Fördomar och mellangruppsrelationer Flashcards
Vad är fördomar
Negativa/fientliga attityder mot en grupp
Trekomponents-teorin om fördomar
- Bygger på samma princip som tre-komponentsteorin om attityder
- Kognitiv komponent (föreställningar/stereotyper om en grupp)
- Affektiv komponent (starka känslor (oftast negativa) gentemot en grupp och de egenskaper man anser att gruppen har
- Konationskomponenten (beteendeINTENTION, man har en intention att bete sig på ett visst sätt gentemot gruppen. Är inte beteendet i sig utan intentionen som detta innebär).
Olika teorier/modeller som svara på uppkomsten av fördomar?
Realistic conflict theory (kulturell)
Minimal group paradigm (kulturell)
Ambivalensteorin (motivationen)
Social identitetsteori (motivationen)
Frustration-aggression-hypotesen (motivationell)
Belief congruence theory (kognitiv)
Kulturellt synsätt kring fördomar
- Förklaringen till fördomar finns i kulturen
- Fördomsfulla personer finns i fördomsfulla kulturer
Realistic conflict theory
Är en kulturell förklaring kring fördomar
* Teorin gäller både mellanmänskligt och mellan grupper
* Är det en konflikt om begränsade resurser där bara en sida kan segra så kommer det bli konflikter
* Skapas detta i en grupp kommer det bli konflikt inom gruppen och gruppbildning motverkas alternativt bryts grupperna upp
* Är konflikten mellan grupper så blir det en spänningar mellan grupperna.
* Etnocentrism skapas och man börjar få mer fördomar mot andra gruppen
* Behöver dock grupperna samarbeta för att uppnå ett gemensamt överordnat mål så kan denna fientlighet motverkas
* Annan forskning visar dock att konflikter mellan grupper uppstår även när det inte finns tydliga mellangruppstävlingar innan eller när det finns en samarbetsdimension mellan grupperna som båda
Etnocentrism
- Övervärdering av egna gruppen i kombo med nedvärdering av andra grupper
- Man ser sin egen grupp som standard och som alla andra grupper bedöms utifrån
Minimal group paradigm
- En experimentiell metod för att undersöka vad som krävs för att man ska känna med ”sin grupp” och ingruppsfavorisera och känna mellangruppstävlan.
- Kom fram till att vi börjar med ingruppsfavorisering på väldigt lösa grunder där personerna i experimentet inte ens såg de som var in ens ingrupp/utgrupp
- Oavsett hur vi blir indelade i grupper så kommer vi att favorisera vår ingrupp (ex. om vi bara delas in i grupper utifrån om vi gillar ett band eller inte, eller om vårt namn innehåller en bokstav eller ej)
Motivationellt synsätt kring fördomar
Förklaringen till fördomar finns hos varje enskild individ och denna motiv (kan vara omedvetna motiv)
Social identity theory/social identitersteori
En del av det motivationerna synsättet kring fördomar
* Till följd av människors vilja att ha en positiv självbild vill vi tillhöra grupper som har positiva egenskaper då det betyder att jag är bättre
* Betonar skillnader mellan ingruppen och utgrupper (nedvärderar utgrupper på olika sätt)
Bygger på kategoriseringar, sociala jämförelser, delad bild av in/utgrupper
* Självuppfattning (vem är jag? Jag är en del av denna gruppen)
* Man vill öka sin egen självkänsla
* Tillhör jag den bästa gruppen betyder det att jag är bättre
* Självuppfattning
* Personlig identitet
* Social identitet
* Positivt urskiljande av egen grupp= ökad självkänsla
Frustration-aggressions hypotesen
Är en del av den motivationerna förklaringen till fördomar
Frustration leder till aggressivitet
* Bygger i grunden på en psykodynamisk syn kring att vi enbart klarar av att ha ett visst mått av frustration i oss och aggressionen gör att vi får utlopp för vår frustration (katarsis)
* Vår aggression riktas i första hand mot den som orsakat frustrationen
* Får vi inte utlopp för vår frustration genom aggression som blir vi mer frustrerade= tar ut aggressionen på någon annan som är enklare att ta ut den på (displacement)
Reviderad frustration-aggressions hypotesen
- Tillägg till teorin för att få den att överleva kritiken
1. Sannolikheten att frustration leder till aggression ökar om det finns stimuli som leder tankarna till aggression närvarande (ex. syndabockar, vapen osv)
2. Det är inte objektiv frustration (att man faktiskt inte når sina mål, är felfördelad osv) utan den subjektiva känslan av frustration som leder till aggression
3. Frustration är bara en av flera olika saker som leder till aggression (andra exempel är värme, smärta, lukt, stress eller skadliga stimuli)
Relative deprivation
- Känslan att vi har mindre av något vi vill ha än vad vi faktiskt förtjänar
- Finns två olika sorters relative deprivation
- Egoistisk= enskilda individen känner att hen är felfördelad= kan leda till psykisk ohälsa
- Broderlig= ens grupp är felfördelad i förhållande till sina mål eller andra grupper= man går ihop och försöker ändra på situationen på olika sätt
Ambivalensteorin
Är en del av den motivationerna förklaringen till fördomar
* Fördomsfulla personer har både sympatiska/välvilliga och fientliga attityder gentemot gruppen de har fördomar mot
* Om de fientliga eller välvilliga attityderna får utlopp är situationsberoende
* Norm i situationen
* Om man haft positiva/negativa interaktioner med individer från gruppen tidigare
* Oavsett om reaktionen är välvillig eller fientlig så är den överdriven och intensifierad
* Är reaktionen positiv så kommer den var överdrivet positiv och man kommer favorisera personen mycket
* Är reaktionen negativ så är den överdrivet negativ och man kommer vara väldigt fientlig mot personen
Kognitivt synsätt på fördomar
- Bygger på föreställningar om andra
- Innefattar mentala processer (tänkande, minne, språk) som förklarar fördomar
Belief congruence theory
- Vetskapen att andra inte delar våra föreställningar/värderingar/tro skapar en negativ känsla
- Överensstämmande föreställningar mellan två personer skapar värme och vänskap mellan de
- Icke-överenstämmande föreställningar skapar negativa känslor och fördomar gentemot den andra.
- Enligt denna teorin är delande av föreställningar viktigare än etnicitet vid avgörande av den andra personen
- OBS detta gäller inte när fördomar och diskriminering är socialt accepterat och sanktionerat! Då är det etnicitet som gäller= förklarar inte fördomar i ex. Rwanda
