Självet Flashcards
Självet
the individuals belief about him- or herself, including the persons attributes and who and what the self is.
Våra samlade föreställningar om oss själva.
Själv och identitet har omfattande och bred relevans för perception, social kognition, social interaktion, emotionella reaktioner och attityder och beteenden.
Självscheman
Hur kunskapen om självet är uppbyggd.
Självuppfattningen utgörs av ett stort antal olika och mer eller mindre integrerade själv-scheman.
Mer komplexa och varierade jämfört med andra typer av scheman. Uppmärksamma lättare, överrepresenterade i vår kognition, längre processtid.
Motivationsprocesser som stärker självbild och självkänsla
Själv-utvärdering - sökande efter information om vem man är (motiv: validitet, korrekt bild).
Självbekräftelse (verifikation) - söker information som stöder ens tes om sig själv (motiv: konsistens, sammanhängande bild) Söker information som bekräftar ens idéer och tankar om sig själv.
Självupphöjelse (self-enhancement) . Sökandet efter positiv information som betonar en fördelaktig bild (motiv: lyfta fram en positiv bild).
Social jämförelse - hur bra är andra på att dansa? Bättre än jag? Ogillar de som inte stämmer med självuppfattning = byta självbild? Inte bry sig?
Sammantaget påverkar dessa processer även vår själv-känsla (self-esteem) dvs hur vi värderar oss själva, positivt eller negativt.
Self enhancing triad (Sedikes & Gregg, 2007)
vi fokuserar på/överskattar våra goda sidor. Vi överskattar graden av kontroll som vi har över händelser. Vi är överoptimistiska.
Adaptivt, dvs ger oss skydd mot psykisk ohälsa. Men detta kan leda till för stort fokus på självet, ex narcissism, aggressivitet.
Jämför även self-serving attribution bias. Ta äran av bra saker - inte ta ansvar när det går dåligt för misslyckanden. Inre orsaker = lyckas; yttre orsaker = misslyckas.
Självkänslan
Sammantaget påverkar vår självuppfattning även vår självkänsla (self-esteem), dvs hur vi värderar oss själva, positivt eller negativt.
Terror management (Greenberg et al., 1986)
Hög självkänsla hjälper mot skräck som vetenskapen om vår dödlighet inducerar. Hög självkänsla (hysa positiva känslor om sig själv) signalerar grad av social tillhörighet.
Sociometer (Leary et al., 1995)
Hög självkänsla (self-esteem) fungerar som en slags social barometer och hjälper oss att hålla reda på vår sociala status, dvs i vilken grad vi är accepterade eller avvisade av andra.
Självobservation
Metod för att lära känna sig själv, med hjälp av andra.
The over justification effect - förändrad motivation pga extern belöning ex pengar eller godis. När extern belöning saknas, attribuerar vi vårt beteende till att vi gillar att göra det (inre belöning/intresse) och motivationen stärks.
Spegeljaget - hur vi tror att andra uppfattar oss.
Social jämförelse
Beskriver hur människor lär sig om sig själva genom social interaktion. Validerar uppfattningar, åsikter och känslor genom jämförelse med ”likar”.
Prestationer jämförs helst mot de som är något sämre … ”downwards comparison”. Stärker självkänsla. Self-evaluation maintenance model (Tesser, 1988). Om man tvingas jämföra sig uppåt (Tex. Yngre syskon) försöker man förminska likheten, eller om det går, säga upp relationen.
Social identitet
Självet definieras i termer av medlemskap i sociala grupper.
Självmedvetenhet
Privat självmedvetenhet – egna attityder, tankar och känslor jämförs mot internaliserade ideal och standards (måttstockar).
Offentlig självmedvetenhet - styrs av sociala normer och att ”se bra ut” inför andra.
