Attityder och attitydförändringar Flashcards
Vad är en attityd
En evaluering (värdering) gentemot ett attitydsobjekt
Enkomponentsteorin om attityder
Ens affekt eller värdering gentemot ett objekt
Tvåkomponentsmodellen om attityder
Ens affekt/värdering samt mental beredskap (ens möjlighet att avgöra om något är bra/dåligt, eftersträvansvärt eller ej osv)
Trekomponentsmodellen
- Innehåller en affektiv, en kognitiv och en beteendemässig komponent
Föreställning (beliefs) (kognitiva)
*. Positiv/negativ föreställning/tanke/association som kopplas till ett attitydsobjekt - Stereotyper
Affekter (känslor) - Våra känslor kopplade till attitydsobjektet
- Affektiva responser påverkar hur vi associerar till attitydsobjektet=våra attityder till objektet
Ex: spindlar skapar rädsla= negativ attityd gentemot spindlar - Mere exposure effect (ju mer vi exponeras desto mer positiva affekter)
Beteenden - Tidigare beteenden påverkar benägenheten att agera/skapa beteenden gentemot attitydsobjeketet
- Kognitiv dissonans (att det är skillnad mellan ens beteende och attityd)
- Går att förklara förutfattade meningar om grupper med samma teori.
Kritik mot Tre-komponentsteorin
Att man sammankopplar attityd med beteende. Bara för att man har ett beteende behöver inte det betyda att man har den attityden
Gjordes en annan teori som innehåller de tre komponenterna men där man även säger att attityder är stabila över tid och situation samt att attityder enbart kan ses vid socialt signifikanta situationer (d.v.s. det måste vara något extra ordinärt som händer för att vi ska ändra attityd om situationen)
Self-perception theory
- Vi observerar våra egna beteenden och drar sedan slutsatser kring om vi har en positiv eller negativ attityd gentemot objektet.
- Mest användbart när vi har ambivalenta/svaga attityder.
Cognitive consistency theories
- En grupp av teorier som alla utgår ifrån att vi strävar efter att ha konsekvens/inte motsägelsefulla tankar kring saker och genom vår kognition.
- Fokus kring hur inkonsekvens finns inom oss kring våra övertygelser och hur vi handskas med dessa
- Ex på en teori inom denna grupp är kognitiv dissonans-teorin eller balansteorin
Balansteorin
- En del av cognitive consistency theories
- Vi strävar efter balans/konsekvens i våra attityder
- Bygger på P-O-X-relationer där p= person, O= annan person, X=objekt/ämne
- Är det inte konsekvens mellan dessa tre så vill vi ändra på någon av attityderna för att skapa balans. Vi ändrar den vi anser kräver minst energi att ändra
Sätt att motverka kognitiv dissonans
Attitydsförändring (vi ändrar attityd)
Beteendeförändring (vi ändrar beteendet/hypocrisy paradigm)
Rationalisering (kommer på en socialt accepterad ursäkt som rättfärdigar beteendet)
Trivialisering (förminskar betydelsen av beteendet/problemet)
Denial of responsibility (jag hade inget val/var tvungen att göra beteendet= kan inte ta ansvar för det)
Selektiv exponeringshypotes (vi lyssnar inte på info som påvisar att är inkonsekventa)
Effort justification (vi ökar värdet på målet)
Forced/induced compliance (påtvingad foglighet)
Free-choice paradigm (vi övervärderar det vi valt)
Effort justification?
Ett sätt att motverka kognitiv dissonans i en specifik situation.
* När vår ansträngning för att uppnå ett mål är högre än värdet på målet uppstår dissonans
* För att motverka det ökar vi värdet/höjer attityden för målet
* Man utsätts för något pinsamt kopplat till en uppgift= vikten av uppgiften kommer öka för personen för att hen ska känna att det pinsamma var värt
Forced/induced compliance (påtvingad foglighet)
Ett sätt att motverka kognitiv dissonans i en specifik situation
Vi tvingar oss själva att ändra attityd i en fråga för att kunna försvara ett beteende som egentligen går emot vad vi tycker.
* Exempel: personer får göra en tråkig uppgift men erbjuds pengar för att ljuga för nästa grupp att uppgiften var rolig. Får de mycket pengar kan de motivera sitt agerande att ljuga genom att de fick mycket pengar (de skattade dock uppgiften som något roligare än kontrollgruppen), fick de lite pengar var de istället tvungna att rättfärdiga beteenden genom att ändra attityd och tycka att uppgiften var rolig
Free-choice paradigm
Ett sätt att motverka kognitiv dissonans i en specifik situation
* Tvingas vi välja mellan två för oss likvärdiga alternativ så övertalar vi oss själva att det val jag tog var det bästa.
