Självet och identitet Flashcards

1
Q

Självkoncept/self-concept

A
  • Våra samlade föreställningar om oss själva
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Självkänsla/self-esteem

A
  • Hur vi värderas oss själva (postivt eller negativt)
  • Vad vi känner/tycker om oss själva
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Självmedvetenhet/self-awarness

A
  • När vi är medvetna om oss själva (likt ett objekt)
  • Privat självmedvetenhet= egna attityder, tankar och känslor. Styrs av dina internaliserade standards kring dig själv
  • Offentligt självmedvetenhet= hur andra ser på en, offentlig bild. Styrs av att du vill framställa dig i så bra ljus som möjligt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Självförmåga (self-efficacy)

A
  • Vår förvänta kring hur bra vi kommer klara en uppgift
    Har vi hög självförmåga kommer vi att prestera bättre då vi förväntar oss det
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ex på själv/identitet

A
  • Sociala identitet= vår identitet i förhållande till grupper vi tillhör
  • Individuella självet= vad som gör en unik
  • Independent self= vi ser oss själva som oberoende självständigt och skild från andra
  • Interdependent= vi ser oss själva i relation till andra och anser att vi snarare är en del av en gemenskap än verkar enskilt
  • Realsjälvet= hur vi uppfattar att vi är
  • Idealsjälvet= som vi önskar att vi vore
  • Borde/kravsjälvet= som vi tänker att vi borde vara
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Självscheman

A
  • Uppbyggt på samma sätt som övriga scheman
  • Självuppfattningen består av stort antal självscheman som interageras med varandra
  • Då vi har stor mångfald kring våra självscheman fungerar de som buffert om vår självuppfattning skadas inom ett visst område.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ex på motivationsprocesser som finns för att öka vår själv-kunskap/self-knowledge

A

Själv-bedömning (assessment)
* När vi söker information som ska ge en korrekt bild av vem man är.
* Ex. hur bra är jag på att springa?

Självverifikation (verification)
* När vi söker en bekräftande bild av oss själva som stödjer vår egen tes om oss själva
* Jag har redan bestämt mig för att jag är bra på att springa och nu vill jag bara att jag bekräftar mig själv i det
* Målet är att få en konsekvent och sammanhängande bild av mig själv

Självförsköning (self-enhancement)
* Man söker info som betonar en fördelaktig bild av oss själva
* Visst är jag bra på att springa
* Motivet är att lyfta fram en positiv bild av oss själva

Social jämförelse
* Man jämför sig själv med andra. Är andra bättre än jag?
* För att stärka sin självbild vill man helst jämföra sig med personer som är något sämre än en själv
* Vi ogillar det som inte stämmer med vår självbild
* Tycker jag att jag är bra på att springa så blir det jobbigt om jag inser att andra är bättre än jag
* Vi anser rent generellt att vi är lite bättre än andra (ex. många anser sig vara bättre på att köra bil än genomsnittet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Självförhärligande treenigheten/Self enhancing triad

A

Fungerar som en bias för vår självuppfattning/bild
Människor överskattar rent generellt
* sina goda sidor
* sin kontroll
* är överdrivet optimistiska
* Är adaptivt för motverkande av psykisk ohälsa
* Men kan även leda till för stort fokus kring sig själv och sin egen förträfflighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Self-serving bias

A
  • Attributionsfel som vi gör för att skydda vår självbild
  • Självfrämjande (self-enhancing)
  • Har jag gjort något bra så är det tack vare mig som person
  • Självskyddande (self-protecting)
  • Har jag gjort något negativt/något negativt har hänt så beror det på yttre faktorer vilket gör att jag inte kan lastas för de).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Terror management

A

Teori om varför vi har användning för en hög självkänsla.
Vi har en rädsla för döden
Hög självkänsla hjälper oss att möta skräcken kring att dö genom att hög självkänsla får en ett må bättre, fungerar som en buffert mot ångest kopplat till döden osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad menas med att självkänslan är en sociometer?

A

Ett sätt att förklara vikten/funktionen av hög självkänsla är att säga att den är en sociometer.
* Självkänsla fungerar som en social barometer som visar vad för social status vi har d.v.s. om vi är accepterade eller avvisade av andra
* Med hög självkänsla har vi inte löst vår rädsla för döden men åtminstone vår rädsla att bli exkluderade och ensamma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Overjustification effect

A
  • Om det inte finns någon tydlig extern belöning för vårt beteende så tänker vi automatiskt att vi gör beteendet för att vi tycker det är kul

D.v.s. skulle vi istället få en belöning för vårt beteende skulle vi attribuerar beteendet till belöningen och sluta med beteendet när belöningen uteblir (OBS detta är en konsekvens till overjustification effect)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Social jämförelseteori/social comparison theory

