Social kognition

Question 1

Kognition

Answer 1

Bredare än tankebegreppet, refererar till mentala processer som kan vara omedvetna och automatiska. Kräver ansträngning för att medvetandegöras.
“Den mentala processen av att få kunskap och förståelse genom tanke, erfarenheter och sinnena”

Question 2

Social kognition

Answer 2

Hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra.

Question 3

Social perception

Answer 3

Hur vi formar uppfattningar om andra.

Question 4

Attribution

Answer 4

Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende.

Question 5

Kognitiv algebra

Answer 5

En förklaringsmodell för hur vi gör personbedömningar.

Personbedömningar genom kognitiv algebra. Helhetsintrycket utgörs av ”summan” eller ”medelvärdet” av den information vi har om personen. Omedvetet.

Question 6

Konfigurationsmodellen (Asch 1946)

Answer 6

En förklaringsmodell för hur vi gör personbedömningar.

Försöka förstå hjärnan i 1or och 0or. Före kognitiv algebra i tid.

Helhetsintrycket konfigureras (formas) genom att viss information om personens egenskaper påverkar tolkningen av annan/ytterligare information. Tolkar utifrån den information man redan har fått.

Vi uppfattar centrala egenskaper vilka påverkar hur vi tolkar andra perifera drag.

Question 7

Centrala och perifera personlighetsdrag

Answer 7

(Aschs konfigurationsmodell).

Information om centrala egenskaper (värme och intelligens) påverkar hur vi tolkar information om perifera egenskaper (resten). Värme är, enligt Asch, ett centralt (viktigt evolutionärt) personlighetsdrag (även intelligens). Påverkar hur vi tolkar andra (perifera) drag.

Större skillnad på Warm-cold än polite-blunt, trots att polite-blunt också är motsatser.

Question 8

Primäreffekten

Answer 8

Information vi får först påverkar hur vi tolkar information vi får senare.

Eva är avundsjuk, envis, kritiskt, impulsiv, flitig intelligent.
Mia är intelligent, flitig, impulsiv, kritisk, envis, avundsjuk.

Samma adjektiv, olika intryck av Eva och Mia. Information vi får först påverkar information vi får senare (primäreffekten). Impulsiv, kritisk, envis är tvetydiga ord, kan vara både positiva och negativa beroende på kontext. Tolkat positivt när de kommer efter tydligt positiva adjektiv, och tvärt om.

Question 9

Implicita personlighetsteorier

Answer 9

Vi tänker oss att vissa personlighetsdrag ”hör ihop”, olika för olika personer, brukar associera. An integrated set of ideas held by a social perceiver about how different traits relate to each other.

Vissa egenskaper “hör ihop” och bildar olika personlighetstyper. Intelligenta personer antas generellt vara vänliga men inte självcentrerade.

Question 10

Halo-effecten

Answer 10

Om vi värderar en person positivt utifrån en egenskap så är vi mer benägna att tillskriva dem fler goda egenskaper. Gäller särskilt i ett inledande skede. Den motsatta effekten avseende negativitet gäller också.

Question 11

System 1

Answer 11

En slags kognitiv process - kan liknas vid intuition, är automatisk, snabb, omedveten, känslopåverkad, associativ, kräver ej ansträngning. Intuition.

Question 12

System 2

Answer 12

En kognitiv process - kan liknas med reflektion. Korrigerar slutsatser dragna genom system 1. Långsam, medveten, analytisk, kontrollerad, kräver ansträngning, seriella processer. Reflektion

Question 13

Scheman

Answer 13

Minnesfunktion som hjälper oss att göra automatiska bedömningar. A cognitive knowledge structure that links concepts and represents relationshops among the concepts in memory.

Question 14

Personscheman

Answer 14

Personlighetsdrag vi har associerat med en viss typ av person.

Kunskapsstrukturer om specifika individer med innehåll om deras egenskaper.

Question 15

Självschema

Answer 15

Bilden av oss själva och vem vi är.

Ofta mer detaljerade och nyanserade än andra scheman. Utgör en del av självkonceptet.

Question 16

Rollschema

Answer 16

Uppgifter, roller, yrken, könsroller.

Question 17

Skript

Answer 17

Händelseförlopp.

Egenskaper förknippade med typiska händelseförlopp (t.ex. restaurangbesök). Gör aktiviteten meningsfull, utan ett skript hade en tennismatch t.ex. varit meningslös. Skillnader i skript och avsaknad av relevanta skript hos människor obekanta med en ny kultur (så som resenärer eller immigranter, kanske även olika sociala miljöer inom samma kultur?) kan orsaka frustration, desorientation och brist på upplevd förmåga att agera effektivt i världen.

Question 18

Stereotyper

Answer 18

Kan betecknas som schema. Socialt delade generaliseringar om medlemmar i en social grupp. A specific form of schema that includes characteristics that are associated with social categories.

Question 19

Kategorier

Answer 19

För att tillämpa scheman måste vi först kategorisera personen.

Påverkas av tillgänglighet (accessibility). Vilka kategorier jag lättast plockar in personen i. Hur top-of-mind/tillgängliga vissa begrepp är för mig. Kategorier som är tillgängliga/aktiva i minnet. Tillfällig eller kronisk aktivering. Vilka kategorier som för tillfället är mer tillgängliga påverkas av ”priming”.

Kategoriseringen aktiverar automatiskt schemat.

Question 20

Priming

Answer 20

Exponering för visst stimuli. Kan göra vissa kategorier mer tillgängliga/aktiva i minnet!

Question 21

Situated inference model (Payne, 2011)

Answer 21

Ett sätt att fånga hur priming påverkar våra bedömningar och sen vårt beteende.

Question 22

Motivation påverkar social kognition

Answer 22

Vi vill se en person på ett visst sätt. ”Motivated reasoning”.
Ett experiment: du kommer att gå på en date med X. Här är en film där han snackar med sina kompisar. Hur trevlig verkar var och en av dessa personer vara? Deltagarna bedömde att personen de skulle gå på date med verkade trevligare än de andra, och ha en mer positiv personlighet. Motiverad att se personen i ett positivt ljus. Implicit mål att bedöma personen positivt.

Question 23

Riktade motiv (directional)

Answer 23

När vi vill nå en specifik slutsats (”bra person”, ”dålig person”). Tex för att bevara/höja sin självkänsla, legitimera maktförhållanden, vilja se världen som rättvis och kontrollerbar (blame-the-victim).
Selektiv informationssökning. Vi söker efter, och uppmärksammar, information (eller minnen) som stöder den önskade slutsatsen. Kvinnor var bättre på att genomskåda bristande statiskt när den antydde att kvinnor är sämre ledare än män (Schaller, 1992).

Question 24

Ej riktade motiv (non-directional)

Answer 24

Vi vill inte nå en viss slutsats. Tex när vi vill nå en korrekt slutsats. Söker och processar information systematiskt, försöker korrigera för bias.
När vi vill spara tid och ansträngning. Låg motivation att nå en korrekt slutats, heuristiskt tänkande (i motsats till systematiskt), ökad användning av stereotyper (bodenhausen mfl. 1999).