Socialkognition Flashcards

1
Q

Vad påverkar våra personbedömningar?

A
  • Våra kognitiva resurser är begränsade men vi ägnar mycket tid och kraft åt personbedömningar= behöver ta genvägar när vi bedömer personer i vår omgivning för att spara på resurser
  • Heuristik (metod baserat på att kombinera antaganden/fördomar och tidigare erfarenheter som ofta ger en generell och hyfsat riktig bild allt som oftast).
  • Lättillgängliga minnen (ditt starkaste och mest färgstarka minnet du har om en viss situation eller person kommer färga ditt nästa möte med en liknande situation/person)
  • Humör (din affekt och humör påverkar hur du ser på personen)
  • Holistiska bedömningar (man utgår ifrån att ett personlighetsdrag betyder att personen har andra närbesläktade personlighetsdrag)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Konfigurationsteorin

A
  • När vi gör en personlighetsbedömning finns det personlighetsdrag som är mer centrala för vår bedömning av personen
  • Finns centrala traits och perifera traits
  • De centrala kommer att färga vår bild av personen mer än perfiera
  • Ex på centrala är varm/kall (social dimension) och kompetent/inkompetent (intellektuell dimension)
  • Beskrivs två personer på exakt samma sätt men den ena beskrivs med orden varm/kompentent medan den andra beskrivs som kall/okompentent så kommer vår bild av personen skilja sig väldigt mycket
  • Skulle vi istället byta ut varm mot trevlig och kall mot burdus så skulle dessa inte påverka vår bild lika mycket då trevlig/burdus är perifera traits
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Förändring av scheman

A
  • Erfarenhet: Fler instanser som rör händelsen/personen gör att schemat blir mer berikat/komplext
  • Genom ökad komplexitet får vi fler associationer till andra scheman
  • Ju mer komplexa desto mindre föränderliga
  • Ökad komplexitet gör att en enskild situation som går emot mitt schema inte påverkar schemat lika mycket.
  • Ju mer komplex desto mer korrekt representation av verkligenheten är schemat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Olika schemaförändringar

A
  • Book-keeping (schemat förändras långsamt utifrån ny information)
  • Förvandling (schemat förändras drastiskt till följd av att man fått tillräckligt mycket ny information)
  • Underkategorier (ny information gör att man skapar fler underkategorier)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Implicit personlighetsteori

A
  • Omedvetna personlighetsbedömningar och ett sätt att karaktärisera andra och förklara deras beteende
    Vi utgår alltid från att människor är goda
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Affect-infusion model

A
  • Affekter, känslor och humör påverkar/influerar det kognitiva och påverkar, beteenden, omdömen och tankar
  • Finns enligt teorin fyra olika sätt att processa information om andra
  • Direkttillgång (information vi får tillgång till via scheman eller bedömningar i minnet)
  • Motivationell (man tar fram/processar information och bedömer personen utifrån en tydlig motivation. Ex. jag att man redan innan bestämt sig för vad man ska tycka om personen
  • Heuristisk process (man förlitar sig på kognitiva genvägar eller fördomar osv)
  • Systematisk process (man gör en noggrann och väl övervägd bedömning genom att väga in flera olika informationskällor)
  • Direkttillgång och motivationell påverkas inte av vårt humör
  • Heuristisk och systematisk påverkas av vårt humör
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Mood-congruent memory

A
  • Vår sinnesstämning aktiverar information i minnet med samma laddning (är jag ledsen kommer jag lättare ihåg sorgliga minnen osv)
  • Bedömningar baseras ofta på de aspekter som är mest lättillgängliga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Perceptual confirmation

A

att man ser saker utifrån sina egna föreställningar och förväntningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Behavioral confirmation

A

att någons handlande bekräftar andra förväntningar/bilder/fördomar om personen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Social kognition

A

Hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Negativitetsbias?

A

Vi kommer ihåg/lägger mer vikt vid negativ info
Negativ information är svårare att ändra på
Negativ info färgar vår personlighetsbedömning mer
Vi kan lättare bortse ifrån postitiv info

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Priming

A

en automatisk kognitiv mekanism som sparar kognitiva resurser och leder till snabbare beslut som (ofta) är korrekta och bygger på lättillgängliga scheman och kategorier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Olika typer av scheman

A

Personscheman, rollscheman, script, stereotyper,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är scheman?

A

Kognitiva strukturer med vår kunskap om ett begrepp (person, händelse, situation osv) som hjälper oss att göra automatiska bedömningar och frigör kognitiv kapacitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Holistiska bedömningar

A

Man utgår ifrån att ett personlighetsdrag hos en människa gör att personen har andra närbesläktade personlighetsdrag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kognitiv algebra

A

En teori som går ut på att vi kombinerar olika attribut hos en person och att dessa attribut sammantaget bildar en övergripande bild kring vår positiva/negativa bild av personen

Helhetsintrycket avgörs av summan eller medelvärdet av all information vi har om en person (antingen viktad eller ej)
* Viktigt att komma ihåg att det är ingen matematisk modell (det används egentligen inga siffror utan det gör vi bara för att förstå principen).

Summering av egenskaper
* Egenskaper tillskrivs ett värde och personbedömningen blir en summering av alla egenskaper (både positiva och negativa)
* Exempel värdesätter jag intelligens som 2 och rolig som 1. Då är mitt helhetsintryck 3. Men sedan är personen också snål vilket är -1 samt egoistisk (-1). Då är helhetsintrycket i stället 1.

Medelvärde av egenskaper
* Egenskaper summeras på samma sätt som ovan men sedan tar man medelvärdet i stället.
* Om intelligens ger 2, trevlig 1, snål -1 och egoistisk -1 så är helhetsintrycket 0.25.
* Detta gör att ju fler egenskaper vi märker desto mindre vikt får varje enskild egenskap.

Viktat medelvärde
Beroende på vem personen är kommer vi lägga mer eller mindre fokus på vissa aspekter hos personen
Exempel kommer vi anse att saklighet är viktigare hos en politiker än en vän och humor är viktigare hos en vän.
Påminner om Asch konfigurationsteori där vi har centrala och perifera traits/drag som påverkar bilden av personen