Egenskapsteoretiskt perspektiv Flashcards
Traits definitioner
Finns flera olika, me det de brukar ha gemensamt är:
- ”Consistent patterns in the way individuals behave, feel, and think”
- ”Typical styles of experience and action”
- ”Regularity in the person’s behavior” (något generellt)
- ”Predispositions to act in certain ways” (vi har med oss från början en slags kärna som gör att vi tenderar att agera på ett visst sätt)
Varför använder man sig av traits / egeskapsteori?
För att kunna identifiera skillnader mellan individer
Dessa skillnader är generella, ingen detaljrik djupdykning!
Traitteorier - grundantaganden
- Basala personlighetsegenskaper - beteende, emotion och kognition
- Stabilitet över tid och situationer (betyder inte att vi inte utvecklas, men det finns någonting som är likt och som följer med över tid. Kan ge barn frågor och sedan samma frågor äldre, oftast ett övergripande mönster)
- Tendenser för sannolikt beteende (vi kommer inte alltid agera utifrån ens personlighet som man har, utan det är mer sannolikt att man agerar i linje med den)
- Dimensionalitet, normalfördelning. (Vart är jag någonstans på ex neurotisk skala jämfört med andra i en viss population)
- Hierarkisk organisation/struktur (har vissa överordnade egenskaper, och under finns det olika fasetter som finns med och beskriver de olika dimensionerna)
- Biologisk grund (finns skillnad i vår hjärnstruktur kopplad till personlighet, finns teorier kring våra reaktionssystem osv)
Types vs traits (typer vs egenskaper)
Types = fasta kategorier som beskriver personligheten. Ex “vilken färg har din personlighet?”. Svårt att säga “jag är sån här” när man är mer på en skala, man är mer eller mindre någonting. “Jag är extrovert” - ja kanske mer så i Sverige, men mindre så i USA. Oftast i dessa termer man pratar.
Traits = personlighetsdimensioner som är bipolära +
kontinuerliga i sin natur och kvantifieras i mängd. De flesta finns någonstans i mitten på en normalfördelningskurva. Dimensionella!
Interna eller Deskriptiva
Arv och miljö
- 30-50% ärftlighet kring traits på en population
- Delad miljö lite påverkan (familj, uppfostran)
- Icke-delad miljö (kan spela stor roll, det som ex händer på gatan)
- Ärftlighet handlar om generella skillnader i en population, inte på individnivå
- “Nivå” är inte konstans - en population-en tid (läs mer i bok)
- Kan vara högre i en population
Mätning av de individuella skillnaderna (tre ansatser)
- Lexikal ansats: utgår från språket.
- Frekvens av synonyma adjektiv signalerar riktiga personlighetsdrag
- Personlighetsdrag som finns i flera språk har större betydelse: de allra viktigaste personlighetsdragen finns i alla språk och kulturer (eftersom man tänker att det är något generellt!) - Statistik ansats: använder statistiska metoder för att identifiera viktiga personlighetsegenskaper.
- Men man har ju något man måste mäta från början, kanske exempelvis börjar med att titta ur språket)
- Faktoranalys: identifierar grupper av tex adjektiv som kovarierar med varandra men inte med andra grupper av adjektiv. - Teoretisk ansats: utgångspunkten är en teori.
- Hur och vad man väljer att mäta avgörs då av teorin
- Vad som är det viktiga avgörs av teorin
- Ovanligt att bara gå från teori, man kanske har e teori och sen lexikal ansats och sedan statistik analys för att kunna förklara vad som samvarierar för att kunna beskriva individer.
Kombinera ansatserna: använd som komplement till varandra.
