Social perception och attribution Flashcards
Attribution
Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende.
Frans Heider (1896-1988)
Lade grunden för attributionsforskningen.
Heiders grundinställning för attribution: människor söker stabila orsaker till beteenden för att kunna predicera/kontrollera omvärlden. ”Den här personen gör på ett visst sätt för att den är på ett visst sätt”. Handlingar har med egenskaper att göra.
Orsaker kan beskrivas i termer av inre (dispositionella) och yttre (situationella) faktorer.
Beteende kan vara avsiktligt eller oavsiktligt.
Vi kan bara dra slutsatser om inre orsaker om beteendet inte har uppenbara, möjliga, yttre orsaker. Finns yttre faktorer som tvingar folk att agera på andra sätt.
Correspondent inference theory (Jones and Davis, 1965)
Under vilka omständigheter drar vi slutsatser om vad ett beteende avslöjar om en persons disposition (egenskaper/personlighet/preferenser/motiv/avsikter)?
Om beteendet…
… producerar ”non-common effects” (icke-gemensamma); konsekvenser som inte är samma som (inte är gemensamma med) konsekvenserna av andra valbara beteenden.
… är frivilligt
… är oväntat (eller åtminstone inte självklart)
… inte anses social acceptabelt
… får konsekvenser för mig (observatören)
Kellys samvariationsteori (1972)
Mest berömda inom attribution.
Vi attribuerar andras beteende till inre eller yttre orsaker, baserat på tre faktorer:
- Samstämmighet (consensus) - sammanfaller beteendet med hur andra beter sig (eller skulle bete sig) i samma/liknande situation? (”False consensus bias”: Vi utgår som vi själva skulle ha gjort).
- Distinkthet (distinctness) — sammanfaller beteendet med en viss typ av situation (tex ett visst objekt/person/stimuli)?
- Regelbundenhet (consistency) - engångsföreteelse eller ett återkommande beteende? (Ofta saknar vi information om detta!)
Attributionsbias
Felbedömningar (eller ”snedvridningar”) vi ofta gör oss skyldiga till när vi drar slutsatser om orsakssamband.
Korrespondensbias
(Eller ”det fundamentala attributionsfelet”).
Vi attribuerar i alltför stor utsträckning andras beteende till inre orsaker (personlighet, läggning, egenskaper).
Vi fäster alltför lite avseende till hur situationen kan påverka.
Gäller både positivt och negativt beteende.
Vi saknar (eller misstolkar) information om situationen.
Aktör/observatör-asymmetri
(Attributionsbias)
Extern attribuering vanligare för eget beteende än för andras.
Bättre koll om yttre orsaker för ens egna beteende asymmetri mellan hur man bedömer sig själv och andra.
Self-serving biases (självbetjänande)
(Attributionsbias)
Self-enhancing (självfrämjande) - Sökandet efter positiv information som betonar en fördelaktig bild av en själv. Motiv bakom önskan att lära känna sig själv.
Self-assesment - Sökandet efter information om vem man är (validitet, korrekt bild). Motiv bakom önskan att lära känna sig själv.
Self-verification (självbekräftelse) - Söker information som stöder ens tes om vem man är (konsistens, sammanhängande bild). Motiv bakom önskan att lära känna sig själv.
Self-protecting (självskyddande)
Ingroup-serving biases (eller etnocentrism)
För outgroup attribueras negativt beteende internt, och postivt beteende externt (“det ultimata attributionsfelet”).
För ingroup attribueras negativt beteende externt, och positivt beteende internt.