Psykodynamiskt perspektiv Flashcards
Psykoanalytiska utgångspunkter i förståelsen av personlighet
- Omedvetna processer formar oss
- Psykiska symptom sommeningsbärande
- Psykisk determinism, komplexa samband (ingenting sker av en slump, meningsskrivande, psyket associativt nätverk)
- Barndomens betydelse för den vuxna personligheten (man gör något med sina erfarenheter)
- Psyket skiktat och har en utvecklingshistoria (man kan gå upp och ner i ytvecklingsstegen, biland handlar man mer barnsligt)
- Driver, behov, begär och människan i konflikt
- Den språkliga människan och talkuren
- Upprepningar, mönster
- Den relationerna människan - begreppen överföring, motöverföring
- Psykisk realitet inte samma som materiell verklighet (hur personen skapar mening åt sina erfarenheter och fantasier, balans mellan de två, även minnet är opålitligt)
Tre nivåer av personlighetsanalys inom psykoanalys
- Universella anspråk i utvecklingsteorin (ex psykosxuella faser), psykets struktur, dynamik, driftsteori m.m.
- Kategoriseringar vad gäller personlighetstyper, psykopatologi, utvecklingsnivå
- I psykoanalys/terapi: stark betoning av det subjektiva, unika, livsberättelsen
Freuds modeller: Driftsteori
- Driftslivet den biologiska grunden för människans motivation/drivkraft
- Psyket består av krafter i rörelse
- Antagandet om psykisk energi som binds och omvandlas på olika sätt i psyket
- Drifter laddade med olika mängd energi
- Drifter är kroppsliga och omedvetna, men dess psykiska representanter kan
medvetandegöras - Driftens källa – mål – objekt
- Libido/livsdrift – dödsdrift/aggressivitet
Freuds modeller: den första tropiken
Förmedvetet – åtkomligt för medvetandet med lite ansträngning
Medvetet – tillgängligt för vårt medvetande.
Omedvetet – oåtkomligt för medvetandet genom introspektion. Ger sig snarare till känna i:
felhandlingar, drömmar, affekter, relationsmönster, symtom m.m. Rörlighet, ickelinjär/ickelogisk
kvalitet, förtätning, förskjutning, primärprocesser. Inkl procedurell kunskap.
Skillnad deskriptivt – dynamiskt omedvetet.
* Deskriptivt omedvetet är antingen material som för närvarande inte är medvetet men med lite
ansträngning kan bli det, eller sådant som inte kan bli medvetet pga dess karaktär.
- Dynamiskt omedvetet är bortträngt, ej åtkomligt för introspektion, men kan bli medvetet via
psykoanalys/PDT
Freuds modeller: den andra topiken
Tre instanser i personligheten:
Detet (omedvetet) – biologiskt, drifter, ”allt
genast”, följer lustprincipen.
Jaget (både omv och mv) – medlande
instans, jagfunktioner reglerar,
försvarsmekanismer, följer realitetsprincipen.
Överjaget (både omv och mv) – samvetet,
moral, jagideal.
Jagfunktioner
Jagets förmåga att hantera den yttre och inre verkligheten
- Realitetstestning: skilja på extern och intern stimuli, se verkligheten som den är utan för stora förvrängningar i perception
- Omdöme
- Kapacitet i relationer med andra över tid, se andra som hela och sammansatta egan subjekt (objektrelationer)
- Förmåga att reglera stimuli
- Affekt/ångesttolerans
- Impulskontroll
- Reglering av självkänsla
- Kognitiva funktioner (minne, uppmärksamhet, abstrakt tänkande)
- Försvar
- Förmåga att leka/vara kreativ
- Mentalisering
m.m
Intrapsykisk konflikt
Intrapsykisk konflikt innebär motsättningar mellan olika drivkrafter eller
olika psykiska instanser, vilka formar personligheten.
Vad står i konflikt? T.ex. en önskan, impuls, känsla och å andra sidan t.ex.
samvetet, självbilden, verkligheten, beroendet av andras accepterande.
Det kan också förstås som oförenliga fantasier/önskningar som
aktualiseras, eller en önskan i konflikt med en rädsla.