- Mätning och klassificering
- Testa relation till beteede
- Utveckla teori
Trait taxonomier
- Gordon Allport - 200 grupper av adjektiv
- Raymond Cattell - The 16 personality factor system, 16 traits (ingen har kunnat replikera de 16 faktorerna)
- Hans Eysenck - PEN, 2-3 traits
- Jeffrey Gray - The reinforcement sensitivity theory, 2 biologiska system
- Marvin Zuckerman - sensation seeking, 1 biologiskt system/trait
- Robert Cloninger - The psychological model of personality, 7 traits
- Paul Costa och Robert McCrae - The five factor model, 5 traits
- Michael Ashton och Kibeom Lee - The HEXACO model of personality, 6 traits (hosted-humility)
Hans Eysenck
PEN - The giant 3
Psykoticism
Extroversion vs Introversion
Neuroticism vs emotional stability
Hierarkisk struktur
Biologisk bas: hög grad av ärftlighet och kopplingar mellan traitivåer och hjärna/nervssystem
Teoretisk och statistisk ansats
Hierarkisk struktur
Grundläggande persolighetsegenskaper (faktor/dimensioner)
Sedan finns det undergrupper (egenskaper, fasetter)
Detta går i sin tur ut i form a vanor
Och till sist beteende
Jefferey Gray
Han pratar om två olika system
- Behavioral activation system (BAS)
- beteende triggas då BAS känner igen stimuli som kan medföra belöning (gas). Vissa går lättare igång på någonting som ger belöning, det triggar att man agerar. - Behavioral inhibition system (BIS)
- beteende triggas då BIS känner igen stimuli som kan medföra bestraffning, frustration och osäkerhet (broms)
Människor har olika känsliga BAS och BIS system. Vissa är mer gas och andra mer broms, vad är det som triggar oss?
Robert Cloninger
Han utgick från två olika sätt att dela in
- Temperament (det vi har med oss från början) (4 olika dimensioner)
- spontana och omedelbara emotionella förhållningssätt och reaktionsmönster
- stabila över tid
- stark genetisk laddning
- Novelty seeking, harm avoidance, reward dependence, persistence - Karaktärsdrag (mognar stegvis under livet) (3 karaktärsdrag):
- självbild, värderingar och mål som påverkar livsval
- stark sociokulturell laddning
- långsiktiga avvikelser
-
Paul Costa och Robert McCrae
The big five, OCEAN
- Openess - öppenhet
- Conscientiousness – målmedvetenhet, likttrogenhet
- Extraversion – extroversion
- Agreeableness – vänlighet
- Neuroticism - neuroticism
Dessa är i dimensioner
Man har sett aktivitet i hjärnan genom fMRI och samvariation med Big five traits.
Könsskillnader:
- inomgruppsvariation mycket större än mellangruppsvariation
- små men förväntade könsskillnader
Varför ska vi bry oss om FFM?
Det kan predicera viktiga utfall, exempelvis:
* well-being
* academic performance
* job performance
* health risk behaviors and outcomes
Exempelivis:
hög grad av C kan göra att man:
* deltar i hälsofrämjande aktiviteter
* undviker ohälsobeteenden
* följer läkarens råd
Stabilitet över tid
- Rangordningsstabilitet: personer behåller sin rangordning i en grupp över tid. En person som
ligger högt (relativt gruppen) ligger högt även 5 år senare.
– Medelvärdesstabilitet: stabilitet hos en grupp i medelvärde över tid
– Stabilitet över situationer
Förändring över tid
Är vår personlighet satt/klar från födseln?
Barn - temperament
- Finns en viss ärftlighet. Föräldrars extraversion påverkar barns extroversion. Att le och skratta är drag kopplat till extraversion. Föräldrar har lättare att känna att de dragen hos ett barn och har möjlighet att förstärka dem. På så vis påverkar miljön de egenskaperna.
- Föräldrarna påverkar barnets utveckling av personligheten. Barn själva skattar inte sin personlighet. Ofta föräldrar eller lärare.
- Föräldrarnas egna extraversion påverkar hur mycket man skattar grad av leende/skratt hos barnet. Då är frågan om det faktiskt är en koppling mellan de två?
man kanske ser de dragen mer.
Finns en viss stabilitet vad gäller tid:
* 4-6 åringar som skattats som mer hämmade → i 20 årsåldern samma drag & internaliserade
problem inte tagit vuxna roller inom arbete och romantiska relationer.
* 2, 3 åringar som skattats ha bättre förmåga att på ett flexibelt och anpassningsbart sätt kunna
hantera nya miljöer och situationer – associerat till hur de skattades vid 33 år.
* Förmåga att på ett flexibelt och anpassningsbart sätt kunna hantera nya miljöer och situationer
var från 8 år associerat till mer nöjdhet med livet, högre självkänsla och mindre psykologiska
besvär
Maturity principle
Över tid blir människor mer dominanta [socially dominant -
extraversion fasett] mer vänliga, målmedvetna och emotionellt stabila
