Hjälpbeteenden och aggressivitet

Question 1

Förklaringar kring varför vi hjälper andra?

Answer 1

Evolutionär syn:
Urval baserat på släktskap (Genernas överlevnad)
* Reciprok alturism (Vi hjälper andra i utbyte mot att de hjälper oss (ex. djur som stöttar varandra utan att de tillhör samma flock))
Gruppselektion
* Gruppens intressen gynnar de egna intressena
* Ömsesidigt beroende av varandra för att överleva

Belöning för hjälpsamhet

Vi gör en kostnad/nytta-analys
* Kan vara både en automatisk och väldigt medveten process där vi oftare hjälper människor då det är högre belöning än kostnad.

Det får oss att må bättre

Skapar en positiv självbild

Både det evolutionära och belöning för hjälpsamhet säger att vi hjälper andra för vår egen vinning/belöning för det

Question 2

Bystander effect

Answer 2

• Närvaron av andra gör att vi blir mindre benägna att hjälpa till

Question 3

Hjälpprocessen

Answer 3

Modell med 5 steg för hur beslutsprocessen för att hjälpa någon går till

Uppmärksamhet
* Ser vi överhuvudtaget att någon behöver hjälp eller är vi distraherade av något?

Tolkning
* Förstår vi att personen behöver hjälp?
* Relationen mellan offer och förövare kan påverka (man känner att det inte är ens ensak att lägga sig i en annans relation)
* Pluralistisk okunskap (om flera ser men ingen gör något= är nog ingen fara! Hade det varit någon fara hade säkert någon annan reagerat och gjort något)

Ansvarstagande
* Att man tar på sig att ta tag i det
* Ansvarsdiffusion (är det flera som beslutat att hjälpa till så kan det vara oklart vem som gör vad=ingen gör något)
Motverkas av
 Tydlig rollfördelning
 Yrkesroller (man vet i sin yrkesroll vad som ska göras)

Tillvägagångssätt
* Veta vad och hur man ska hjälpa till

Hjälpbeteende
* Att man faktiskt hjälper till
* Hinder
Publik inhibition/hämning (är det många som tittar på kan det bli jobbigt/genant att hjälpa till)

Ett allmänt hinder för hjälpproccessen är tidspress. Har vi tidpress hjälper vi inte andra i lika stor usträckning

Question 4

Pluralistisk okunskap

Answer 4

En del ur “Hjälpproccessen”
Om flera ser men ingen gör något= är nog ingen fara! Hade det varit någon fara hade säkert någon annan reagerat och gjort något

Question 5

Ansvarsdiffusion

Answer 5

En del ur “Hjälpproccessen”
är det flera som beslutat att hjälpa till så kan det vara oklart vem som gör vad=ingen gör något

Question 6

Publik inhibition/hämning

Answer 6

En del ur “Hjälpproccessen”
är det många som tittar på kan det bli jobbigt/genant att hjälpa till

Question 7

Scrooge effekten

Answer 7

Vi blir mer hjälpsamma när vi påminns om vår dödlighet (vi är mer benägna att donera om vi står utanför en begravningsentreprenör)

Question 8

Threat-to-self-esteem model

Answer 8

• Ibland känner vi att bli hjälpta av andra personer snarare är ett hot mot vår egen kompetens
• Detta gäller främst personer med hög självkänsla
• Self-threatening
• När personen som ska hjälpa en liknar en själv får vi en känsla att vara i underläge
• Self-supportive
• När någon som står en nära vill hjälpa en har vi enklare för det

Question 9

Biologiska förklaringsmodeller/teorier om aggressivitet

Answer 9

• Är gynnande
• Oinlärt (sker naturligt)
• Målinriktat (finns ett tydligt mål med det)
• Man kan inte komma åt källan till beteendet men modifiera det

Psykodynamisk förklaringsmodell
Etiologisk
Evolutionär

Question 10

Psykodynamisk teori kring aggressivitet

Answer 10

• Kommer från dödsinstinkten
• Är till en början självdestruktiv men riktas så småningom mot andra
• Aggression byggs upp naturligt och måste sedan få ett utlopp (katarsis)
• Är en medfödd instinkt där omgivningen enbart kan påverka utloppen men inte själva känslan