I PDT utforskas bl.a. sambanden mellan konflikt – ångest – försvar
Intrapsykisk konflikt
Försvarsmekanismer
- När delar av den yttre eller inre verkligheten är för svåra för en person att ta till sig, igenkänna, så
förvrängs de = försvar - Psykisk funktion som hjälper/skyddar från obehag genom att
1. undvika/kontrollera en stark, hotfull
känsla (t.ex. ångest) eller
2. vidmakthålla självaktning. - En gång (utvecklingspsykologiskt) allmänmänskliga, nödvändiga, adaptiva!
- Ett kontinuum: alla använder (och behöver) försvar! Men de kan vara mer eller mindre ”kostsamma”
– Förvrängning av (den inre eller yttre) verkligheten i olika grad
– Skapar problem om för rigida eller omogna (priset t.ex.: problem i relationer, verklighetsuppfattning, tar energi att
upprätthålla, begränsar personens kontakt med sig själv…) - Ens vanemässiga försvarsstil är del av vad som utgör ens personlighet – sådan man ”är”!
- Det finns många olika kategoriseringar av försvar!
Primära försvar
Omogna!
- Berör i allmänhet gränsen mellan själv och omvärld
- Påverkar perceptionen mer globalt
- Mindre realitetsanpassat
- Utvecklingspsykologiskt “tidigare” - det lilla barnets sätt att relatera till världen
- Baserade på splitting/klyvning
Sekundära försvar
Mogna/utvecklade!
- Berör i allmänhet inre gränser (tankar-känslor, det-jag-överjag)
- Påverkar perceptionen mer specifikt
- Mer realitetsanpassat
- Utvecklingspsykologiskt mer avancerade processer
- Baserade på bortträngning
Malans konflikttriangel
Försvar - Ångest - Dolk känsla/impuls/önskan/konflikt
Kan användas för att analysera personlighet för att se återkommande konflikter, men också i sessionen för att få hjälp med tanken.
Tanken är att någonting, en dold känsla osv med omedvetna aspekter aktiveras
Detta skapar obalans i systemet med oro och ångest
Ångesten behöver hanteras med försvar
Arbetar längs med dessa och försöker klargöra polerna.
Objektrelationer
- Objekt är personer, delar av personer eller ting som uppfyller viktiga känslomässiga funktioner
- Objektrelationer är yttre relationer som i omarbetad form existerar i den inre världen
- Består av representationer av objekt, själv plus affekt
- Utvecklingsgång från mer uppdelade (goda eller onda) till mer integrerade (objektskonstans)
- Perspektivet ger en grund för att kunna analysera relationerna omkastningar och repetitiva upplevelser
Man kan ha klyvningsbaserad objektrelationsvärld eller uppnådd objektkonstans (en och samma person kan både ha negativa och positiva aspekter)
Överföring
- Patienten upprepar sin historia i relation till terapeuten
- Negativ – positiv överföring
- Patientens sätt att uppfatta och förhålla sig till terapeuten förs över från tidigare relationella
erfarenheter av signifikanta andra* - Används/görs till föremål för reflektion i det terapeutiska arbetet i olika utsträckning.*
- Här-och-nu-tolkningar av överföring och genetiska tolkningar (historisk koppling)*
- Överföringens kvalitet är en del av personlighetsbedömningen i den kliniska situation
Specifika överföringstekniker
- Terapeuten adresserar aspekter av förhållandet mellan patient och terapeut.
- Terapeuten uppmuntrar utforskande av tankar och känslor om terapin och terapeuten
och återverkningar på överföring, genom (hög) terapeutaktivitet. - Terapeuten uppmuntrar patienten att reflektera över hur terapeuten kan känna eller
tänka om patienten. - Terapeuten inbegriper sig själv i tolkande länkning av dynamiska element (konflikter),
direkta manifestationer av överföring och anspelningar på överföringen. - Terapeuten tolkar repetitiva interpersonella mönster, inklusive genetiska tolkningar, och
länkar det till överföring
Motöverföring
Smal definition:
Terapeutens blinda fläckar eller motstånd i terapin motiverade av terapeutens
egna olösta omedvetna konflikter (motsvarar terapeutens överföring)
Hanteras i egenterapi/handledning.
Ex: Freud (”Den psykoanalytiska terapins framtidsutsikter”, 1910)
Bred definition:
Terapeutens alla attityder och känslomässiga responser till patienten.
