetens
* Berättigad/grandios
* Otillräcklig självkontroll/självdiciplin - För mycket av det onda
* Misstro/utnyttjad
* Defekt/skam
* Sårbarhet för fara och sjukdom
Modellinlärning
* Internaliserar sin förälders tankar, känslor, upplevelser och beteenden
* Selektiv internalisering: om det varit våld i förälersituation så kan man identifiera sig med de utsatte eller den som utsätter.
Schemaaktivering
- Känslomässiga och kroppsliga reaktioner går snabbare än tankarna och man översvämmas av känslor och kroppsliga reaktioner. Det är som att man trycker på en känsloknapp: scheman inte igång hela tiden
- Mer eller mindre lättaktiverat
- Speglar tidiga erfarenheter - syns i beteenden
När en situation sker så kanske man har lätt till skam och skuld och då kollar man direkt situationn till schemat skam och skuld. Man styr inte utan det bara kopplas igång. Blir tankar som man inte vill ha. Situationer behöver inte handla om dig men du kopplar det ändå till något dåligt.
Personlighetsdrag
- “Stabila inre faktorer som syns i individuella och konsekventa skillnader när det gäller motivation och känslor”
- Genetiska faktorer inverkar/styr (intelligens/temperament): ca 30-50%
- Kan vara resultat av erfarenheter i barndom (familj): ca 5-10%
- Kan vara resultat av erfarenheter genom hela livet (social tillhörighet, kamratrelationer): ca 40-50%
Personlighetsdrag - big 5
- Känslostabilitet (neuroticism)
* Lugn – Oro
* Stabilitet – Känslighet
* Självsäkerhet – Osäkerhet - Utåtvändhet (extraversion)
* Dominans – Bestämdhet
* Statusbegär
* Blyghet - Social förmåga - Öppenhet (openess to experience)
* Nyfikenhet – Saklighet
* Kreativitet – Praktiskhet
* Fantasifull – Få intressen - Vänlighet (agreeableness)
* Uppskattande – Varm – Samarbetsförmåga
* Kall – Omedgörlig – Vresig - Målmedvetenhet (conscientiousness)
* Oorganiserad – Lättsinnig
* Ordentlig – Planerande- Organiserad
Hur gör eller är man - personlighet - gränsdragning - personlighetssyndrom
Om du reagerar starkt på något - får utbrott i beteende - betyder det inte att man har ett personlighetssyndrom.
- Förmåga att utvärdera sig själv och sitt beteende
- Och man kan förändra det icke-fungerande
- Förmåga att omvärdera sina uppfattningar om andra
- Och man kan omorientera sin omvärldsbild
- Förmåga att inta olika roller
- Och man kan interagera på ett funktionellt sätt i olika sammanhang
Vad är “normalt”?
- Hur besvärlig får man lov att vara?
- Personlighetssyndrom befinner sig i extremvariationerna
- Hur väl matchar ens sätt att vara den kultur och det rådande
normsystem man lever i? - Kulturell acceptans och intolerans (skam/skuld kultur)
- Skillnad i hantering av livskriser och sättet att uttrycka ohälsa/känslor