* När vi valt skapas annars dissonans då vi inte kan rättfärdiga vårt val om de båda alternativen är lika bra/dåliga.
* Ex: vi väljer dryck a framför dryck b. Vi övertalar oss själva att dryck a är bäst och kan t.o.m. börja ”dissa” ner dryck b för att motverka dissonans och välja dryck c framför b även om vi inte gillar dryck c egentligen
Theory of reasoned action
- En teori om hur normer och attityder hos en person påverkar beteendet.
- Attityder mot beteendet (vad personen tycker om beteendet som ska ske)
- Subjektiva normer (Vad personen tänker att andra har för attityd kring beteendet)
- Attityden och normen leder till intentionen (inre beslut kring att göra beteendet) som leder till beteendet.
Theory of planned behavior
Uppdaterad teori utifrån TRA där man lagt till upplevd kontroll över beteendet som en aspekt som påverkar huruvida man gör beteendet eller inte
D.v.s. innehåller: Upplevd kontroll, attityd mot beteendet, subjektiv norm, beteendeintention som leder till beteende
Hur vi mäter attityder
- Explicita (genom att fråga, psykologiska mätinstrument, frågeformulär)
- Beteenden (ser hur människor beter sig i verkligheten)
- Implicita (ser på undermedvetna processer för att komma runt att personer svarar det de tror är korrekt osv)
Vad är värden?
Mer mer vägledande principer i livet än vad en attityd är
* Värden är alltså mer övergripande och stabila än attityder och fungerar som ett sätt att strukturera attityder under
* Handlar mer om värderingsbedömningar som ex:
* Ond/god
* Säkert/farligt
* Normalt/onormalt
* Moraliskt/omoraliskt
Vad innebär The theoretical structure of values av * Schwartz (1992)?
- Bygger på att alla människan har tio olika universella värderingar som sedan delats in i fyra överkategorier.
- De fyra övergripande kategorierna är
- Öppenhet till förändring
- Konservatism/bevarande
- Självförbättring/självfokus
- Självtranscendens
Motpolerna står i konflikt mellan varandra. - Öppenhet till förändring vs konservatism är motsatser i frågor kring självständighet, vilja till förändring osv
- Självförbättring vs. Självtranscendens är motsatser gällande fokus kring sina egna intressen eller fokus kring välfärden för andra
Vilka två fundamentala mänskliga behoven har vi som påverkar våra beteenden och attityder?
- Consistency= Vi vill vara konsekventa i vårt sätt att agera (leva som vi lär)
- Reciprocity (växelverkan/ömsesidighet)= Upprätta en social balans. Vi vill inte stå i social skuld till någon.
Foot-in-door
Bygger på self-perception theory (att vi ändrar attityd utifrån vårt beteende)
* Vi ber en person om en mindre tjänst som de kan acceptera för att sedan få de att göra den större tjänsten (som vi från början ville att de skulle göra).
Door-in-face
- Bygger på reciprocity (vi vill inte stå i social skuld till någon annan)
- Vi ber om en stor tjänst som personen säger nej till. Vi ber därför istället om en mindre tjänst. På grund av att personen tycker vi har gett med oss känner hen att hen står i social skuld till oss. För att motverka denna går personen med på den mindre tjänsten (som vi från början ville).
Reaktans
- Om vi känner att en person försöker ändra vår uppfattning/minska vår självbestämmande får vi en obehaglig känsla
- Istället för att ändra vår uppfattning/attityd kommer vi att stärkas i vår övertygelse då vi vill ha självbestämmande
Self-persuasion (självövertalande)
- Ett sätt att ändra attityder hos människor som bygger på vår vilja att vara konsekventa
- Personen får själv hitta egna argument för att hen ska utföra ett beteende
- Finns alltså inget direkt tvång att ändra beteendet utan personen känner att det kommer inifrån.
Vad innebär sociala bevis?
- När andras beteenden eller attityder fungerar som sociala bevis för hur vi ska bete oss/vad som är korrekt funktionellt eller socialt accepterat.
- Beskrivande normer: Andras beteenden/Hur gör andra i denna situation?
- Föreskrivande normer: Andras attityder/vad tycker andra jag bör göra i denna situation.