Question 11

Etiologisk teori kring aggressivitet

Answer 11

• Aggression är genetiskt bestämt och kontrolleras genom naturlig selektion
• Vi kan bara studera aggression i naturliga och sociala miljöer
• Finns en positiv och funktion aspekt av aggression då det hjälper oss i många situationer
• Aggression utlöses av specifika stimuli i miljön (känner sig hotad osv)

Question 12

Evolutionär socialpsykologisk teori kring aggressivitet

Answer 12

• Aggression hjälper individer, nära släkt och arten i stort att överleva= kan föröka oss
• Aggression utlöses i specifika situationer med specifika stimuli (ex. djurmammor som visar stor aggressivitet när deras ungar hotas)

Question 13

Kritik mot biologiska förklaringsmodeller för aggression

Answer 13

Baseras enbart på instinkter
* Är en energi som är okänd och omätbar
* Stöds endast av subjektiva empiriska observationer av mänskligt beteende
* Teorierna fyller (för en del) ingen funktion för prevention eller kontroll av aggression
* Bygger på cirkelresonemang

Question 14

Sociala och biosociala modeller/teorier om aggression

Answer 14

• Är inlärt i en social kontext
• Aggression består av ett tillstånd av arousal/upphetsning som interagerar med interna och externa faktorer som främjar aggressiva reaktioner

Frustration-aggressionshypotesen
Excitation-transfer modellen
Social inlärningsteori

Question 15

Frustration-aggressionshypotesen

Answer 15

• Frustration leder till aggressivitet
• Bygger i grunden på en psykodynamisk syn kring att vi enbart klarar av att ha ett visst mått av frustration i oss och aggressionen gör att vi får utlopp för vår frustration (katarsis)
• Vår aggression riktas i första hand mot den som orsakat frustrationen
• Får vi inte utlopp för vår frustration genom aggression som blir vi mer frustrerade= tar ut aggressionen på någon annan som är enklare att ta ut den på (displacement)

Question 16

Excitation-transfer modellen

Answer 16

• En specifik modell som förklarar när vi blir oförklarligt arga på något
• Vi har ett inlärt aggressivt beteende
• Vi gör något (ex. tränar) som leder till en hög nivå av upphetsning
• Vi tolkar denna upphetsning så att den läcker ut som aggressivitet i en annan situation.
• Ex: Vi tränar–>ökad nivå av upphetsning–>någon tränger sig i kön–>aggression

Question 17

Social inlärningsteori

Answer 17

• Vi lär oss aggressivitet genom att se andra visa aggressiva tendenser och se att det belönar sig
• Vi upprätthåller aggressivitet genom att fortsatt få belöning för vår egen aggressivitet (operant betingning)
• De som influerar oss mest och som vi enklast tar efter är de som vi ser upp till eller har nära oss (modelling)
• Skulle kunna förklaras genom synen på scripts (scheman över händelser) och att vårt schema över händelsen kantas av en koppling mellan händelsen och aggressivitet
  Om en person visar aggressivitet beror på:
• Om personen har sett andra visa aggressivitet
• Hur framgångsrikt beteendet varit tidigare
• Sannolikheten att personen får en belöning eller bestraffning för beteendet
• De komplexa kognitiva, sociala och miljömässiga faktorerna som existerar i situationen

Question 18

General aggresion model

Answer 18

• Modellen som sammanfattar de flesta andra modeller och ger en mer övergripande syn kring aggression
• Både personen (dess egenskaper) och situationen påverkar
• Dessa i kombination leder till affekt, kognition (scheman, stereotyper osv) samt upphetsning.
• Avgörande är sedan om personen agerar genomtänkt eller impulsivt
• Har personen planerat att agera aggressivt eller blir det bara så?
• Allt detta leder till det sociala mötet= i vissa fall aggression

Question 19

Vem hjälper andra?