Ses inte som hinder utan verktyg för förståelse av pat
Malans persontriangel
Terapeuten - Nuvarande relationer - Tidigare relationer
De tidigare relationerna tenderar att upprepas i nuvarande relationer ute i livet och även tenderar att återupptas med terapeuten.
Psykodynamisk personlighetsbedömning premisser:
- Psykodynamisk/psykoanalytisk teori placerar omedvetna processer i
centrum av förståelsen av en människa - Det är den psykologiska, inre verkligheten och dynamiken som vi vill bilda
oss en uppfattning om vid en psykodynamisk bedömning av personlighet - Omedvetna processer är av sådan kvalitet att en person inte rätt och slätt
kan berätta om dem
Hur når man förståelse för en persons inre dynamik?
Framförallt så lyssnar man på vad patienten berättar om sig och sitt liv, och
hur hen gör det! Och så reflekterar man över det man hör och erfar, mot
bakgrund av sin teoretiska förståelse!
…och så finns det underlag och skalor för att strukturera intrycken
Personlightsbedömning generellt - utifrån vilken data?
- Klinikerns strukturerade observationer/bedömning
- Patientens självrapportering i skattningsskalor
- Anhörigas beskrivningar
- Observationer & bedömning av patientens performance/psykologisk testning
(PDM-2)
Varför görs en psykodynamisk personlighetsbedömning?
- Personen är kontexten för det identifierade problemet. Frågan är snarast:
Vem är du? Och hur kan vi förstå dina problem i ljuset av den du är och det
liv du lever och har levt? - Samma symtom (t.ex. tvångsritual) har olika innebörd för olika personer;
behandlingen behöver anpassas till personen (tvångsritualens funktion
olika för en psykotisk och en neurotisk person – och naturligtvis för var och
en…) - Skapa fördjupad förståelse och vägleda behandling och terapeutisk strategi
Hur görs en psykodynamisk personlighetsbedömning?
- Vanligast: via klinisk intervju
– Be patienten att beskriva sin sökorsak, sina symtom/sitt lidande, beskriva sig
själva, sina liv, viktiga andra personer och relationerna till dem. Den
informationen + observationer av hur pat interagerar med behandlaren +
behandlarens känslor i mötet analyseras av intervjuaren utifrån sin teoretiska
och kliniska kompetens. Svårigheter med detta förfarande? - Via klinisk intervju + strukturerat bedömningsformulär
- Via strukturerad intervju
- Via performancebaserade test, t.ex. projektiva test
Projektiva test
Är performance-baserade test – patienten får en uppgift att utföra.
* Grundas på den projektiva hypotesen – att responser på vag eller
tvetydig stimuli färgas av personens egna perceptioner, känslor,
erfarenheter.
* T.ex. Rorschachtestet (beskriva diffusa bilder) och Thematic Apperception Test (TAT) (ge Bilder en historia med vitkiga personer)
Bedömning utifrån 3 axlar
- P-axeln Personlighetssyndrom
– Personlighetens organisationsnivå
– Personlighetstyp - M-axeln Mental funktion (går vi inte igenom nu)
- S-axeln Subjektiv upplevelse av symptom (går vi inte igenom nu)
P-axeln i PDM2:
Vägleder bedömning av:
* Personlighetsorganisation – personlighetsfunktion/dysfunktion på kontinuum
* Personlighetstyp – personlighetstypologi/karaktär/stil
I syfte att på ett strukturerat sätt skapa en ”psykologiskt rik fallformulering” som
kan vägleda behandling.
* Jmf Personlighetssyndrom enl DSM – personlighet med patologisk
funktionsnivå
Vilka fyra aspekter av mentalt fungerande skattas när det kommer till bedömning av personlighetsorganisation?
(1) Identitet, eller förmågan att beskriva/se sig själv på ett sammansatt, stabilt och
adekvat vis
(2) Objektrelationer och förmågan att bibehålla intima, stabila och tillfredsställande
relationer.
(3) Försvarsmekanismernas nivå: primära eller sekundära? Flexibilitet? Vanemässig försvarsstruktur?
(4) Realitetstestning: skilja själv från icke-själv, inre impulser från yttre, kunna värdera sina känslor, tankar, beteenden?