A
  • Vi jämför våra åsikter och beteenden med andra för att komma fram till vad som är ett socialt accepterat beteende eller åsikt
  • Vi jämför oss framförallt med de vi anser oss tillhöra (vår ingrupp)
  • Gällande prestationer jämför vi oss helst med personer som är något sämre än oss (downwards comparison) för att bevara en positiv självkänsla (OBS inte en del av social jämförelseteori)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Self-evaluation maintanance/självutvärderingsupprätthållande

A

Om vi tvingas jämföra oss gällande prestation med de som är bättre än oss (ex. syskon eller så) försöker vi förminska likheterna mellan oss eller om vi kan så avslutar vi relationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Social identity theory

A
  • Är en övergripande teori som förklarar inomgruppliga beteenden gentemot andra grupper
  • Till följd av människors vilja att ha en positiv självbild vill vi tillhöra grupper som har positiva egenskaper då det betyder att jag är bättre
  • Bygger på kategoriseringar, sociala jämförelser, delad bild av in/utgrupper
  • Självuppfattning (vem är jag? Jag är en del av denna gruppen)
  • Förklarar uppkomsten av fördomar enligt motivationellt synsätt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Self-categorization theory

A
  • En teori inom social identitetsteori som innebär att när vi kategoriserar in oss som medlem i en grupp så skapar det en social identitet samt ingrupps och mellangruppsbeteenden
17
Q

Deindividuation

A
  • När människor förlorar känslan av sig själv i en grupp då de tappar självet i ruset av gruppen
  • Stor anledning till anti-sociala beteenden som varje enskild individ inte hade gjort ensamma
  • Uppstår vid två olika sorters situationer
  • Attention cues (uppmärksamhetssignlaer
    Situationer med väldigt starka känslor och stimuli
    Man fokuserar uppmärksamheten på annat än sig själv
  • Accountability cues (ansvarighetssignaler)
    När ansvaret för det man gör sannolikt läggas utanför sig själv
    Kan ex. bero på att man blir anonym i en stor folksamling
18
Q

Spegelsjälvet (looking-glass-self)

A

hur vi tror att andra uppfattar oss
Vi antar att alla andra ser oss som vi själva vill bli sedda

19
Q

Self-affirmation theory/självbekräftande

A
  • Vi strävar efter att ha en generell positiv självkänsla
  • Blir vår självkänsla inom ett område skadat så väljer vi att fokusera på andra områden där vi istället har en mer positiv självkänsla/känner oss mer kompetenta.
  • Vanligt när vi känner misslyckande, vid inkonsekventa händelser där man kan ifrågasätta vem man egentligen är (kognitiv dissonans).
20
Q

Självdiskrepansteorin

A
  • Vi har tre olika sorters självscheman
  • Verkligt själv (den vi är)
  • Idealsjälvet (den vi vill bli)
  • Borde/kravsjälvet (den vi tycker vi ska bli)
  • Finns det en diskrepans mellan dessa själv så skapas en motivation kring att minska den och vi börjar självreglera.
    Har vi en diskrepans så får vi affektreaktioner
  • Verkliga-ideal= uppgivenhet (besvikelse, otillfredställelse)
  • Verkliga-borde= upprördhet/agiterade (oro, rädsla, hot)
21
Q

Självreglering (inom självdiskrepansteorin)

A
  • Strategier som vi gör för att matcha våra beteenden (verkliga självet) med vårt ideal eller kravsjälv
22
Q

Regulatory focus theory (teorin om fokusstyrning)

A
  • Utgår ifrån självdiskrepansteorin och självreglering
  • Vad vi har för uppmärksamhet/tar fasta vid har en styrande effekt kring vilket sätt människor väljer mellan två alternativ när de fattar beslut
  • Tar fasta på vad för fokus/mål som personen har och därmed vilka strategier som personen kommer att använda för att reglera målstyrt beteende (vad vi fokuserar på)
  • Det finns två motivationssystem som styr våra självregleringssystem
  • Promotion/möjlighet (förhoppningar, önskemål, drömmar, ideal)
  • Prevention/försiktighet (plikter, måsten, krav)
23
Q

Promotion/möjlighetssystemet (inom regulatory focus theory)

A
  • Fokus kring att uppnå mål, framgång och ta-itu-stratergier
  • Söker utmaningar, aktiv i sin utveckling, problem är överkomliga hinder
  • Svarar på diskrepansen mellan verkliga-ideal-självet
24
Q

Prevention/försiktighetsstrategier (inom regulatory focus theory)

A
  • Fokus kring att undvika besvikelser, negativa händelser, förluster
  • Undviker misslyckanden genom att inte utsätta sig för nya utmaningar
  • Når trygghetsmål genom att ha en negativ/undvikande syn på saker istället för uppfyllande av nya saker
  • Svarar på diskrepansen mellan verkliga och krav/borde-självet