Answer 19

Människor som är mer hjälpsamma i en situation tenderar att vara mer hjälpsamma i andra situationer

Longitudinella undersökningar har visat att barn som är mer hjälpsamma i förskoleåldern tenderar att vara mer hjälpsamma senare i livet

Stämningsläge påverkar
 Är man på bra humör är man mer hjälpsam
Personens attribut
 Är man från en liten stad är man mer benägen att hjälpa
Personlighetsdrag
 Positiv korrelation mellan tron på att ödet är i vår kontroll, moralisk mognad och tendensen att ta ansvar för andras välmående och att hjälpa till
Anknytningsstilar
 Människor med en säker anknytningsstil är mer hjälpsamma
Kompetens
 Känner sig personen kompetent är det troligare att hen hjälper till mer
Ledare
 Känner man sig som en ledare är sannolikheten att man hjälper till större

Question 20

Vilka hjälper vi i större utsträckning

Answer 20

Attraktiva människor
Fysiskt attraktiva, karismatiska, vänliga
Personer som råkat ut för något bortom deras kontroll
(Vi hjälper hellre personer som drabbats av en naturkatastrof än någon som är hemlös pga missbruk)
Människor som liknar oss
(Ingrupp, utseendemässigt, nationalitet, etnicitet, attityder)
Människor som står oss nära
(gemensamma förhållanden där man tillsammans har ansvar för varandras välmående (släkt, vänner osv))
Utbytesrelationer (arbetskollegor eller dylikt där man hjälper någon med förväntan att denne kommer hjälpa en en annan gång)

Question 21

Vad är empati?

Answer 21

• En förmåga att förstå andras känslor, attityder och tankar
• Affektiv empati
• När känslor smittar av sig/ när man börjar känna samma känslor som den andra personen
• Kognitiv empati
• När vi rent kognitivt kan förstå hur den andra känner och har det men deras känslor smittar inte av sig på mig
• Är relaterat till perspektivtagande, förmågan att se saker utifrån den andras ögon men det är inte samma sak som empati

Question 22

Empatikonstnad för att inte hjälpa

Answer 22

Om vi inte hjälper en person som vi har empati för kan det orsaka stora obehagskänslor för oss

Question 23

Personlig kostnad för att inte hjälpa

Answer 23

• Vi kan känna en stor personlig kostnad av skam offentlig kritik/klander om vi inte hjälper andra
• Ju större konsekvenserna för att vi inte hjälper personen desto mer personlig kostnad känner vi att det är att inte hjälpa
• Beroende på hur stor kostnad det är både för oss personligen och empatiskt kommer att påverka om vi hjälper till eller inte

Question 24

Bystander-calculus model

Answer 24

• När någon behöver hjälp så går vi igenom tre steg
• Vi blir psykologiskt påverkade (arousal)av personens lidande
• Vi kategoriserar arousal som en känsla
• Vi kalkylerar konsekvenserna av att hjälpa eller inte hjälpa
• Kalkylen bygger på personliga kostnader/vinningar av att hjälpa till kontra inte hjälpa till

Question 25

Empati-alturism-teorin (Batson 1991)

Answer 25

• Kognitiv empati ligger till grund för altruism
• Perspektivtagande betyder att man kan se hur en annan person känner sig utan att själv känna känslorna. Hjälper man då en person så gör man det inte för sig egen skull då man själv inte känner känslorna
• Perspektivtagande –> altruistiskt motiv
• Känner vi affektiv empati så kommer vi att hjälpa personen för att vi vill minska våra egna känslor= egoistiskt motiv
• Egoistiskt motiv
• Undvika skuldkänslor (gör det inte för att hjälpa den andra)
• Reparera negativa sinnesstämningar (affektiv empati)

Question 26

Kritik mot empati-alturism-teorin

Answer 26

• Bara för att man känner empati behöver det inte leda till hjälpbeteende (om man ex. inte vet hur man ska hjälpa till så kan vi inte gör det även om vi hade velat)
• Svårt att skilja på egoistiskt och altruistiskt motiv